Två gånger har Sanna Karlsson repat sig från arbetsrelaterad utmattning. Nu har hon skapat webbportalen Overload för att informera om utmattning.

"Jag kände en sådan skam. Jag kände att jag är dålig, jag kraschade medan alla andra fixar det."

utmattning.

Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra.

26.3.2020 kl. 11:55

När journalisten och kommunikatören Sanna Karlsson blev utmattad första gången hade hon genomlevt en period av stora omställningar på sitt jobb. De hade haft samarbetsförhandlingar och uppsägningar, och ramarna för hennes jobb förändrades. Hon fick aldrig riktigt klart för sig vad som krävdes av henne.

– Det började med att jag var väldigt infektionskänslig. Jag var sjuk, fick det ena efter det andra. Det var en larmsignal, men jag förstod den inte.

Att jobba kändes tyngre och tyngre. Hon kände sig cynisk och negativ.

– Jag kände att allt var dåligt och att jag själv var dålig. Sådant som jag tidigare hade gjort jättelätt, rutinsaker, blev enorma berg. Jag blev långsammare och ineffektivare, men främst av allt började jag tvivla på mig själv. Jag var trött och sov dåligt och blev aldrig utvilad, hur mycket jag än sov.

Hon började skala bort allt det hon brukat tycka om: att sjunga i kör, att gå på yoga. Hon orkade inte. Hon gick hem och kollapsade på soffan i stället.

– Det är en farosignal som jag faktiskt skulle vilja att människor känner till: det är inte bra när man börjar lämna bort sådant som är viktigt och roligt i livet. Då ska man reagera.

Sedan kom en kväll på jobbet då hon fick ett mejl av en kollega, ett lite burdust mejl som hon normalt inte skulle ha reagerat på. Men nu började hon gråta. Och hon kunde inte sluta.

– Nästa morgon träffade jag företagsläkaren, och sedan blev jag sjukskriven.

Idag har det gått några år sedan den där dagen, och Sanna Karlsson har hunnit byta jobb två gånger och bli utmattad en andra gång. Idag jobbar hon deltid som informatör och har grundat webbportalen Overload. Målet med den är att ge information om utmattning till dem som drabbats, men också till deras kolleger och anhöriga.

– Det är viktigt att inse att utmattning inte bara drabbar en människa utan alla omkring henne. Många utmattade är sådana att de tar ansvar för väldigt mycket – och så plötsligt klarar den människan inte av att göra någonting. Det är en stor sak för den personens partner. Det är en stor sak för barnen om mamma eller pappa plötsligt bara ligger på soffan och inte orkar spela fotboll, inte orkar skjutsa till hobbyer – och dessutom är jätteledsen och ångestfylld. Det är svårt för barnen, men också för vänner, släktingar och kollegor.

När Sanna Karlsson var sjukledig efter sin första utmattning började hon storgråta varje gång hon skulle säga ordet ”utmattning”.

– Jag kände en sådan skam. Jag kände att jag är dålig, jag kraschade medan alla andra fixar det. Jag kände mig som en parasit på samhället: här går jag bara och gråter. Jag borde ju vara ute och jobba som alla andra. Men jag kunde ju inte, min hjärna var inte i sådant skick att jag kunde det.

Nu efteråt har hon insett att det att hon jobbade med utrikesnyheter påverkade hur hon mådde. Hon skrev om flyktingar på Medelhavet redan år 2010.

– Tröstlösheten i det. Och alla bilder som tidningsläsarna aldrig ser, alla de bilder som är mycket värre än de som hamnar i tidningen. Hundratals bilder varje dag, katastrofer från a till ö. Det finns sådana som jag fortfarande ser framför mig.

I Sverige, där det finns en diagnos för utmattningssyndrom, har man undersökt vilken typ av personer som drabbas. De är ofta samvetsgranna, noggranna, perfektionistiska och driftiga.

– Det är de som tar i. Det är ofta folk som brinner för de de gör som blir utmattade, just för att de brinner för det. De vill så mycket. Cynismen och det negativa kommer senare.

Det handlar inte alltid om att ha för mycket jobb, utan om att förväntningar och resultat inte står i samklang. Fpa:s siffror visar att sjukskrivningarna för psykisk ohälsa har stigit med 43 procent från år 2016 till år 2019. Vi vet inte hur många av dem som är utmattade eftersom den diagnosen inte finns i Finland. Själv sjukskrevs Sanna Karlsson för depression.

