"Utgår man från att religion är skadligt bygger man grunden för ny fundamentalism"

För Barbro Teir är yttrandefriheten ett självfallet fundament i samhällsdebatten. Med den försvaras både sanning, demokrati och personlig frihet. 15.5.2015 kl. 09:43


– Det är via yttrandefriheten som starka etablerade sanningar kan ifrågasättas och omvärderas, säger Barbro Teir, VD vid Svenskfinlands centrala mediahus KSF Media.

Ett resultat av yttrandefriheten är att 1900-talet kallas det irreligiösa århundradet, konstaterar Teir som var en av inledarna vid stiftsgården Lärkkullas första socialetiska symposium nyligen. Det västerländska samhället har förändrats så att det i dag anses avvikande att vara religiös. Sekularism är det normala och mer korrekt än varje form av religiös övertygelse.

– Religiositet likställs med inskränkthet. Religiösa människor kan per definition inte tolerera andra.

Sekulär fundamentalism

Teir, som själv inte hör till något religiöst samfund, skriver inte under den tesen. Utgår man hela tiden från att ”religion” är skadligt på något sätt bygger man i själva verket upp en normativ grund för ett nytt slags fundamentalism. Hon är medveten om att den här sekulära fundamentalismen kan höras också i hennes eget mediahus.

Skriver man om religion ska man också ha religiös läskunnighet, menar hon. Ett krav som är självklart inom andra områden av journalistik. I den läskunnigheten ingår att religion och kultur ofta är djupt sammanvävda i varandra.

– Religion är en kompetens för att förstå tillvaron, säger Teir och berättar om hur hon på FN:s stora internationella kvinnokonferens i Peking i slutet av nittiotalet diskuterade med kvinnor från kulturer som ansåg att kvinnlig omskärelse var det enda rätta.

– Jag insåg då hur kulturen kan gå före alla rationella argument.

Då måste ”vi” som ”på riktigt” vet att kvinnlig omskärelse är fel fundera över den egna argumenteringen. Såvida man inte går in för sekulär fundamentalism och vägrar gå i dialog med dem som tänker annorlunda.
Emotionell förståelse

Teir arbetade inte inom tidningshuset när stormen kring Muhammedkarikatyrerna rasade som värst. Hufvudstadsbladet valde då som bekant att inte publicera de religiösa karikatyrerna.

Däremot satt hon som chef när det stormade kring den franska tidningen Charlie Hebdo. Frågan var om tidningen i solidaritetens namn borde ha publicerat karikatyrerna. Det gjorde den inte.

– Kanske vi hukade, säger Teir.

Själv har hon blivit karrikerad av de ledande finlandssvenska hovnarrarna och känt sig kränkt.

– Det gav mig en bra insikt, jag förstår varifrån känslan kommer. Jag har en emotionell förståelse för dem som reagerar när deras profet hånas.

Positiv religionsfrihet

Den som har en tro måste både få höras och synas i samhället. Det är vad som kallas positiv religionsfrihet.
Hon har varit mycket tagen av författaren Kaj Korkea-ahos kolumner. I Hufvudstadsbladet skriver han att det måste få finnas saker som är heliga i vårt samhälle.

– Det heliga borde stå ovanför yttrandefriheten, säger Teir, medveten om det provokativa i uttalandet.

Att sedan enas om var gränsen för det heliga går är en verkligt komplicerad uppgift. Att det skulle gälla den enskilda individen varje gång han eller hon känner sig kränkt går inte.

– Det blir ett ohållbart träsk. Men det finns – eller ska finnas – en nivå av andlighet som kollektivt behöver fredas.

Gränsdragningen är svår men den är nödvändig om vi ska kunna leva tillsammans, säger Teir . Den här debatten förs mer aktivt i Sverige än i Finland och där har också mothuggen från sekularismen varit starka.

Populistiska partier väcker ofta samma motreaktioner som religion. Det måste på samma sätt vara möjligt att reflektera över både invandring och mångkulturalitet som problem.

Journalister frågar inte

Av våra politiker i första ledet är Juha Sipilä laestadian och Timo Soini katolik. Det gör dem per definition suspekta för sekulära fundamentalister.

Den bristande läskunnigheten märks i dagens politiska bevakning, menar Teir.

Politikerna blir inte seriöst granskade.

– Journalisterna ställer inte frågorna hur och varför direkt.

I stället gör journalisterna sina egna tolkningar utan att diskutera med politikerna. Å andra sidan pressar de inte heller dem på vad deras tro innebär för deras politik.

