Sofia Torvalds och Maria Sann står för text och bild i kyrkans julkalender.

Tillsammans mot julen

julkalender.

Församlingarna i huvudstadsregionen delar ut en julkalender till sina medlemmar. Glad adventstid önskar din församling!

28.11.2019 kl. 11:37

– Stilen i kalenderluckorna är skissaktig, det finns en öppenhet i dem. Jag vill föra fram det vardagliga, inte det finslipade, säger illustratör Maria Sann som tecknat såväl de enskilda luckorna som huvudbilden på församlingarnas julkalender.

En bärande tanke är att adventstiden kan betraktas som en rörelse och resa där vi färdas mot julens under, kanske på en kamelrygg, kanske ombord på ett skepp.

– För mig symboliserar skeppet också alla de människor som inte är här just nu, som kanske är till sjöss eller långt borta, men som jag tänker på under julfirandet, säger Maria Sann.

Utöver bild innehåller varje kalenderlucka även en text skriven av redaktören och författaren Sofia Torvalds.

– Alla behöver höra att det finns något som bär dem. Alla behöver kärlek, uppmuntran och gemenskap. Det har jag försökt skriva in i luckorna. Du är värdefull varje dag, fastän det kanske inte alltid känns så, säger Sofia Torvalds.

Texterna och bilderna är i första hand riktade till vuxna men det går också bra att följa med kalendern tillsammans med barn.

– För mig är det viktigt att kyrkans julkalender är för alla, kanske allra mest för dig som känner dig ensam. Vi har tänkt på dig, säger Maria Sann.

Julens mirakel

Kalendern är ett samarbete mellan kyrkan i Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla och är en gåva från församlingarna till församlingsborna. De finska församlingsmedlemmarna får en likadan kalender men med texter av poeten Elina Salminen. Det finns också kalendrar med engelskspråkiga texter av prästen Hans Krause. De delas i första hand ut vid olika samlingar.

– För mig är advent en tid när jag får göra det vanliga ett steg vackrare. Jag tycker det är ljuvligt att nästan hela världen, från köpcenter till hemvrå, är pyntad och det skapar samtidigt en slags gemenskap, säger Maria Sann.

Också för Sofia Torvalds är gemenskap en huvudingrediens i julfirandet och ett tema hon för fram i kalendertexterna.

– Jag är själv sådan att julen lätt känns som ett krav, så jag ville förmedla att den inte är det. Julen är en kravlös gåva som vi tar emot och ger vidare, och det jag kan göra för dig är möjligt för att någon annan gjort något för mig. Vi får vara mirakel för varandra.

I Helsingfors och Esbo delas kalendern ut med Kyrkpressen.
I Vanda delas julkalendern ut vid infodisken i församlingens utrymmen i Dickursby (Fernissagatan 4), i Helsinge kyrka S:t Lars (Kyrkovägen 45) och i Myrbacka Virta-kyrka (Råtorpsvägen 8).
I Grankulla delas kalendrar ut i samband med alla tillfällen som ordnas, och man kan också hämta en kalender från Grankulla kyrkas aula, eller kansliet vardagar kl.10-14.

I vanliga fall brukar man öppna en lucka per dag, men nu kan det hända att du får öppna flera på samma gång. Vi beklagar en eventuell försening av utdelningen på grund av poststrejken!

Nina Österholm



Kyrka. Kyrkostyrelsens planer på att rösträttsåldern i församlingsval sänks till sexton år från nuvarande aderton år applåderas av professor Göran Djupsund. Även om han sätter frågetecken i marginalen. 26.9.2007 kl. 00:00

Världen. Översvämningar har i höst drabbat sjutton afrikanska länder. – Nog har vi också i Mali haft översvämningar, men inte lika farligt som på andra håll, säger Arla Ljungqvist, missionär för Finska Missionssällskapet i Mali. 26.9.2007 kl. 00:00

Kultur. Svenskfinland är tragiskt efter utvecklingen vad gäller synen på bloggen som medborgarjournalistik, säger Mathias Rosenlund, mannen bakom Konsonantmylla.com. 25.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Olga Schevchuk koordinerar till vardags ryska ortodoxa kyrkans diakoniprojekt i den Karelska republiken. Verksamheten initierades på 90-talet av Kyrkans utlandshjälp som firade sina 60 år i söndags. 25.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Moskvas och hela Rysslands patriark Alexej II har beviljat ärkebiskop Jukka Paarma den ett förtjänsttecken av den apostoliske storfursten Vladimirs riddarorden för hans insats i att bygga gemenskap mellan kyrkorna. 25.9.2007 kl. 00:00