– Men vi vet att det är unga och kvinnor som drabbas hårdast. Om vi har sådana här siffror, ett sådant här problem, då är det inte längre ett individproblem. Det hjälper inte att individen lär sig mindfulness eller Pomodoro-metoden. Då måste man ta i det på en högre nivå.

Sanna Karlssons andra utmattning var svårare än den första. Hon kunde bli yr och darrig bara av att tömma diskmaskinen.

– Det var tungt för min man. Han fick ta ett enormt ansvar för att snurra vår vardag. Länge klarade jag inte av att gå till matbutiken: det var för mycket människor och för många impulser och för många val. Det har tärt på vårt förhållande.

Sonen tyckte å ena sidan att det var trevligt att mamma var hemma när han kom från skolan, men å andra sidan var hon på dåligt humör.

– När jag blev sjukskriven första gången sa han: Du är bara arg hela tiden. Jag har fortfarande dåligt samvete över hurudan jag var innan jag blev sjukskriven. När jag skulle börja jobba efter min andra sjukskrivning sa vår son: Kommer du att bli så där rage igen?

Vad ska du göra om du känner att du är i riskzonen för att bli utmattad?
– Du måste bromsa. Det finns inget magiskt piller du kan ta. Insikten: det här är inte sunt. Om du märker att du börjar skala bort de roliga sakerna, återhämtningen, allt som gör livet värt att leva: då ska du bli orolig. Du måste ta dig tid för återhämtning. Och det är svårt om du är en människa som gör mycket och gärna.

Hon kämpar fortfarande med att lägga ribban lite lägre.
– Det behöver inte vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra.

Vad har du lärt dig av det du gått igenom?
– Jag känner mig som en helare person nu, jag ser mina gränser bättre. Jag ser vad som är viktigt i livet, vad jag behöver. Jag har alltid trott att jag inte är perfektionist för att jag har det stökigt hemma, men jag har insett att när det gäller allt annat än rådd i hemmet är jag perfektionist. Men när jag insett det kan jag ju ta tag i det.

Riskfaktorer för utmattning
* Arbetstagaren har höga personliga mål, är starkt engagerad och har en stark pliktkänsla.
* Belastande förhållanden där det är svårt eller omöjligt att nå målen för jobbet.
* Otillräckliga individuella eller organisatoriska metoder för att lösa problem i konfliktsituationer.

Utmattningssymtom
* Stark generaliserad trötthet. Man blir inte piggare av att vila.
* Cynism. Attityden till jobbet förändras.
* Synen på den egna kapaciteten förändras. Man känner sig som en sämre arbetstagare än man varit eller vad andra är.

