"Jag har levt hela mitt vuxna liv i en kultur som inte är min egen, och tror att jag kan förstå något av flyktingens verklighet,” säger Julian Garner.

De vi blir när vi formas av varandra

teater. Får man som engelsman skriva en föreställning om ett stycke smärtsam finländsk historia? Ja, svarar Julian Garner. 30.8.2017 kl. 15:12

Vad händer när människor, som annars inte hade träffats, möter och formas av varandra? Julian Garner har skrivit en pjäs om en grupp judiska flyktingar från Österrike som kommer till Finland i början av 1940-talet och får hjälp av den historiska personen Abraham Stiller.

– Pjäsen handlar om hur världar kolliderar. Flyktingarna flyttar in på en liten gård med en bonde och gradvis börjar de acceptera varandra, men också förändra varandra.

Pjäsen ”TRO” handlar om judiska flyktingar i Finland under fortsättningskriget och har premiär på Svenska Teatern i Helsingfors den 9 semptember. Foto: Valtteri Kantanen

Julian Garner debuterade som pjäsförfattare i London 1978 och har sedan dess skrivit ett fyrtiotal pjäser. Han bodde under många år i Norge men landade i Finland 1998.

När Svenska Teatern bad honom skriva pjäsen var han först fundersam.

– Har jag rätt att berätta den här berättelsen? Jag är inte finländare, även om om jag bott i Finland i snart tjugo år. Jag är inte flykting med nog emigrant. Jag har levt hela mitt vuxna liv i en kultur som inte är min egen, och tror att jag kan förstå något av flyktingens verklighet.

Hans första fru var jude.

– Vårt äktenskap höll inte, men det betydde mycket för mig att få vara en del av det judiska sammanhanget. Våra barn är judar, min äldsta dotter praktiserande jude.

Ny historieforskning

I två års tid fördjupade sig Julian Garner i den judisk-finländska författaren Rony Smolars produktion om bland annat Abraham Stiller. Affärsmannen och finlandssvensken Stiller var en av centralfigurerna i motståndet mot planerna på att deportera judiska flyktingar till Tyskland.

– I pjäsen har Abraham Stiller, som spelas av Riko Eklundh, blivit en slags arketypisk karaktär. Min version av honom är inte en faktisk rekonstruktion. Det har jag också förvarnat hans släktingar, inklusive Ruben Stiller, om.



I föreställningen nyanseras bilden av Finlands delaktighet i Förintelsen utifrån ny historieforskning.

– Den nya forskningen visar att det fanns betydande antisemitism inom ett flertal finska myndigheter. Länge hette det att endast åtta judar deporterades till Tyskland, men den siffran är med stor sannolikhet inkorrekt. Och även om många finska judar trodde att Mannerheim tog personligt ansvar för deras säkerhet, finns det inte klara bevis för detta.

Med detta sagt framhåller Garner ändå att Finland var ett förhållandevis bra ställe att vara på om du var jude vid den här tiden.

– Men de judar som var i Finland förföljdes av ständig rädsla.

Ingen frågar vad du tror

Föreställningen har fått namnet Tro.

– Jag skrev pjäsen på engelska, och den har översatts till svenska. På engelska heter den ’Confidence’, efter ett pianostycke av Mendelssohn som spelas under föreställningen. Ordet kommer från franskans ’confiance’, ett svåröversatt ord med många lager.

Det han gillar med det svenska namnet är att föreställningen på många sätt är en diskusson kring vad det betyder att tro.

– Inom judendomen är det ingen som frågar dig om du tror på Gud eller inte. Det är något helt privat, mellan dig och Gud. Det viktiga är dina handlingar, säger Julian Garner och berättar att han själv tidigare övervägde att konvertera till judendomen.

I föreställningen spelas Edith, en österrikisk pianolärarinna, av Janina Berman, ”den enda judiska skådespelerskan i hennes åldersgrupp i Svenskfinland”.

"Har vi kontroll över vår identitet eller är den förutbestämd? Finns det något hopp för oss om vi inte omfamnar den vi är?"

– Pjäsens Edith säger att hon inte tror på Gud. Hon identifierade sig inte ens som jude men efter Nazitysklands annektering av Österrike ser alla i Finland henne som just det.

