Diakonin hjälper den som är ensam eller behöver prata om och få hjälp med sina problem.

Diakonin hjälper i stort och smått

diakoni.

Diankoniarbetarna hjälper där det behövs. Ibland genom att lyssna, ibland genom att ge mathjälp,
följa med till FPA eller hälsa på den som ligger på sjukhus.

11.3.2020 kl. 00:01

Carita Riitakorpi är diakoniarbetare i Matteus församling och hennes arbete handlar om att hjälpa människor.

Ofta börjar hjälpen genom ett samtal.

– Man behöver inte ha stora problem, ibland kan det handla om att man vill prata med någon om det som tynger ens hjärta.

Vem som helst kan vända sig till diakonin och man behöver inte höra till kyrkan.

Mötet med diakonen kan också leda till att man får konkret hjälp med problem i sitt liv.

– Vi gör en check up hos oss först, funderar på om vi kan hjälpa genom diakonin eller om vi kan hänvisa personen vidare. Jag kan hjälpa genom att ta reda på vart hen ska vända sig och vid behov följa med, till exempel till FPA.

Ensamhet och ekonomi

Det finns vissa situationer som hon möter oftare än andra. Till dem hör personer som har det ekonomiskt svårt.

– Det kan handla om unga som inte får stadigvarande jobb på heltid och har så liten lön att den knappt räcker till mat och hyra.

Riitakorpi möter också många ensamförsörjande föräldrar, oftast mammor men också pappor.

– När barnen är riktigt små brukar situationen vara hanterlig, men när de börjar skolan och kommer upp i tonåren blir kraven på unga allt större. Man ska ha mobiltelefon och delta i fritidsintressen som kräver dyr utrustning.

Carita Riitakorpi är diakoniarbetare i Matteus församling. Foto: Erika Rönngård

Diakonin har till exempel gett mathjälp till personer med ekonomiska problem.

– Då kan de betala räkningarna i stället för att köpa mat.

Diakonin kan också hänvisa till församlingens ekonomiska rådgivning där man kan få hjälp med att se över sin ekonomiska situation i grunden.

Carita Riitakorpi möter många människor som är sjuka eller som inte kommer in i arbetslivet igen efter en långvarig sjukskrivning.

Ofta handlar det också om äldre, ensamma människor.

– Vi har pigga pensionärer som är med i församlingens program, men de som blir bortglömda är de som är äldre och kanske inte har barn eller släktingar.

Diakoniarbetarna kan besöka den som är intagen på sjukhus, men Riitakorpi säger att sekretessbestämmelserna kan göra det svårt att få reda på var personen som behöver besök finns.

Diakonin är grundläggande för kyrkan.

– Utan diakonin finns kyrkan inte, för kyrkan kan inte existera utan att tänka på sin nästa. Vi behöver bara tänka på hur Jesus uppmaade oss att ta hand om den som är hungrig eller utan kläder.

Hon påminner om att man inte behöver vara diakoniarbetare för att kunna hjälpa någon annan.

– Älska din nästa.

Diakoni på svenska i Helsingfors

Matteus församling: Diakoniarbetarna Carita Riitakorpi (carita.riitakorpi[at]evl.fi) tel. 09-2340 7328 / 050-380 3986 och Mari Johnson (mari.johnson[at]evl.fi).

Johannes församling:
Diakoniarbetarna Karin Salenius (karin.salenius[at]evl.fi) tel. 050-380 0867, Gunvor Frände (gunvor.frande[at]evl.fi) tel. 050 380 1872 och Nenne Lappalainen (nenne.lappalainen[at]evl.fi) tel. 050 469 8127.
Petrus församling:
Diakoniarbetarna Gunilla Riska (gunilla.riska[at]evl.fi) telefonmottagning vardagar kl 9-10 tel. 050-576 8643, 09-2340 7125 och Bodil Sandell (bodil.sandell[at]evl.fi) vardagar kl 8-9 tel. 050-380 3925, 09-2340 7227.

Erika Rönngård



Kyrka. Att ekumeniskt möta invandrare är en utmaning för både lutheraner och baptister. Frågan diskuterades vid det femte teologiska samtalet mellan baptister och lutheraner den 22-23 september i Österhankmo utanför Vasa. 1.10.2009 kl. 00:00

