Kipa ger ökade kostnader på kort sikt

Med några få undantag har kyrkans servicecentral Kipa inte ännu gett församlingarna några inbesparingar. Snarare tvärtom. Övergången tar fem år. 19.3.2015 kl. 10:52

När Kipa lanserades var det tal om inbesparingar på sju miljoner euro per år från 2018. Församlingsekonomerna bemöter den siffran med stor skepsis. Frågan är om man över huvudtaget sparar något eller om Kipa till och med blir dyrare.

Ekonomicheferna Frej-Erik Sikström i Korsholm och Inger Andersson i Lemland-Lumparland, församlingar som redan anslutit sig, har hittills bara sett ökade kostnader.

– Investeringarna för att ansluta sig var högre än beräknat, säger Andersson. Någon personal kan vi inte friställa. Vi har heller inte gjort några inbesparingar. Tvärtom har våra servicekostnader ökat med 15 procent jämfört med det ekonomi- och personalförvaltningssystem vi använde tidigare.

Sikström räknar med att samfällighetens kostnader stigit med cirka 35 000 euro per år efter Kipa. Korsholm betalar en serviceavgift på 45 000 euro om året.

– Då vi gick med i Kipa skulle vår heltidsanställda löneräknare gå i pension. Vi trodde vi skulle klara oss med en tjänst på 30 procent i stället. Men det höll på att gå riktigt tokigt och vi tvingades öka anställningen till 80 procent.

Sikström har svårt att se att löneräknarens arbetstid kan minska. Sker det en förändring så blir det åt andra hållet.

– Det är svårt att förklara för förtroendevalda var de utlovade inbesparingarna är.

Seija Mäenpää, direktör för Kipa, efterlyser tålamod. Inkörningsperioden pågår för alla ännu.

– Inbesparingarna kan komma först fem år efter att man anslutit sig, säger hon. Övergångstiden är lång.

Kipa har varit i gång sedan 2013. Mäenpää säger att några kunder redan noterat inbesparingar.

– En av våra större kunder har sparat in sex tjänster på ekonomikontoret. En annan har minskat från tre tjänster till en och en halv.

Korsholm var en av de första samfälligheterna som anslöt sig 2013. Lemland-Lumparland anslöt sig till Kipa 2014 och Inger Andersson jobbar nu med sitt första Kipa-bokslut.

– Övergången var tuff, säger Sikström. Speciellt för oss som var en av pionjärerna. Vi fick ta många smällar som de som anslutit sig senare inte behöver ta.

Ändå får församlingarna bereda sig på en tuff övergång till Kipa. Så var det också i Lemland-Lumparland.

– Det var en hel del merarbete, säger Inger Andersson. Stora kostnader uppstod på grund av övertidsarbete.

Seija Mäenpää bekräftar att alla upplevt övergången som jobbig. I synnerhet de små församlingarna.

– Det är normalt att Kipa möts med skepsis, säger hon, Det tar också tid att lära sig de nya rutinerna.

Systemet bygger på att man aktivt kommunicerar med centralen genom det inbyggda kommunikationssystemet Jira. Andersson och Sikström har noterat att det blir en del skrivarbete och ibland kan svaret dröja flera dagar. Språkförbistringen gör att det ibland är svårt att förstå svaret.

– Jag är glad över den svenska centralen i Borgå och jag upplever att de gör så gott de kan där. Jag klagar inte på den svenska servicen, säger Sikström.

Också Andersson tycker att kontakten till Borgå är positiv. Men bägge skulle gärna se att man fick snabbare svar därifrån.

– Det är som om jag fått nya arbetskamrater, säger Inger Andersson. Men reglerna tillåter inte att man ringer och frågar, utan allt ska skrivas i Jira. Men ibland är läget akut och då måste man få ringa. Det börjar de förstå. Men man kan inte ringa direkt till en speciell person som man vill ställa en fråga till, utan man ringer till ett allmänt nummer.

