"Utgår man från att religion är skadligt bygger man grunden för ny fundamentalism"

För Barbro Teir är yttrandefriheten ett självfallet fundament i samhällsdebatten. Med den försvaras både sanning, demokrati och personlig frihet. 15.5.2015 kl. 09:43


– Det är via yttrandefriheten som starka etablerade sanningar kan ifrågasättas och omvärderas, säger Barbro Teir, VD vid Svenskfinlands centrala mediahus KSF Media.

Ett resultat av yttrandefriheten är att 1900-talet kallas det irreligiösa århundradet, konstaterar Teir som var en av inledarna vid stiftsgården Lärkkullas första socialetiska symposium nyligen. Det västerländska samhället har förändrats så att det i dag anses avvikande att vara religiös. Sekularism är det normala och mer korrekt än varje form av religiös övertygelse.

– Religiositet likställs med inskränkthet. Religiösa människor kan per definition inte tolerera andra.

Sekulär fundamentalism

Teir, som själv inte hör till något religiöst samfund, skriver inte under den tesen. Utgår man hela tiden från att ”religion” är skadligt på något sätt bygger man i själva verket upp en normativ grund för ett nytt slags fundamentalism. Hon är medveten om att den här sekulära fundamentalismen kan höras också i hennes eget mediahus.

Skriver man om religion ska man också ha religiös läskunnighet, menar hon. Ett krav som är självklart inom andra områden av journalistik. I den läskunnigheten ingår att religion och kultur ofta är djupt sammanvävda i varandra.

– Religion är en kompetens för att förstå tillvaron, säger Teir och berättar om hur hon på FN:s stora internationella kvinnokonferens i Peking i slutet av nittiotalet diskuterade med kvinnor från kulturer som ansåg att kvinnlig omskärelse var det enda rätta.

– Jag insåg då hur kulturen kan gå före alla rationella argument.

Då måste ”vi” som ”på riktigt” vet att kvinnlig omskärelse är fel fundera över den egna argumenteringen. Såvida man inte går in för sekulär fundamentalism och vägrar gå i dialog med dem som tänker annorlunda.
Emotionell förståelse

Teir arbetade inte inom tidningshuset när stormen kring Muhammedkarikatyrerna rasade som värst. Hufvudstadsbladet valde då som bekant att inte publicera de religiösa karikatyrerna.

Däremot satt hon som chef när det stormade kring den franska tidningen Charlie Hebdo. Frågan var om tidningen i solidaritetens namn borde ha publicerat karikatyrerna. Det gjorde den inte.

– Kanske vi hukade, säger Teir.

Själv har hon blivit karrikerad av de ledande finlandssvenska hovnarrarna och känt sig kränkt.

– Det gav mig en bra insikt, jag förstår varifrån känslan kommer. Jag har en emotionell förståelse för dem som reagerar när deras profet hånas.

Positiv religionsfrihet

Den som har en tro måste både få höras och synas i samhället. Det är vad som kallas positiv religionsfrihet.
Hon har varit mycket tagen av författaren Kaj Korkea-ahos kolumner. I Hufvudstadsbladet skriver han att det måste få finnas saker som är heliga i vårt samhälle.

– Det heliga borde stå ovanför yttrandefriheten, säger Teir, medveten om det provokativa i uttalandet.

Att sedan enas om var gränsen för det heliga går är en verkligt komplicerad uppgift. Att det skulle gälla den enskilda individen varje gång han eller hon känner sig kränkt går inte.

– Det blir ett ohållbart träsk. Men det finns – eller ska finnas – en nivå av andlighet som kollektivt behöver fredas.

Gränsdragningen är svår men den är nödvändig om vi ska kunna leva tillsammans, säger Teir . Den här debatten förs mer aktivt i Sverige än i Finland och där har också mothuggen från sekularismen varit starka.

Populistiska partier väcker ofta samma motreaktioner som religion. Det måste på samma sätt vara möjligt att reflektera över både invandring och mångkulturalitet som problem.

Journalister frågar inte

Av våra politiker i första ledet är Juha Sipilä laestadian och Timo Soini katolik. Det gör dem per definition suspekta för sekulära fundamentalister.

Den bristande läskunnigheten märks i dagens politiska bevakning, menar Teir.

Politikerna blir inte seriöst granskade.

– Journalisterna ställer inte frågorna hur och varför direkt.

I stället gör journalisterna sina egna tolkningar utan att diskutera med politikerna. Å andra sidan pressar de inte heller dem på vad deras tro innebär för deras politik.

Religiös läskunnighet

Den tyska filosofen Jürgen Habermas har redan i ett årtionde talat för nödvändigheten av religiös läskunnighet i samhällsdebatten. Både troende och icke-troende måste anstränga sig att förstå det relevanta i varandras retorik. Annars rasslar det västerländska samhället in i sekulär fundamentalism.

