Tro är mer än försanthållande, säger Bibeln. Men myndigheterna väljer ändå att mäta kunskap.

Hur kan man mäta en människas tro?

asylpolitik.

Asylsökande som blivit kristna måste utvärderas, men hur kan man mäta tro? Hundratals asylsökande i Finland har döpts och på Migrationsverkets och rättsväsendets lott faller att utvärdera äktheten i deras omvändelse.

24.11.2017 kl. 09:48

För tillfället väntar mer än 700 asylsökande i Finland på nya beslut på sina asylansökningar. Orsaken är att de har konverterat till kristendomen under sin tid i Finland. I många muslimska länder som Afghanistan och Irak kan en sådan konvertering leda till förföljelse och till och med risk för att dödas. Det är därför man nu försöker utvärdera äktheten i konverteringar och behovet av skydd för den asylsökande som säger sig ha konverterat.

Men hur kan myndigheter och domstolar mäta en människas tro?

Risto Saarinen är professor i ekumenik och leder också Enheten för förnuft och religiös acceptans vid Helsingfors universitet. Han konstaterar inledningsvis att han inte tar ställning till enskilda asylansökningar och att han vill inte heller kritisera myndigheterna för det arbete de gör. De gör sitt bästa i en mycket svår situation.

Samtidigt konstaterar Saarinen att också kyrkan och prästerna gör sitt bästa. De döper inte lättvindigt utan att den som döps har fått dopundervisning och undervisning i den kristna tron.

– Inledningsvis måste man konstatera att det inte finns något sådant som renodlad religiös tro. Både i islam och kristendom finns det sådant som hör samman med att tro. I kristendomen handlar det framför allt om tillit till Gud genom Jesus Kristus. Den kristna tron handlar i första hand inte om en teoretisk innehållsförteckning utan mer om en förtroendestruktur, säger Saarinen.

Enligt Risto Saarinen har människor i synnerhet i den finländska kulturen i flera århundraden varit medvetna om att tron hör ihop med saker som dop, skriftskola, nattvard och att man i gudstjänster läser trosbekännelsen och Fader vår.

– I den lutherska kyrkan har tanken varit att små barn och enkla människor kan vara lika troende som bildat folk. Tro är inte en vetenskaplig förmåga, utan en enkel sak som inte kräver några avancerade förklaringar.

Tro påverkar livet, men det finns inga specifika kriterier för hur den ska ta sig i uttryck. Saarinen konstaterar också att tron ofta beskrivs som en väg, vilket indikerar att den är något som utvecklas med tiden.

– När Jesus säger att man känner igen trädet på frukten är det bra att komma ihåg att det krävs tid för att ett frö ska bli ett träd och ge frukt. Kristen tro handlar inte om att lära sig utantillsvar på ett antal frågor utan den handlar om att man tror och litar på Jesus.

Dopet är ett starkt tecken

Vuxendop föregås alltid av skriftskola. För en asylsökande som konverterar till kristendom från islam är det här viktigt inte bara för att kunna tillgodogöra sig tron utan också ur ett rättsskyddsperspektiv. Eftersom det samhälle konvertiten har lämnat bakom sig kan vara fientligt inställt till en konvertering är det viktigt att beslutet är väl övervägt.

– Dopet är en tydlig symbol på att man tar ett steg från utsidan till insidan. De som låter döpa sig signalerar tydligt till muslimer att de separerat sig från islam och omvänt sig till kristendomen. Som jag ser det är en sådan person antingen en äkta kristen eller verkligen desperat. För en konvertit innebär beslutet ofta en så stor risk att hamna utanför de sammanhang man varit en del av, att jag har svårt att tro att någon skulle göra det bara för att dra nytta av omvändelsen.

”Sist och slutligen kan en annan människas tro inte mätas. Det är bara Gud som ser en människas hjärta.” Risto Saarinen

Saarinen är förvånad över det faktum att hundratals muslimer i Finland – och tiotusentals i hela Europa – har blivit kristna. Han ser det här som ett historiskt fenomen i kyrkan. Tidigare har det här varit mycket sällsynt. Det är något i kristendomen som lockar och inspirerar till att tro på ett nytt sätt.

Men om det bästa sättet att mäta tro inte är med frågeformulär fokuserade på trosfrågor, varför mäter då Kyrkans forskningscentral finländarnas tro med detaljer om specifika trosfrågor som kyrkan lär ut?

