Tro är mer än försanthållande, säger Bibeln. Men myndigheterna väljer ändå att mäta kunskap.

Hur kan man mäta en människas tro?

asylpolitik.

Asylsökande som blivit kristna måste utvärderas, men hur kan man mäta tro? Hundratals asylsökande i Finland har döpts och på Migrationsverkets och rättsväsendets lott faller att utvärdera äktheten i deras omvändelse.

24.11.2017 kl. 09:48

För tillfället väntar mer än 700 asylsökande i Finland på nya beslut på sina asylansökningar. Orsaken är att de har konverterat till kristendomen under sin tid i Finland. I många muslimska länder som Afghanistan och Irak kan en sådan konvertering leda till förföljelse och till och med risk för att dödas. Det är därför man nu försöker utvärdera äktheten i konverteringar och behovet av skydd för den asylsökande som säger sig ha konverterat.

Men hur kan myndigheter och domstolar mäta en människas tro?

Risto Saarinen är professor i ekumenik och leder också Enheten för förnuft och religiös acceptans vid Helsingfors universitet. Han konstaterar inledningsvis att han inte tar ställning till enskilda asylansökningar och att han vill inte heller kritisera myndigheterna för det arbete de gör. De gör sitt bästa i en mycket svår situation.

Samtidigt konstaterar Saarinen att också kyrkan och prästerna gör sitt bästa. De döper inte lättvindigt utan att den som döps har fått dopundervisning och undervisning i den kristna tron.

– Inledningsvis måste man konstatera att det inte finns något sådant som renodlad religiös tro. Både i islam och kristendom finns det sådant som hör samman med att tro. I kristendomen handlar det framför allt om tillit till Gud genom Jesus Kristus. Den kristna tron handlar i första hand inte om en teoretisk innehållsförteckning utan mer om en förtroendestruktur, säger Saarinen.

Enligt Risto Saarinen har människor i synnerhet i den finländska kulturen i flera århundraden varit medvetna om att tron hör ihop med saker som dop, skriftskola, nattvard och att man i gudstjänster läser trosbekännelsen och Fader vår.

– I den lutherska kyrkan har tanken varit att små barn och enkla människor kan vara lika troende som bildat folk. Tro är inte en vetenskaplig förmåga, utan en enkel sak som inte kräver några avancerade förklaringar.

Tro påverkar livet, men det finns inga specifika kriterier för hur den ska ta sig i uttryck. Saarinen konstaterar också att tron ofta beskrivs som en väg, vilket indikerar att den är något som utvecklas med tiden.

– När Jesus säger att man känner igen trädet på frukten är det bra att komma ihåg att det krävs tid för att ett frö ska bli ett träd och ge frukt. Kristen tro handlar inte om att lära sig utantillsvar på ett antal frågor utan den handlar om att man tror och litar på Jesus.

Dopet är ett starkt tecken

Vuxendop föregås alltid av skriftskola. För en asylsökande som konverterar till kristendom från islam är det här viktigt inte bara för att kunna tillgodogöra sig tron utan också ur ett rättsskyddsperspektiv. Eftersom det samhälle konvertiten har lämnat bakom sig kan vara fientligt inställt till en konvertering är det viktigt att beslutet är väl övervägt.

– Dopet är en tydlig symbol på att man tar ett steg från utsidan till insidan. De som låter döpa sig signalerar tydligt till muslimer att de separerat sig från islam och omvänt sig till kristendomen. Som jag ser det är en sådan person antingen en äkta kristen eller verkligen desperat. För en konvertit innebär beslutet ofta en så stor risk att hamna utanför de sammanhang man varit en del av, att jag har svårt att tro att någon skulle göra det bara för att dra nytta av omvändelsen.

”Sist och slutligen kan en annan människas tro inte mätas. Det är bara Gud som ser en människas hjärta.” Risto Saarinen

Saarinen är förvånad över det faktum att hundratals muslimer i Finland – och tiotusentals i hela Europa – har blivit kristna. Han ser det här som ett historiskt fenomen i kyrkan. Tidigare har det här varit mycket sällsynt. Det är något i kristendomen som lockar och inspirerar till att tro på ett nytt sätt.

Men om det bästa sättet att mäta tro inte är med frågeformulär fokuserade på trosfrågor, varför mäter då Kyrkans forskningscentral finländarnas tro med detaljer om specifika trosfrågor som kyrkan lär ut?

Saarinen förundras också över det här.

– Det skulle vara bättre att ställa frågor om hur ofta en människa går i kyrkan eller ber. Om man vill få reda på vad och hur viktig tron är, är sådana här frågeformulär inte det bästa sättet. Paulus skickade ju inte heller frågeformulär till församlingarna. Trons inflytande borde mätas under en längre tidsperiod och man borde mäta hur stark sammanhållningen är med det trossamfund man hör till.