Insändare. Chefredaktör Stig Kankkonen gav sig i kast med en svår teologisk fråga i senaste nummer av KP. Man kan se olika på frågan om vad som är prästernas skyldigheter å ena sidan och rättigheter å andra sidan. Jag skulle ha ändrat på orden i huvudfrågan och istället frågat: Har prästen rätt att ge den åt alla, eller är han skyldig att med hänvisning till personens liv och leverne och det som det säger om den personens religiösa övertygelse vägra att göra det? För det är nog säkert en glädje att som tjänare få räcka sakramenten. Däremot kan jag tänka mig att det är med en tyngd på skuldrorna som man tvingas behöva säga nej. Som Ordets tjänare har man fått i uppdrag av att förmedla det Ord människorna behöver höra enligt Gud, dvs både lag och evangelium. När det gäller sakramentsförvaltningen så skall det skötas enligt Bibelns föreskrifter. SK skrev: "Prästens roll är att kalla alla till nattvardsbordet..." En sådan tankegång leder lätt till att nattvardsfirandet får en ny karaktär. Jag har förstått att nattvarden är de troendes måltid. Detta kan illustreras med två exempel: En ytterlighet är en ”modern” gatumission där alla som går förbi inbjuds till nattvard. Den andra ”ytterligheten” är biblisk praxis som utövades i urkyrkan där alla odöpta, katekumener och personer som var underlagt kyrkotukt sändes ut innan nattvard firades. Vidare skrev SK: "Det är den enskilda nattvardsgästen själv som avgör om nattvarden blir till välsignelse eller om den blir en dom." Månne inte ett sådant synsätt leder till onödiga samvetskval för den kämpande kristne medan den självsäkre världsmedborgaren går frimodigt fram. Det är prästens skyldighet att predika synd för synd. Och även binda obotfärdiga i sin synd. Däremot är det hans rättighet (också en skyldighet) att för alla ångerfulla syndare predika nåd och förlåtelse och inbjuda dem till förlåtelsens måltid. De två sista styckena i artikeln är ganska långsökta slutsatser till de texter som SK hänvisar till. Att jämföra förhöret i gammal kyrklig anda med den allmänna syndabekännelse och avlösning är att ta ansvaret av nycklaämbetets bärare. Visst har nycklamakten missbrukats och förhören blivit till maktmedel men ändå säger apologin (art XI) bl.a.: "Uteslutning från sakramentsgemenskapen proklameras hos oss för de uppenbart lastbara och för dem som förakta sakramenten. Detta göra vi i enlighet med både evangelium och gamla kyrkliga stadganden." "Goda församlingsherdar veta väl, huru viktigt det är att förhöra de oerfarna, men fördenskull vilja vi icke uppmuntra den tortyr, som bikthandböckernas författare tillreda..." Förhöret hör till god kyrklig tradition eftersom det allvarliga bibelordet kvarstår: "Ty den som äter och dricker utan att urskilja Herrens kropp, han äter och dricker en dom över sig." (1 Kor 11:29) Roger Pettersson 24.9.2007 kl. 23:49

Sofia Torvalds. Avund, ack du mörkgröna monster! Jag var så nöjd med mitt. Jag satt och surfade på datorn, förstrött letande efter uppgifter om en viss stiftelse som jag fått ett tips om. 24.9.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 29/2007 Rubriken syftar på den situation många av våra finländska åldringar lever i. 24.9.2007 kl. 00:00

Samhälle. 30 000 barn drabbas årligen av spruckna förhållanden. 24.9.2007 kl. 00:00

Världen. – Vi håller fast vid att äktenskapsbegreppet fortsättningsvis skall förbehållas det officiellt ingångna förpliktande samlivet mellan man och kvinna, står det i norska kyrkorådets uttalande som svar på regeringens förslag om ett liknande äktenskapsbegrepp för samkönade par. 24.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Över en miljon barn och vuxna deltog i församlingarnas familjearbete i fjol. 24.9.2007 kl. 00:00

Världen. Förra veckan öppnades svenska riksdagen. I gudstjänsten i Storkyrkan fick deltagarna för första gången höra stycken ur både Bibeln och Koranen. 24.9.2007 kl. 00:00

Samhälle. President Martti Ahtisaari talade på Kyrkans Utlandshjälps 60-årsjubileum i dag, söndag. 23.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Portarna i muren kring Borgå domkyrka byggs om. 23.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen har tillsatt en arbetsgrupp som skall utreda den svenska utbildningen som ger kompetens för kyrkliga tjänster. 22.9.2007 kl. 00:00

notis. Kyrkan i Ylivieska ska byggas upp på nytt, har fullmäktige i Ylivieska församling enhälligt beslutat. 1.4.2016 kl. 15:26

Test. Församlingarna i Borgå donerar 10 000 euro till återuppbyggnaden av kyrkan i Ylivieska. 1.4.2016 kl. 15:22

En februarinatt år 1979 förlorade Bromarvborna sin kyrka. I dag har de vant sig vid den nya. Det här är en hälsning till Ylivieskaborna, som förlorade sin kyrka i påsk. 1.4.2016 kl. 09:46

Ylivieskaborna miste sin kyrka i häftig brand på lördag kväll. Allt tyder på att branden var anlagd. 26.3.2016 kl. 23:22

biskopens påskhälsning. Påsken vägrar att inordna sig i enkelt förutsägbara upprepningar, skriver biskop Björn Vikström i sin påskhälsning. 22.3.2016 kl. 00:00