Saarinen förundras också över det här.

– Det skulle vara bättre att ställa frågor om hur ofta en människa går i kyrkan eller ber. Om man vill få reda på vad och hur viktig tron är, är sådana här frågeformulär inte det bästa sättet. Paulus skickade ju inte heller frågeformulär till församlingarna. Trons inflytande borde mätas under en längre tidsperiod och man borde mäta hur stark sammanhållningen är med det trossamfund man hör till.

Avslutningsvis lyfter Saarinen ytterligare fram en sak om att mäta tro, vad det ytterst handlar om.

– Sist och slutligen kan en annan människas tro inte mätas. Det är bara Gud som ser en människas hjärta, säger Saarinen

Artikeln av Pauli Juusela har tidigare ingått i Kirkko & Kaupunki.

Webred



laestadianer. Söker kontakt med andra i samma förhållande till moderkyrkan. 27.4.2017 kl. 13:55

koptiska kyrkan. Fanatiskt våld är en farsot som ingen tro eller stat längre klarar av ensam, menar den koptiska biskopen Angaelos 27.4.2017 kl. 10:34

Datorsystem. Kyrkans servicecentral har avslutat sina samarbetsförhandlingar: femton ska sägas upp. Men vad tycker församlingarna egentligen om mastodontprojektet som skulle spara dem pengar? 26.4.2017 kl. 17:30

Bok. Bulevarden är en vacker utgåva av Tove Janssons texter mer lämpad för kännaren än för nybörjaren. 25.4.2017 kl. 11:05

teater. Vad betyder det att vara människa? Det frågar sig Fabian Silén i pjäsen Paradisdoktrinen, en komedi som börjar med att Gud sitter bortglömd i ett svart hål, tjurig över att inga människor lyssnar på honom eller ber till honom längre. 27.4.2017 kl. 08:00

Kyrkomötet. De flesta tycker att det är en dålig idé att bunta ihop kyrkans svenska central med Borgå stift. I Det framgår med all tydlighet i ett betänkande som kyrkomötets framtidsutskott gjort. 24.4.2017 kl. 15:30

Kyrkomötet. Kyrkomötets framtidsutskott stöder inte tanken på kvoter för personer yngre än 30 år i kyrkomötet. 24.4.2017 kl. 15:18

Johannes. Församlingsrådet i Johannes församling har beslutat att församlingen fortsätter sin verksamhet i S:t Jacobs kyrka på Drumsö. 21.4.2017 kl. 14:47

renovering. Kyrkostyrelsens plenum har fördelat byggnadsunderstöd till församlingarna i lutherska kyrkan. 19.4.2017 kl. 15:38

asylsökande. Närmare tretusen personer från många olika kristna samfund har undertecknat ett ställningstagande för medmänsklig behandling av asylsökande. 14.4.2017 kl. 09:42

Påsktraditioner. – Jag var ett med mitt ägg, och det avgjorde allt. 12.4.2017 kl. 09:36

tro. Det är inte lätt att bygga en församling från grunden. Robin Nyman har försökt. För hans del slutade det i ett känslomässigt stort, mörkt hål. 11.4.2017 kl. 11:37

kyrkodagar . Än hinner man anmäla sig till kyrkodagarna i Åbo. 10.4.2017 kl. 11:59

Påsk. Avsaknaden av kristna påsktraditioner gjorde att Melana och Jonas Löfqvist började fira påskmåltid med hela familjen. 7.4.2017 kl. 13:58

sibbo. PÅSKVANDRING. Kom i tid. Klä dig varmt. Ta på dig stövlarna. Kärlekens väg drar genom Sibbo igen. 6.4.2017 kl. 12:21

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

jul. Vem är du? 10-åriga Filip Åström tycker att det bästa med julen är att få vara tillsammans, och att vuxna hinner vara lite knasiga när de har ledigt. 21.12.2022 kl. 19:00

Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26

UTNÄMNING. Biskopen har den 15 december utnämnt kaplanen i Närpes församling Ann-Mari Audas-Willman och sakkunnige för arbetet bland finländare utomlands och kyrkans turistarbete vid Kyrkostyrelsen Bror Träskbacka till prostar. 15.12.2022 kl. 14:13

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54