Religiös läskunnighet

Den tyska filosofen Jürgen Habermas har redan i ett årtionde talat för nödvändigheten av religiös läskunnighet i samhällsdebatten. Både troende och icke-troende måste anstränga sig att förstå det relevanta i varandras retorik. Annars rasslar det västerländska samhället in i sekulär fundamentalism.

Finns det hopp om bättre läskunnighet?

Barbro Teir tror att insikten finns i många tidningshus. Men främst ställer hon hoppet till skolan.

– Det är viktigt att medborgarna i ung ålder får en tillräckligt bra insikt i vad religion är.

Rolf af Hällström



Johan Sandberg. På måndag förra veckan var det vernissage på min fotoutställning i Nykarleby. Jag ställer ut några bilder från Kenya som jag tog i oktober 2008 när jag sökte spåren efter de kravaller som i december 2007 följde valet. 1 133 mänskor dödadas och 300 000 kördes bort från sina hem. 1.2.2010 kl. 00:00

Ledare. Svenska handelshögskolans, alltså Hankens, nya rektor professor Eva Liljeblom lyckades kring årsskiftet med det som många försökt men få sist och slutligen lyckas med: att få till stånd en diskussion om etiska frågor. I detta fall företagsetiska frågor. 1.2.2010 kl. 00:00

Samhälle. Insamlingen Gemensamt Ansvar inleds officiellt söndagen den 7 februari. Intäkterna går till fattiga barnfamiljer i Finland och Haiti. 31.1.2010 kl. 00:00

Teologi. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland lever i ett spänningsfält mellan det teologiska idealet och den sociologiska empirin. 30.1.2010 kl. 00:00

Samhälle. Det brittiska kristna skivbolaget Kingsway stöder jordbävningsoffren i Haiti, rapporterar Dagen. 29.1.2010 kl. 00:00

Kyrka. Lutherska kyrkans familjerådgivning har utarbetat en strategi för sitt arbete fram till 2016. 29.1.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsens plenum beviljade församlingar med låga inkomster sammanlagt 2,1 miljoner euro som komplettering av skatteintäkterna. 27.1.2010 kl. 00:00

Världen. Minnesdagen för förintelsens offer firas i dag. Den 27 januari är det datum då koncentrationslägret Auschwitz befriades. 27.1.2010 kl. 00:00

Teologi. I juni samlas kvinnliga teologer från hela världen till en internationell och ekumenisk konferens i Helsingfors. 26.1.2010 kl. 00:00

Kyrka. Över 200 ungdomar samlas under veckoslutet till Ungdomens kyrkodagar (UK) på Lärkkulla i Karis. 26.1.2010 kl. 00:00

Samhälle. Konserten i Helsingfors domkyrka söndagen 24.1 till förmån för offren i jordbävningskatastrofen i Haiti drog in över 800 000 euro. 25.1.2010 kl. 00:00

Kyrka. Museiverket har beviljat Katolska kyrkan 240 000 euro för renovering av Sankt Henriks katedral i Helsingfors, skriver Yle på sin webbplats. 25.1.2010 kl. 00:00

Kyrka. Enligt en färsk undersökning är församlingar allt mer måna om att nå också ensamma åldringar. 24.1.2010 kl. 00:00

Samhälle. Tammerfors universitet får en femårig professur i mediefostran som donation av C.V. Åkerlunds stiftelse, Finlands evangelisk-lutherska kyrka, Kyrkans mediacentral, Helsingin Sanomats stiftelse samt  Mediernas Centralförbund 23.1.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkans ledare borde agera mera kraftfullt mot sexuellt utnyttjande av barn, säger Kyrkans chef för familjefrågor, Martti Esko. 22.1.2010 kl. 00:00

nytt från domkapitlet. Domkapitlet i Borgå stift hade möte på torsdagen och i vanlig ordning var det en diger föredragningslista man behandlade. 22.11.2019 kl. 13:28

val. Kandidatuppställningen inför valet av kyrkomötesombud bjuder på överraskningar och glädjeämnen. Det blir ett spännande val, tror Lucas Snellman. 22.11.2019 kl. 12:28

psalmsång. "Psalmsång är också något som vi skapar tillsammans, det är ingenting som jag kan uppnå ensam." 22.11.2019 kl. 11:53

dop. Ett enda möte kan avgöra om en människa vill ha med kyrkan att göra. Sjur Isaksen tror att dopsamtalet har stor potential. 22.11.2019 kl. 09:12

språk. Teologistuderande vi Helsingfors universitet fick besök av prästen och språkambassadören Tuomas Metsäranta som berättade hur svenskan öppnat dörrar för honom. 21.11.2019 kl. 09:48