Den svenska yrkesvokabulären är en utmaning i synnerhet för dem som har finska som modersmål. På Kipa i Borgå utbildas personalen i svenska som bäst.

Även om både Sikström eller Andersson hellre fortsatt med det gamla systemet ser de ändå fördelar med Kipa.

– Den dagliga fakturahanteringen som Kipa står för vill jag inte bli av med, säger Andersson. Löneräkningen ger oss mera jobb innan allt är inmatat, godkänt och rättat.

Sikström håller med. Bägge uppskattar också att Kipa tar hand om årsskiftesanmälningarna för skatterna, pensioner och till FPA samt sköter A7-blanketterna för ekonomi och statistik.

Läs mera i Kyrkpressen 12/2015

Johan Sandberg



tidskrift. Peter Björkman är poesiälskare, bibliotekarie och redaktör som tror på det skrivna ordets förmåga att stävja polarisering och bygga broar mellan religioner och livsåskådningar. 9.8.2016 kl. 15:00

sng. Sacred harp är en sångstil som är högljudd och rytmisk, och som inte är ämnad för perfekta uppföranden. Hillevi Lasén vill få också finlandssvenskarna att sjunga psalmer ända från tårna. 4.8.2016 kl. 10:49

kyrkoherdeval. Församlingsrådet i Petrus församling valde kyrkoherde på fel grunder. Nu pågår en dialog mellan rådet och Monica Heikel-Nyberg i hopp om att lösa situationen. 2.8.2016 kl. 11:41

ryssland. – Det begränsar men utestänger inte möjligheten att verka, säger Andrey Heikkilä från Finska Missionssällskapet om ny rysk religionslag. I Pingstkyrkan är man ändå oroliga för hur lagen kommer att verkställas. 2.8.2016 kl. 08:56

Påven fördömer med all kraft alla former av hat och ber för dem som har drabbats, uppger Vatikanens talesman efter morgonens terrordåd under en mässa i Normandie. 26.7.2016 kl. 16:06

församling. Pauluskyrkan i Helsingfors förvandlades till en livlig fotbollsstudio under kvartsfinalerna i fotbolls-EM. En fotbollsnattvard fick markera samhörigheten mellan församling och fotbollssupportrar. 21.7.2016 kl. 14:51

lovsng. Lovsång, svenska och Finland. När engelska Anna Ruddick kände att Gud kallade packade hon väskan och reste iväg, utan att vara säker på vad som väntade. 19.7.2016 kl. 11:18

Helsingfors förvaltningsdomstol gav Monica Heikel-Nyberg rätt i besvär. 14.7.2016 kl. 16:27

Gäddnäs. Prästerna svarar. 15.7.2016 kl. 14:00

folkkyrka. – Kyrkan i England har fjärmat sig från de vanliga människorna och lagt beslag på vad det innebär att vara kristen, säger professor Linda Woodhead, expert på samtida religion. 14.7.2016 kl. 13:00

lekholmen. Lekholmen är en populär lägergård dit många tidigare konfirmander gärna vill återvända. Genom den uppskattade holmboverksamheten är holmen nu öppen för alla. 13.7.2016 kl. 16:26

seinjoki. Besökare på bostadsmässan i Seinäjoki har också möjlighet att fira nattvard eller sjunga med församlingen. 12.7.2016 kl. 14:53

kyrkans samtalstjnst. När den hektiska vardagen tystnar kan ensamhet och ångest komma upp till ytan. Då behöver det finnas hjälp att få, säger krisarbetare. 8.7.2016 kl. 10:44

Sfp. För Anna-Maja Henriksson är den kristna värdegrunden självklar. Men hon vill inte göra politik på religionen. – Det är den alltför värdefull för. 6.7.2016 kl. 13:10

Borgå. Borgå kyrkliga samfällighet reserverar mer pengar för missionsarbete och internationell diakoni. 5.7.2016 kl. 08:39

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13