Ann-Christine Nordqvist-Källström och Susanne Westerlund välkomnar adventstiden och De vackraste julsångerna.

Nu är tid för julsång

de vackraste julsångerna. En miljon finländare samlas varje jul för att sjunga tillsammans. För årets julsångsval står två Korsholmskantorer. 28.11.2018 kl. 16:38

Ann-Christine Nordqvist-Källström och Susanne Westerlund, kantorer i Korsholms svenska församling, står bakom sångvalet i årets julsångshäfte.

Berätta om hur ni valde sångerna.

– Vi började arbeta genast i januari, då det var aktuellt att påbörja arbetet med följande häfte. Vi inledde med att var och en för sig funderade på ett upplägg för årets sånghäfte. Sedan träffades vi, utbytte tankar och diskuterade. För oss var det viktigt att det finns något för alla åldersgrupper, speciellt valmöjligheter för barn och ungdomar. Vi är väldigt glada över att vi fick det här förtroendet, säger Susanne Westerlund.

När det gäller att plocka fram någon favorit bland julsångerna blir det svårt, då det finns så många fina, konstaterar kantorerna. Ann-Christine Nordqvist-Källströms favoritsång från årets häfte är ”Himlen i min famn”. Susanne Westerlunds favorit är ”Jul, jul, strålande jul”.

– En av favoriterna bland våra körer är ”Julens klockor” av Christian Engquist, så det var roligt att vi fick med den i häftet. Vi har sjungit den här i Korsholm i några år nu och den är mycket omtyckt av alla åldrar. Det finns möjlighet till variationer i uppförandet. Våra ungdomar har tyckt om att få sjunga verserna, när sedan alla körer stämmer in i refrängen, bara som ett tips, tillägger Susanne Westerlund.

Stort intresse i Korsholm

– Intresset för De vackraste julsångerna är väldigt stort här i Korsholm, vi har sjungit julallsånger sedan 1960-talet. Vår huvudsatsning är 16.12 i Korsholms kyrka, då vi har två sångstunder. Klockan 16 riktar vi in oss speciellt på barnfamiljer och klockan 19 riktar vi oss till den stora allmänheten.

Westerlund poängterar att gemenskapen i det musikaliska framförandet är en viktig del av allsångsstunderna.

– Församlingens körer och orkestrar medverkar. Vi har upp till 50 instrumentalister på plats och koristerna är runt 300.

Gamla och nya traditioner

– Vi har en lång tradition av att sjunga De vackraste julsångerna på trettondagen i Smedsby församlingsgård. En ny tradition är att vi andra advent håller en ungdomsinriktad gudstjänst där vi också sjunger ur allsångshäftet. Där medverkar vår ungdomskör. I år har vi lagt till ett tillfälle i samband med gudstjänsten den fjärde advent tillsammans med gästande körer.

Vilka minnen förknippar ni med De vackraste julsångerna?

– Jag är uppvuxen med De vackraste julsångerna i Korsholms kyrka. Den stämningen och gemenskapen som De vackraste julsångerna skapar berör mig djupt, säger Susanne Westerlund.

– Det är fint att få vara med och förverkliga De vackraste julsångerna varje år, då kyrkan är fylld med sjungande människor. Jag berörs fortfarande, efter 30 år i tjänst, säger Nordqvist-Källström.

Vilka tankar väcker årets julinsamlingstema, världens barn?

– Det är ett viktigt tema, som det känns bra att kunna stöda på det här sättet, säger de båda.

Visste du att?

  • Årets julsångshäfte har tryckts upp i 800 000 exemplar, varav 50 000 är svenskspråkiga.
  • Finska Missionssällskapet sänder sånghäften till 20 länder.
  • De vackraste julsångerna sjungs för 46:e året och samlar cirka en miljon människor kring julens budskap.

Titta i församlingarnas annonsering eller på De vackraste julsångernas webbsida för att hitta en allsångsstund nära dig.

Joanna Lindén-Montes
Jessica Lindgren



Världen. Översvämningar har i höst drabbat sjutton afrikanska länder. – Nog har vi också i Mali haft översvämningar, men inte lika farligt som på andra håll, säger Arla Ljungqvist, missionär för Finska Missionssällskapet i Mali. 26.9.2007 kl. 00:00

Kultur. Svenskfinland är tragiskt efter utvecklingen vad gäller synen på bloggen som medborgarjournalistik, säger Mathias Rosenlund, mannen bakom Konsonantmylla.com. 25.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Olga Schevchuk koordinerar till vardags ryska ortodoxa kyrkans diakoniprojekt i den Karelska republiken. Verksamheten initierades på 90-talet av Kyrkans utlandshjälp som firade sina 60 år i söndags. 25.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Moskvas och hela Rysslands patriark Alexej II har beviljat ärkebiskop Jukka Paarma den ett förtjänsttecken av den apostoliske storfursten Vladimirs riddarorden för hans insats i att bygga gemenskap mellan kyrkorna. 25.9.2007 kl. 00:00