Voit myös mainostaa Kyrkpressen-tabloidissa, lue lisää. Miksi? Kyrkpressen.fi-sivujen kuukausittainen kävijämäärä on 200 000. Sivusto avattiin maaliskuussa 2007. Ensimmäiset 18 kuukautta toivat sivuille yli 140 000 uniikkia vierailijaa. Viikoittain uniikkeja kävijöitä on 4000 ja kuukausittain 14 000. Keskinmäärin sivuilla viihdytään runsaat 7 minuuttia ja käydään kuudella sivulla. Kyrkpressen.fi-lukijat ovat uskollisia: lukijoista noin 70 % on säännöllisiä kävijöitä. Tilastoja ajalta maaliskuu 2007 - syyskuu 2008: 140 000 uniikkia kävijää 3 miljoonaa sivujen latausta (ei sis. hakurobotteja) Liikenne lisääntyy jatkuvasti. Vuosi 2007 oli loistava aloitusvuosi, mutta kauden rauhallisin kuukausi (heinäkuu 2008) on silti vilkkaampi kuin vuoden 2007 vilkkain kuukausi. Keskimääräinen oleskeluaika on noin 7 minuuttia Tuoreet uutiset päivittäin Yli 12 000 blogikirjoitusta, ja 30 000 kommenttia Vaikutusalueena koko Suomen ruotsinkeliset ja kaksikieliset alueet (ks. kartta vuodelta 2008) Tavoitteenamme on luoda ilmoittajille näkyvyyttä niin, että myös lukijat viihtyvät sivuilla. Jos banneri tuotteineen herättää mielenkiintoa ja kohdesivu vastaa asiakkaan odotuksia, uskomme että tavoitat kohderyhmäsi. Ilmoituskoot ja hinnat Ilmoitusten hinta lasketaan tuhatta näyttöä kohden, CPM (Cost Per Thousand). Minimimäärä on 50 000 näyttöä, mikä vastaa voin viikkoa banneripaikalla B. Banneripaikojen A ja C ilmoitukset ovat vaihtuvia. Ilmoituksen näkyvyysaika näyttökertaa kohden määräytyy banneripaikan ilmoitusten kokonaismäärän mukaan. Näyttöjen määrä paikoilla A ja C on siis muuttumaton, mutta näyttöjen nopeus vaihtelee. Alla näet ilmoitusten paikat. Tarjoamme kolmea vaihtoehtoa: paikka A (yläbanneri), paikka B (palsta) ja paikka C (alabanneri). Myös puolikas B-paikka on mahdollinen (B2).     Banneri- tyyppi CPM (hinta/1000) 50 000 näyttöä 100 000 näyttöä 200 000 näyttöä A - 450 x 150 px 6 € 300 € 510 € 840 € B - 180 x 150 px 4 € 200 € 340 € 560 € B2 - 180 x 75 px 2,5 € 125 € 212,50 € 350 € C - 468 x 60 px 4 € 200 € 340 € 560 € Flash-banneri, jossa liikkuva kuva ja/tai ääni + 20 %. Tiedoston koko ja formaatti Valmis JPG-, GIF- tai Flash-tiedosto. Tiedoston tulisi olla mahdollisimman kevyt. Malli Maksimikoko A 35 Kt B 20 Kt C 25 Kt Flash-tiedostot kuvataajuus enintään 18 fps (frames per second) maksimipituus 30 sek ääni saa kuulua vain silloin, kun hiirtä liikutetaan ilmoituksen päällä Vinkkeä verkkomainontaan Yleisimmät formaatit ovat JPG ja GIF. Näistä kevyempi GIF soveltuu yleensä paremmin verkkokäyttään. GIF-kuva koostuu 256:sta väristä, mikä usein riittää hyvin verkkomainontaan. GIF-tiedostossa myös teksti erottuu paremmin. Jos kuvassa on liukuvia eli gradient-värejä, tai jos valokuvassa on pieniä yksityiskohtia, ei GIF-formaatti riitä. Tällöin voit kokeilla JPG-muotoa. JPG voidaan pakata. Noin 65 %:n pakkaus riittää, eikä kuvan laatu kärsi. Käytä Photoshopissa toimintoa "save for web" ja kokeile eri pakkausprosentteja, kunnes kuvan laatu on tyydyttävä. Varmista samalla, että tiedosto noudattaa kyrkpressen.fi-sivujen ilmoittamia kokorajoituksia. Liikkuvan ilmoituksen huomiarvo on huomattavasti suurempi kuin liikkumattoman kuvan. Ilmoituksesta tulee helposti levoton tai räikeä, joten liikkuvan ilmoituksen valmistus vaatii taitoa. Helpoin animaatio tehdään animoiduilla GIF-kuvilla. Toinen tapa on tehdä Flash-animaatio. Tarvitsetko apua ilmoitustuotantoon? Suosittelemme verkkomainontaan perehtynyttä mainostoimistoa. Myyntiosastomme voi tarvittaessa auttaa löytämään sopivan yhteistyökumppanin. Muistathan myös, että sivun, jolle banneri johtaa, on pidettävä asiakkaan mielenkiintoa yllä. Vasta silloin ilmoituksesi tuottaa tulosta. IAB Suomi, infoa alalta Aineiston jättöpäivä ja loppuarviointi Aineiston tulee olla meillä 3 työpäivää ennen kampanjan aloituspäivämäärää. Tällöin takaamme, että ilmoitus julkaistaan määräpäivänä. Lähetä ilmoitus sähköpostitse osoitteeseen annons@kyrkpressen.fi. Liitä mukaan seuraavat tiedot: Yhteyshenkilö ja yhteystiedot (puh) Laskutusosoite Toivomasi banneripaikka Kuinka monta näyttöä haluat Julkaisupäivä Mille sivulle banneri johdetaan (URL) Ilmoitusmyynnistä voit bannerikampanjan loputtua kysyä lopullista klikkausmäärää. Ota rohkeasti yhteyttä Ota epäröimättä yhteyttä myyjiimme: Björn Sten 0400 012 390, Leif Westerling 050 329 4444 tai Jonny Åstrand (06) 347 0608. Teknisissä kysymyksissä avustaa verkkotoimitus osoitteessa webred@kyrkpressen.fi 1.10.2009 kl. 00:00