Läs mer om utmattning på: Overload.fi

Sofia Torvalds



Voit myös mainostaa Kyrkpressen-tabloidissa, lue lisää. Miksi? Kyrkpressen.fi-sivujen kuukausittainen kävijämäärä on 200 000. Sivusto avattiin maaliskuussa 2007. Ensimmäiset 18 kuukautta toivat sivuille yli 140 000 uniikkia vierailijaa. Viikoittain uniikkeja kävijöitä on 4000 ja kuukausittain 14 000. Keskinmäärin sivuilla viihdytään runsaat 7 minuuttia ja käydään kuudella sivulla. Kyrkpressen.fi-lukijat ovat uskollisia: lukijoista noin 70 % on säännöllisiä kävijöitä. Tilastoja ajalta maaliskuu 2007 - syyskuu 2008: 140 000 uniikkia kävijää 3 miljoonaa sivujen latausta (ei sis. hakurobotteja) Liikenne lisääntyy jatkuvasti. Vuosi 2007 oli loistava aloitusvuosi, mutta kauden rauhallisin kuukausi (heinäkuu 2008) on silti vilkkaampi kuin vuoden 2007 vilkkain kuukausi. Keskimääräinen oleskeluaika on noin 7 minuuttia Tuoreet uutiset päivittäin Yli 12 000 blogikirjoitusta, ja 30 000 kommenttia Vaikutusalueena koko Suomen ruotsinkeliset ja kaksikieliset alueet (ks. kartta vuodelta 2008) Tavoitteenamme on luoda ilmoittajille näkyvyyttä niin, että myös lukijat viihtyvät sivuilla. Jos banneri tuotteineen herättää mielenkiintoa ja kohdesivu vastaa asiakkaan odotuksia, uskomme että tavoitat kohderyhmäsi. Ilmoituskoot ja hinnat Ilmoitusten hinta lasketaan tuhatta näyttöä kohden, CPM (Cost Per Thousand). Minimimäärä on 50 000 näyttöä, mikä vastaa voin viikkoa banneripaikalla B. Banneripaikojen A ja C ilmoitukset ovat vaihtuvia. Ilmoituksen näkyvyysaika näyttökertaa kohden määräytyy banneripaikan ilmoitusten kokonaismäärän mukaan. Näyttöjen määrä paikoilla A ja C on siis muuttumaton, mutta näyttöjen nopeus vaihtelee. Alla näet ilmoitusten paikat. Tarjoamme kolmea vaihtoehtoa: paikka A (yläbanneri), paikka B (palsta) ja paikka C (alabanneri). Myös puolikas B-paikka on mahdollinen (B2).     Banneri- tyyppi CPM (hinta/1000) 50 000 näyttöä 100 000 näyttöä 200 000 näyttöä A - 450 x 150 px 6 € 300 € 510 € 840 € B - 180 x 150 px 4 € 200 € 340 € 560 € B2 - 180 x 75 px 2,5 € 125 € 212,50 € 350 € C - 468 x 60 px 4 € 200 € 340 € 560 € Flash-banneri, jossa liikkuva kuva ja/tai ääni + 20 %. Tiedoston koko ja formaatti Valmis JPG-, GIF- tai Flash-tiedosto. Tiedoston tulisi olla mahdollisimman kevyt. Malli Maksimikoko A 35 Kt B 20 Kt C 25 Kt Flash-tiedostot kuvataajuus enintään 18 fps (frames per second) maksimipituus 30 sek ääni saa kuulua vain silloin, kun hiirtä liikutetaan ilmoituksen päällä Vinkkeä verkkomainontaan Yleisimmät formaatit ovat JPG ja GIF. Näistä kevyempi GIF soveltuu yleensä paremmin verkkokäyttään. GIF-kuva koostuu 256:sta väristä, mikä usein riittää hyvin verkkomainontaan. GIF-tiedostossa myös teksti erottuu paremmin. Jos kuvassa on liukuvia eli gradient-värejä, tai jos valokuvassa on pieniä yksityiskohtia, ei GIF-formaatti riitä. Tällöin voit kokeilla JPG-muotoa. JPG voidaan pakata. Noin 65 %:n pakkaus riittää, eikä kuvan laatu kärsi. Käytä Photoshopissa toimintoa "save for web" ja kokeile eri pakkausprosentteja, kunnes kuvan laatu on tyydyttävä. Varmista samalla, että tiedosto noudattaa kyrkpressen.fi-sivujen ilmoittamia kokorajoituksia. Liikkuvan ilmoituksen huomiarvo on huomattavasti suurempi kuin liikkumattoman kuvan. Ilmoituksesta tulee helposti levoton tai räikeä, joten liikkuvan ilmoituksen valmistus vaatii taitoa. Helpoin animaatio tehdään animoiduilla GIF-kuvilla. Toinen tapa on tehdä Flash-animaatio. Tarvitsetko apua ilmoitustuotantoon? Suosittelemme verkkomainontaan perehtynyttä mainostoimistoa. Myyntiosastomme voi tarvittaessa auttaa löytämään sopivan yhteistyökumppanin. Muistathan myös, että sivun, jolle banneri johtaa, on pidettävä asiakkaan mielenkiintoa yllä. Vasta silloin ilmoituksesi tuottaa tulosta. IAB Suomi, infoa alalta Aineiston jättöpäivä ja loppuarviointi Aineiston tulee olla meillä 3 työpäivää ennen kampanjan aloituspäivämäärää. Tällöin takaamme, että ilmoitus julkaistaan määräpäivänä. Lähetä ilmoitus sähköpostitse osoitteeseen annons@kyrkpressen.fi. Liitä mukaan seuraavat tiedot: Yhteyshenkilö ja yhteystiedot (puh) Laskutusosoite Toivomasi banneripaikka Kuinka monta näyttöä haluat Julkaisupäivä Mille sivulle banneri johdetaan (URL) Ilmoitusmyynnistä voit bannerikampanjan loputtua kysyä lopullista klikkausmäärää. Ota rohkeasti yhteyttä Ota epäröimättä yhteyttä myyjiimme: Björn Sten 0400 012 390, Leif Westerling 050 329 4444 tai Jonny Åstrand (06) 347 0608. Teknisissä kysymyksissä avustaa verkkotoimitus osoitteessa webred@kyrkpressen.fi 1.10.2009 kl. 00:00

