"Jag har levt hela mitt vuxna liv i en kultur som inte är min egen, och tror att jag kan förstå något av flyktingens verklighet,” säger Julian Garner.

De vi blir när vi formas av varandra

teater. Får man som engelsman skriva en föreställning om ett stycke smärtsam finländsk historia? Ja, svarar Julian Garner. 30.8.2017 kl. 15:12

Vad händer när människor, som annars inte hade träffats, möter och formas av varandra? Julian Garner har skrivit en pjäs om en grupp judiska flyktingar från Österrike som kommer till Finland i början av 1940-talet och får hjälp av den historiska personen Abraham Stiller.

– Pjäsen handlar om hur världar kolliderar. Flyktingarna flyttar in på en liten gård med en bonde och gradvis börjar de acceptera varandra, men också förändra varandra.

Pjäsen ”TRO” handlar om judiska flyktingar i Finland under fortsättningskriget och har premiär på Svenska Teatern i Helsingfors den 9 semptember. Foto: Valtteri Kantanen

Julian Garner debuterade som pjäsförfattare i London 1978 och har sedan dess skrivit ett fyrtiotal pjäser. Han bodde under många år i Norge men landade i Finland 1998.

När Svenska Teatern bad honom skriva pjäsen var han först fundersam.

– Har jag rätt att berätta den här berättelsen? Jag är inte finländare, även om om jag bott i Finland i snart tjugo år. Jag är inte flykting med nog emigrant. Jag har levt hela mitt vuxna liv i en kultur som inte är min egen, och tror att jag kan förstå något av flyktingens verklighet.

Hans första fru var jude.

– Vårt äktenskap höll inte, men det betydde mycket för mig att få vara en del av det judiska sammanhanget. Våra barn är judar, min äldsta dotter praktiserande jude.

Ny historieforskning

I två års tid fördjupade sig Julian Garner i den judisk-finländska författaren Rony Smolars produktion om bland annat Abraham Stiller. Affärsmannen och finlandssvensken Stiller var en av centralfigurerna i motståndet mot planerna på att deportera judiska flyktingar till Tyskland.

– I pjäsen har Abraham Stiller, som spelas av Riko Eklundh, blivit en slags arketypisk karaktär. Min version av honom är inte en faktisk rekonstruktion. Det har jag också förvarnat hans släktingar, inklusive Ruben Stiller, om.



I föreställningen nyanseras bilden av Finlands delaktighet i Förintelsen utifrån ny historieforskning.

– Den nya forskningen visar att det fanns betydande antisemitism inom ett flertal finska myndigheter. Länge hette det att endast åtta judar deporterades till Tyskland, men den siffran är med stor sannolikhet inkorrekt. Och även om många finska judar trodde att Mannerheim tog personligt ansvar för deras säkerhet, finns det inte klara bevis för detta.

Med detta sagt framhåller Garner ändå att Finland var ett förhållandevis bra ställe att vara på om du var jude vid den här tiden.

– Men de judar som var i Finland förföljdes av ständig rädsla.

Ingen frågar vad du tror

Föreställningen har fått namnet Tro.

– Jag skrev pjäsen på engelska, och den har översatts till svenska. På engelska heter den ’Confidence’, efter ett pianostycke av Mendelssohn som spelas under föreställningen. Ordet kommer från franskans ’confiance’, ett svåröversatt ord med många lager.

Det han gillar med det svenska namnet är att föreställningen på många sätt är en diskusson kring vad det betyder att tro.

– Inom judendomen är det ingen som frågar dig om du tror på Gud eller inte. Det är något helt privat, mellan dig och Gud. Det viktiga är dina handlingar, säger Julian Garner och berättar att han själv tidigare övervägde att konvertera till judendomen.

I föreställningen spelas Edith, en österrikisk pianolärarinna, av Janina Berman, ”den enda judiska skådespelerskan i hennes åldersgrupp i Svenskfinland”.

"Har vi kontroll över vår identitet eller är den förutbestämd? Finns det något hopp för oss om vi inte omfamnar den vi är?"

– Pjäsens Edith säger att hon inte tror på Gud. Hon identifierade sig inte ens som jude men efter Nazitysklands annektering av Österrike ser alla i Finland henne som just det.

Garner är nyfiken på människans identitetsbygge, på det vi upplever oss vara och på det vi uppfattas som.

– Har vi kontroll över vår identitet eller är den förutbestämd? Finns det något hopp för oss om vi inte omfamnar den vi är?