Kultur. Två dagar, fem filmer och en existentiell djupdykning i de stora berättelserna. 1.10.2009 kl. 00:00

Magnus Lindholm. Vi måste gå långsamt och varsamt. Vi gör så ont när vi går. 1.10.2009 kl. 00:00

Ledare. En undersökning som Taloustutkimus gjort på uppdrag av tidskriften Valitut Palat innehåller intressant information om hur finländarna ser på tron, på kyrkan och på aktuella frågor i kyrkan. 1.10.2009 kl. 00:00

Världen. Störtregnen har drabbat Trarza område i södra Mauretanien och åstadkommit enorm skada. 30.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. Övervakningskameror och larm kan bli verklighet i Svenska kyrkan. 29.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsens plenum föreslår för kyrkomötet att det godkänner ett avtal mellan den lutherska kyrkan, Suomen metodistikirkko och Finlands svenska metodistkyrka. 29.9.2009 kl. 00:00

Samhälle. Att stöda de lokala aktörerna i medborgarsamhället är den centrala metoden för att stöda stabilitet och utvecklingen av demokrati. 28.9.2009 kl. 00:00

Teologi. Svenska kyrkan väntas ta beslut om samkönat äktenskap nästa månad. Frågan debatterades på bokmässan i Göteborg. 27.9.2009 kl. 00:00

Världen. När kyrkovalen i Norge förlades till samma dag som stortingsvalet ökade antalet röstande. Tjugofem procent av de invalda är under trettio år. 26.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. Lovisa svenska, Pernå och Liljendal församlingar går med i den nybildade kyrkliga samfälligheten i Lovisa. Lappträsk svenska församling blir utanför. 25.9.2009 kl. 00:00

Människa. Fula ord är inte det man i första hand kopplar ihop med pedagogen och kåsören Anna Lena Bengelsdorff. 24.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. Centerpartiet och moderaterna backade i det svenska kyrkovalet. Opolitiska Frimodig kyrka gick framåt.   24.9.2009 kl. 00:00

Stig Kankkonen. På tavlan vid Forums hissar står att de börjar fungera klockan 07.00. Men det gör de inte. Fungera börjar de klockan 07.02 eller 07.03. 24.9.2009 kl. 00:00

teater. På Kyroboas möter vi en predikant som är osympatisk redan från början. Under liten himmel är en obehaglig berättelse om maktmissbruk och svårigheten att säga ifrån. 11.7.2019 kl. 14:55

ledarskap. Teemu Laajasalo leder ett brokigt stift där församlingarna trots sina skillnader ställer samma fråga: Hur kan vi tala om evangeliet så att det blir relevant för människor i dag? 11.7.2019 kl. 00:01

sorg. Jan-Erik Nyman hade varit präst i ett år när han förrättade sin första jordfästning. Det svåraste som präst har varit att möta den sorg som kommer oväntat – och att inte gömma sig bakom yrkesrollen när sorgen kommer nära. 27.6.2019 kl. 10:20

sorg. Sorgen är inget att skämmas över – eller att vara stolt över, säger Fritjof Sahlström. Den är en del av livet. Men han tror vi behöver våga dela berättelser och ge rum för sorgen i vardagen. 27.6.2019 kl. 10:00

sorg. Pamela Granskog skriver om sorgen i att mista en förälder och om hur man talar om för sina barn att deras mormor inte kommer finnas hos dem. Hon tror det är nödvändigt att tala med barn om döden – för henne var det en viktig bit i den egna sorgeprocessen. Samtidigt måste vi ge dem hopp. 27.6.2019 kl. 10:00