Kultur. Två dagar, fem filmer och en existentiell djupdykning i de stora berättelserna. 1.10.2009 kl. 00:00

Magnus Lindholm. Vi måste gå långsamt och varsamt. Vi gör så ont när vi går. 1.10.2009 kl. 00:00

Ledare. En undersökning som Taloustutkimus gjort på uppdrag av tidskriften Valitut Palat innehåller intressant information om hur finländarna ser på tron, på kyrkan och på aktuella frågor i kyrkan. 1.10.2009 kl. 00:00

Världen. Störtregnen har drabbat Trarza område i södra Mauretanien och åstadkommit enorm skada. 30.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. Övervakningskameror och larm kan bli verklighet i Svenska kyrkan. 29.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsens plenum föreslår för kyrkomötet att det godkänner ett avtal mellan den lutherska kyrkan, Suomen metodistikirkko och Finlands svenska metodistkyrka. 29.9.2009 kl. 00:00

Samhälle. Att stöda de lokala aktörerna i medborgarsamhället är den centrala metoden för att stöda stabilitet och utvecklingen av demokrati. 28.9.2009 kl. 00:00

Teologi. Svenska kyrkan väntas ta beslut om samkönat äktenskap nästa månad. Frågan debatterades på bokmässan i Göteborg. 27.9.2009 kl. 00:00

Världen. När kyrkovalen i Norge förlades till samma dag som stortingsvalet ökade antalet röstande. Tjugofem procent av de invalda är under trettio år. 26.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. Lovisa svenska, Pernå och Liljendal församlingar går med i den nybildade kyrkliga samfälligheten i Lovisa. Lappträsk svenska församling blir utanför. 25.9.2009 kl. 00:00

Människa. Fula ord är inte det man i första hand kopplar ihop med pedagogen och kåsören Anna Lena Bengelsdorff. 24.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. Centerpartiet och moderaterna backade i det svenska kyrkovalet. Opolitiska Frimodig kyrka gick framåt.   24.9.2009 kl. 00:00

Stig Kankkonen. På tavlan vid Forums hissar står att de börjar fungera klockan 07.00. Men det gör de inte. Fungera börjar de klockan 07.02 eller 07.03. 24.9.2009 kl. 00:00

Ledare. Det finns inte endast ett sätt att utöva biskopsämbetet. Det finns många. 24.9.2009 kl. 00:00

ledarskap. Teemu Laajasalo leder ett brokigt stift där församlingarna trots sina skillnader ställer samma fråga: Hur kan vi tala om evangeliet så att det blir relevant för människor i dag? 11.7.2019 kl. 00:01

sorg. Jan-Erik Nyman hade varit präst i ett år när han förrättade sin första jordfästning. Det svåraste som präst har varit att möta den sorg som kommer oväntat – och att inte gömma sig bakom yrkesrollen när sorgen kommer nära. 27.6.2019 kl. 10:20

sorg. Sorgen är inget att skämmas över – eller att vara stolt över, säger Fritjof Sahlström. Den är en del av livet. Men han tror vi behöver våga dela berättelser och ge rum för sorgen i vardagen. 27.6.2019 kl. 10:00

sorg. Pamela Granskog skriver om sorgen i att mista en förälder och om hur man talar om för sina barn att deras mormor inte kommer finnas hos dem. Hon tror det är nödvändigt att tala med barn om döden – för henne var det en viktig bit i den egna sorgeprocessen. Samtidigt måste vi ge dem hopp. 27.6.2019 kl. 10:00

livsberättelse. En natt under Bosnienkriget drevs Emina Arnautovic genom en svår frontlinje. Granaterna regnade ner runt henne och dottern hon bar i sin famn. – Då tänkte jag att om jag överlever måste jag göra något av mitt liv. 11.7.2019 kl. 12:00