Insändare. Chefredaktör Stig Kankkonen gav sig i kast med en svår teologisk fråga i senaste nummer av KP. Man kan se olika på frågan om vad som är prästernas skyldigheter å ena sidan och rättigheter å andra sidan. Jag skulle ha ändrat på orden i huvudfrågan och istället frågat: Har prästen rätt att ge den åt alla, eller är han skyldig att med hänvisning till personens liv och leverne och det som det säger om den personens religiösa övertygelse vägra att göra det? För det är nog säkert en glädje att som tjänare få räcka sakramenten. Däremot kan jag tänka mig att det är med en tyngd på skuldrorna som man tvingas behöva säga nej. Som Ordets tjänare har man fått i uppdrag av att förmedla det Ord människorna behöver höra enligt Gud, dvs både lag och evangelium. När det gäller sakramentsförvaltningen så skall det skötas enligt Bibelns föreskrifter. SK skrev: "Prästens roll är att kalla alla till nattvardsbordet..." En sådan tankegång leder lätt till att nattvardsfirandet får en ny karaktär. Jag har förstått att nattvarden är de troendes måltid. Detta kan illustreras med två exempel: En ytterlighet är en ”modern” gatumission där alla som går förbi inbjuds till nattvard. Den andra ”ytterligheten” är biblisk praxis som utövades i urkyrkan där alla odöpta, katekumener och personer som var underlagt kyrkotukt sändes ut innan nattvard firades. Vidare skrev SK: "Det är den enskilda nattvardsgästen själv som avgör om nattvarden blir till välsignelse eller om den blir en dom." Månne inte ett sådant synsätt leder till onödiga samvetskval för den kämpande kristne medan den självsäkre världsmedborgaren går frimodigt fram. Det är prästens skyldighet att predika synd för synd. Och även binda obotfärdiga i sin synd. Däremot är det hans rättighet (också en skyldighet) att för alla ångerfulla syndare predika nåd och förlåtelse och inbjuda dem till förlåtelsens måltid. De två sista styckena i artikeln är ganska långsökta slutsatser till de texter som SK hänvisar till. Att jämföra förhöret i gammal kyrklig anda med den allmänna syndabekännelse och avlösning är att ta ansvaret av nycklaämbetets bärare. Visst har nycklamakten missbrukats och förhören blivit till maktmedel men ändå säger apologin (art XI) bl.a.: "Uteslutning från sakramentsgemenskapen proklameras hos oss för de uppenbart lastbara och för dem som förakta sakramenten. Detta göra vi i enlighet med både evangelium och gamla kyrkliga stadganden." "Goda församlingsherdar veta väl, huru viktigt det är att förhöra de oerfarna, men fördenskull vilja vi icke uppmuntra den tortyr, som bikthandböckernas författare tillreda..." Förhöret hör till god kyrklig tradition eftersom det allvarliga bibelordet kvarstår: "Ty den som äter och dricker utan att urskilja Herrens kropp, han äter och dricker en dom över sig." (1 Kor 11:29) Roger Pettersson 24.9.2007 kl. 23:49

Sofia Torvalds. Avund, ack du mörkgröna monster! Jag var så nöjd med mitt. Jag satt och surfade på datorn, förstrött letande efter uppgifter om en viss stiftelse som jag fått ett tips om. 24.9.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 29/2007 Rubriken syftar på den situation många av våra finländska åldringar lever i. 24.9.2007 kl. 00:00

Samhälle. 30 000 barn drabbas årligen av spruckna förhållanden. 24.9.2007 kl. 00:00

Världen. – Vi håller fast vid att äktenskapsbegreppet fortsättningsvis skall förbehållas det officiellt ingångna förpliktande samlivet mellan man och kvinna, står det i norska kyrkorådets uttalande som svar på regeringens förslag om ett liknande äktenskapsbegrepp för samkönade par. 24.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Över en miljon barn och vuxna deltog i församlingarnas familjearbete i fjol. 24.9.2007 kl. 00:00

Världen. Förra veckan öppnades svenska riksdagen. I gudstjänsten i Storkyrkan fick deltagarna för första gången höra stycken ur både Bibeln och Koranen. 24.9.2007 kl. 00:00

Samhälle. President Martti Ahtisaari talade på Kyrkans Utlandshjälps 60-årsjubileum i dag, söndag. 23.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Portarna i muren kring Borgå domkyrka byggs om. 23.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen har tillsatt en arbetsgrupp som skall utreda den svenska utbildningen som ger kompetens för kyrkliga tjänster. 22.9.2007 kl. 00:00

Samhälle. De sociala forumen på webben blir allt populärare. Men är de något för kyrkan? 22.9.2007 kl. 00:00

Test. Församlingarna i Borgå donerar 10 000 euro till återuppbyggnaden av kyrkan i Ylivieska. 1.4.2016 kl. 15:22

En februarinatt år 1979 förlorade Bromarvborna sin kyrka. I dag har de vant sig vid den nya. Det här är en hälsning till Ylivieskaborna, som förlorade sin kyrka i påsk. 1.4.2016 kl. 09:46

Ylivieskaborna miste sin kyrka i häftig brand på lördag kväll. Allt tyder på att branden var anlagd. 26.3.2016 kl. 23:22

biskopens påskhälsning. Påsken vägrar att inordna sig i enkelt förutsägbara upprepningar, skriver biskop Björn Vikström i sin påskhälsning. 22.3.2016 kl. 00:00

prästvigning. Vid prästvigningen i Borgå domkyrka 20.3.2016 har teologie magister Daniel Nyberg ordinerats till prästämbetet. 22.3.2016 kl. 09:34