Joanna Nylund konfirmerade sig i vuxen ålder. (Foto: Christa Mickelsson)

En berättelse om att resa hem

Det har gått många år sedan den soliga försommardagen på kyrkbacken i Pojo då mina klasskamrater kom ut i sina vita albor och fick ta emot rosor och guldsmycken av stolta föräldrar och faddrar. 9.7.2014 kl. 14:39

Jag var den enda i min klass som inte tillhörde kyrkan. Lutherska kyrkan, alltså – min familj var pingstvänner. Det faktum att jag inte blivit döpt som liten orsakade en del huvudbry på skolgården i lågstadiet. ”Jamen då heter du ju egentligen ingenting!” utbrast en flicka triumferande, och jag blev irriterad men svarslös inför detta prov på förvirrad teologi.

Men det gjorde inte så mycket att jag missat denna barndomsrit, för det samfund jag tillhörde verkade ändå ta tron på så mycket större allvar. Och hade dessutom fattat en hel del av det som lutherska kyrkan fått om bakfoten! Jag delade ut varsitt Nya Testamente i fräsig ungdomsversion till mina konfirmerade kompisar. Det skulle kanske påminna dem om att deras biljett till himlen inte var självklar bara för att de nu var ”torra bakom öronen”.

Joanna Nylund betecknar sig som ekumenisk, en person som går överallt och har vänner i alla församlingar. Läs hela hennes berättelse om hur det var att konfirmera sig i vuxen ålder i veckans nummer av KP.

Webred

Den som tror på Gud är aldrig ensam. Så kan man kanske sammanfatta en orsak till att religion i de allra flesta fall är något som förebygger psykisk sjukdom. 9.2.2015 kl. 10:22

För Charles Ngujo går det lika bra att göra akrobatik, sluka eld, spela afrikanska trummor eller skotta snö. Jag har många talanger, säger han. Men helst av allt vill han vägleda ungdomar. 5.2.2015 kl. 14:40

Årets kantor 2015 är Eeva-Liisa Malmgren. 5.2.2015 kl. 13:00

prästläget. Hälften av prästerna i Borgå stift närmar sig pensionsåldern. 5.2.2015 kl. 07:22

S:t Mårtens kyrka. Mariehamns församling diskuterar en försäljning av S:t Mårtens kyrka till den katolska församlingen. 2.2.2015 kl. 13:15