Garner är nyfiken på människans identitetsbygge, på det vi upplever oss vara och på det vi uppfattas som.

– Har vi kontroll över vår identitet eller är den förutbestämd? Finns det något hopp för oss om vi inte omfamnar den vi är?

Christa Mickelsson



Världen. Vatikanens officiella tidning l´Osservatore Romano kommer med hård kritik mot filmen Guldkompassen, som hade premiär i början av december. Filmen bygger på en bok av författaren Philip Pullman. 29.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. En arbetsgrupp föreslår att fyra kapellförsamlingar bildas i Väståboland med Pargas svenska som moderförsamling. 29.12.2007 kl. 00:00

Människa. Första steget kan vara att verkligen lyssna på sin partner. Efter en tid tillsammans tror man lätt att man vet vad den andra tycker och tänker. Ofta visar det sig att man tar fel. Krishjälp för äktenskap finns, även om resurserna inte alltid vill räcka till. Med friskvård är det sämre ställt, tycker Vivian och Boris Salo som sedan år 2000 främst i Pedersöre prosteri bjudit in till kurser i äktenskapets friskvård. 28.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkornas ekumeniska ansvarsvecka utmanar konsumenter att stöda den internationella kampanjen makeITfair vars mål är att rättvist producerade mobiltelefoner och annan konsumtionselektronik skall komma ut på marknaden. 28.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. Svenska kyrkans finska telefonjour har funnits sedan 1989. Telefonen är öppen varje natt mellan klockan 22 och 01 och tar emot cirka 3 000 samtal per år. 27.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. Det religiösa budskapet är fortsättningsvis viktigt i finländarnas värderingar och förväntningar på julen. Åtta av tio finländare anser att det viktigaste med julen är en fridfull stämning och samvaro med familjen. Ungefär var tredje finländare uppger att de vid julen ger gåvor till välgörande ändamål. 25.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. Till våra vanligaste julhälsningar hör att vi tillönskar varandra en Fridfull jul ... 23.12.2007 kl. 00:00

Samhälle. Sammanjänkning av de viktigaste traditionerna är nyfamiljernas verklighet i juletider. 23.12.2007 kl. 00:00

Kultur. En av landets mest berömda julkrubbor finns i Lovisa kyrka. Den fick Tarja Halonen i gåva av Jasser Arafat. 23.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. I år sänds julottan i radio och tv för första gången med dialogpredikan. 23.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. Mariehamns församling blev först i stiftet att bli miljödiplomerad av kyrkostyrelsen. 22.12.2007 kl. 00:00

Människa. Det bästa med julen är allt pyssel man får göra under adventstiden. Det tycker Alexandra Bergström, 8, från Esbo. 22.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. Prästassessor Bror Träskbacka har som den första i stiftet fått motta Agricolamedaljen n. 21.12.2007 kl. 00:00

Samhälle. Små finlandssvenska samfund lämnas utanför statsstödet, medlemmarna måste vara minst 200. 21.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. Att hjälpa kvinnor att utveckla sin fulla potential och hitta sin plats i kyrkan. Det är målet med nätverket Kvinnor i kyrkan. Men metoderna varierar. 21.12.2007 kl. 00:00

församling. Pauluskyrkan i Helsingfors förvandlades till en livlig fotbollsstudio under kvartsfinalerna i fotbolls-EM. En fotbollsnattvard fick markera samhörigheten mellan församling och fotbollssupportrar. 21.7.2016 kl. 14:51

lovsng. Lovsång, svenska och Finland. När engelska Anna Ruddick kände att Gud kallade packade hon väskan och reste iväg, utan att vara säker på vad som väntade. 19.7.2016 kl. 11:18

Helsingfors förvaltningsdomstol gav Monica Heikel-Nyberg rätt i besvär. 14.7.2016 kl. 16:27

Gäddnäs. Prästerna svarar. 15.7.2016 kl. 14:00

folkkyrka. – Kyrkan i England har fjärmat sig från de vanliga människorna och lagt beslag på vad det innebär att vara kristen, säger professor Linda Woodhead, expert på samtida religion. 14.7.2016 kl. 13:00