Avslutningsvis lyfter Saarinen ytterligare fram en sak om att mäta tro, vad det ytterst handlar om.

– Sist och slutligen kan en annan människas tro inte mätas. Det är bara Gud som ser en människas hjärta, säger Saarinen

Artikeln av Pauli Juusela har tidigare ingått i Kirkko & Kaupunki.

Webred



tro. Som barn var hon van vid att pappa ordnar allt. Men den tryggheten rubbades då Gerd Snellman inom tio år förlorat både sin man och ett barn. Men när en av sönerna fastnade i drogmissbruk några år senare såg hon att Gud bar henne genom svårigheten. 5.4.2017 kl. 08:42

flyktingpolitik. Demonstrationerna mot Finlands avvisningar till Afghanistan engagerade också flera präster. Johan Westerlund tycker att det är naturligt att kyrkan tar politisk ställning. 4.4.2017 kl. 16:54

Bok. Serierna i antologin Opium för folket är skickligt tecknade men skildrar religion ur ett utifrånperspektiv. 4.4.2017 kl. 15:10

musik. Patrick Wingren förklarar varför vi behöver Kurt Cobain lika mycket som vi behöver kyrkokören. 6.4.2017 kl. 08:05

vårdreformen. Vart vänder man sig när det strular till sig i äktenskapet? Tusentals finländare tar varje år kontakt med församlingarnas familjerådgivning och i fjol fick sammanlagt 18 000 finländare hjälp vid någon av landets 41 centraler. 4.4.2017 kl. 14:38

radio. På söndag har det gått 85 år sedan den första svenska radioandakten gick ut i etern. 31.3.2017 kl. 15:02

Helsingfors. Peter Halldorf besöker Helsingfors nästa vecka. Enhet och ekumenik är temat för hans anförande i Johanneskyrkan. 30.3.2017 kl. 13:28

familj. För Bettina Westergård har livet som mamma till åtta fosterbarn inte alltid varit lätt, men hon har aldrig ångrat sitt beslut.– Men jag har fått leva ett så rikt liv. 30.3.2017 kl. 08:12

profilintervju. För mig har det varit viktigt att stå kvar i att Gud ville mig, säger Alaric Mård. 29.3.2017 kl. 15:01

kyrkoherdeinstallation. Stockholm, London, Helsingfors – det finns inte bara ett sätt att vara kyrka på. Daniel Björk har sett många olika församlingar och litar på att Petrus är på väg åt rätt håll. 30.3.2017 kl. 10:36

konsumtion. Varför är min konsumtion problematisk – inte bara för andra utan också för mig själv? Erika Rönngård söker svar och lösningar i tre böcker som handlar om konsumtionssamhället. 23.3.2017 kl. 13:48

björneborg. Poliser har besökt Skogsängens kyrka i Björneborg för att bötfälla de papperslösa flyktingar som församlingen inhyser i kyrkan. 23.3.2017 kl. 11:55

Kyrka. Ungas möjligheter att påverka lutherska kyrkans beslutsfattande måste bli bättre. Nu vädjar NAVI till kyrkomötets framtidskommitté om att något måste göras. 23.3.2017 kl. 00:00

Bok. Kyrkpressens recensent Sofia Torvalds har läst Philip Teirs nya roman Så här upphör världen. 23.3.2017 kl. 00:00

äktenskap. Den kompromisslösning som Mariehamns församling tagit fram i frågan om äktenskap för samkönade par är till biskop Björn Vikströms belåtenhet. 20.3.2017 kl. 15:09

Zacharias Topelius. – Topelius tro förändrades med tiden, så som jag tror att den gör för de flesta. Det säger doktoranden i kyrkohistoria Erika Boije. 8.12.2022 kl. 13:15

BORGÅ STIFT. En morotsbakelse med vit choklad och tranbär – biskop Bo-Göran Åstrand vispade till Borgå stiftsjubileumsbakverk. 30.11.-0001 kl. 00:00

BORGÅ STIFT. En bok som berättar om livet i Borgå stift, sitter Robert Lemberg och skulle vilja göra. Inte en historik med anledning av 100-årsjubileet, utan en fin, snygg och angelägen jubileumsbok. Kanske med bilder du har hemma. 8.12.2022 kl. 19:00

MAMMAKÖR. ”Nattmörkret sänker sig i våran stad, i alla fönster glimmar bågarna på rad”, sjunger mammakören Änglaklang i Grankulla. Snart har de sin första egna julkonsert. 8.12.2022 kl. 11:27

samer. Kyrkan startar i snabb takt en försoningsprocess med samerna. Biskopsmötet startade projektet i dag. Sameprästen Mari Valjakka som själv är skoltsame ska koordinera arbetet. 7.12.2022 kl. 13:39