Christa Mickelsson



Kyrka. Kyrkostyrelsen har påbörjat ett initiativ för att utreda hur jämställdhetslagen följs i församlingarna. 25.4.2009 kl. 00:00

Kyrka. Enligt församlingens statistik från år 2008 tar människor kontakt med diakoniarbetarna allt oftare på grund av ekonomiska skäl. Mängden matstöd och andra ekonomiska stöd håller också på att stiga.  26.4.2009 kl. 00:00

Kyrka. Mariehamns kyrkoherde Jan-Erik Karlström överväger sin framtid efter ett möte med biskopen i onsdags. 24.4.2009 kl. 00:00

Kyrka. Juli och augusti tävlar om titeln som den populäraste bröllopsmånaden. Paren vill helst att vigningen sker under en sommarlördag, med Melartins Festmarsch klingande i bakgrunden och med ungefär 65 gäster närvarande.  24.4.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen godkände i plenum på tisdag den 21 april ett åtgärdsförslag för att stöda den kyrkliga yrkesutbildningen. 24.4.2009 kl. 00:00

Kyrka. En dryg miljon av kyrkostyrelsens byggnadsunderstöd på 4,8 miljoner euro går till församlingar i Borgå stift. 22.4.2009 kl. 00:00

Kultur. Förläng livstiden på elektroniska prylar som mobiltelefoner, manar Sluta slösa temaveckan.   22.4.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen har valt att avslå remontstöd för församlingar i mellersta Österbotten i ett möte igår. 22.4.2009 kl. 00:00

Samhälle. Genom att minska och avstå skapar vi utrymme och mening i livet.  23.4.2009 kl. 00:00

Kyrka. Det ser ut att bli fem kandidater inför biskopsvalet i höst. Men några officiella kandidater finns tillsvidare inte. 23.4.2009 kl. 00:00

Människa. Harry Holtti cyklar mest, fastän körkortet är giltigt till 103-årsdagen. 23.4.2009 kl. 00:00

Marina Wiik. ”Jag ser det som en reaktion mot det manliga maktmissbruket i samhället. Bland annat kyrkan och militären har ägnat sig åt sådant. Men som redaktör på Kyrkpressen håller du kanske inte med?”, säger artisten. 23.4.2009 kl. 00:00

Ledare. Säkert har det mesta som kan sägas också sagts i fråga om Fortums optionsprogram och direktörernas optionsmiljoner. Men det finns ett tema som knappast ens berörts, nämligen frågan om förhållandet mellan juridiken och moralen och vårt förhållande till dem. 23.4.2009 kl. 00:00

Kyrka. Byggandet av ”Larsgården”, Vanda svenska församlings nya utrymmen i Helsinge kyrkoby drabbas av det byggstopp som kyrkorådet i Vanda kyrkliga samfällighet införde förra veckan. 22.4.2009 kl. 00:00

Världen. Västerås Svenska kyrka har överskridit mediatröskeln med den 1,8 meter höga LegoJesus. 21.4.2009 kl. 00:00

församlingsvalet. Närpes. Femton platser av 23. Framgången för den nya listan i Närpes överraskar även initiativtagaren och röstmagneten Ulla-Maj Wideroos. 19.11.2018 kl. 18:20

församlingsvalet. Borgå stift höll ställningarna när det gäller röstningsaktivitet. 16 procent av församlingsmedlemmarna röstade mot 15,7 i förra valet. Mest ökade aktiviteten i Replots församling. 19.11.2018 kl. 18:09

biskopsval. Lisa Enckell, präst som jobbat som sjukhuspräst, missionär och nu är journalist på Yle ställer upp i biskopsvalet i Borgå stift. En valmansförening för henne håller på att bildas. 19.11.2018 kl. 09:40

församlingsvalet. Resultaten från församlingsvalet börjar ramla in. I Borgå stift verkar det igen en gång som att österbottningarna varit pigga att ta sig till valurnorna. I Esse deltog 46,8 procent av de röstberättigade och också i Larsmo steg valdeltagandet till hela 37,1 procent. I Närpes steg valdeltagandet också rejält jämfört med senaste val. 18.11.2018 kl. 22:50

församlingsvalet. 32 800 röstberättigade medlemmar i Helsingfors finska och svenska församlingar använde sin rösträtt i dagens församlingsval. Det betyder att röstningsprocenten stannade på 11,3 procent vilket är samma nivå som vid föregående församlingsval för fyra år sedan. 18.11.2018 kl. 20:56