Finns det hopp om bättre läskunnighet?

Barbro Teir tror att insikten finns i många tidningshus. Men främst ställer hon hoppet till skolan.

– Det är viktigt att medborgarna i ung ålder får en tillräckligt bra insikt i vad religion är.

Rolf af Hällström



Människa. Professorn i dogmatik vid Helsingfors universitet, teologie doktor Miikka Ruokanen, har gett sitt samtycke till att ställa upp i ärkebiskopsvalet. 18.11.2009 kl. 00:00

Samhälle. Riksdagen har godkänt lagen om utvidgat söndagsöppet. Rösterna föll 107-53. 18.11.2009 kl. 00:00

Kyrka. Allt fler kvinnor prästvigs i Norden men många kommer inte högre upp i den kyrkliga hierarkin. 18.11.2009 kl. 00:00

Kyrka. Björn Vikström vigs till biskop i Borgå på första advent. Under vigningen ställer ärkebiskopen fyra frågor till den nya biskopen.  17.11.2009 kl. 00:00

Kyrka. En lycklig brudgum skänkte i helgen 2 000 euro till Jomala församling. Donationen går tlll diakoniföreningen som delar ut pengar på ansökan. 17.11.2009 kl. 00:00

Världen. Oroligheterna i Pakistan hotar stänga sjukhuset i Tank. Sjukhusets enda utländska personal är nu fysioterapeuten Jenni Haunia och kanadensaren Helen Khan. 17.11.2009 kl. 00:00

Människa. Biskop Eero Huovinen har meddelat domkapitlet i Helsingfors stift att han går i pension 1.9.2010 16.11.2009 kl. 00:00

Kyrka. Barn, föräldrar och barns rätt till det heliga, handlar det om i nästa veckas Andrum i Radio Vega. FN:s konvention om barnens rättigheter fyller 20 år fredagen den 20 november. 16.11.2009 kl. 00:00

Kyrka. Maata näkyvissä samlade över 10 000 unga i helgen. Influensarisken till trots var stämningen på topp i Åbo på Nordens största kristna ungdomsfestival. 16.11.2009 kl. 00:00

Människa. Stödgrupp på Facebook vill engagera uppställningen av kandidater i ärkebiskopsvalet. 16.11.2009 kl. 00:00

Världen. En bombattack mot ett somaliskt fredsmöte i Kyrkans Utlandshjälps regi har avvärjts av de somaliländska myndigheterna. Sju finländska medborgare fanns på plats vid mötet i Hargeisa. 15.11.2009 kl. 00:00

Samhälle. Biskopen i Lund menar att kyrkan har att lära av möbeljätten Ikea, rapporterar tv-kanalen Sydnytt. 14.11.2009 kl. 00:00

Samhälle. Den internationella veckan ”Möte mellan kristna och muslimer”  tar sina första steg i Finland under tiden den 12 till 22 november. 13.11.2009 kl. 00:00

Ledare. För en dryg vecka sedan uppmanade Europadomstolen Italiens skolor att avlägsna krucifix från sina klassrum. Enligt domstolen kan krucifixen stöta barn som inte är kristna. 12.11.2009 kl. 00:00

Marina Wiik. När jag var liten älskade jag att stå i rampljuset. Jag har ett levande minne av hur jag brukade ställa mig vid köttdisken i lokalbutiken och klämma i med ”Jungfru, jungfru skär” medan kassatanterna klappade takten. Klimaxen kom när jag belönades med en korvbit efter avslutat värv. 12.11.2009 kl. 00:00

film. Predikanten Maria Åkerbloms person och öde fortsätter att fascinera finländarna, och nu återberättas bitar av hennes liv i filmen Marias paradis. 4.10.2019 kl. 16:16

poet. Hon ville rymma med en cirkus, bli präst, vara ökeneremit, bo i kloster. Men poeten Eva-Stina Byggmästars kall är att vara en outsider, att vara patient och inte psykolog. 3.10.2019 kl. 13:45

konfirmation. Om man inte blivit döpt som barn men ändå vill gå på konfirmandläger – hur gör man då? Det korta svaret på frågan är: anmäl dig till konfirmandundervisningen. 3.10.2019 kl. 10:39

Studentskrivningar. "Ett L i franska eller ett A i matematik beskriver en enstaka prestation, men missar nästan allt det som är viktigt på riktigt." 3.10.2019 kl. 10:01

sparkrav. Ungdomarna i Matteus församling är djupt besvikna över församlingsrådets beslut att skära i ungdomsverksamheten. 3.10.2019 kl. 09:00