Josefin Öst har skrivit dagbok sedan hon var sju år gammal. Skrivandet har alltid varit en stor och naturlig del av hennes liv.

Hon skriver hellre än pratar

För vinnaren i Arvid Mörne-tävlingen Josefin Öst är poesin ett sätt att komma från språkets konventioner.
– Aldrig är man så fri som när man skriver dikter, säger 27-åringen.

6.6.2014 kl. 07:00

När jag träffar Josefin Öst har hon precis avslutat en arbetsdag som guide på Åbo slott, ett av de jobb hon haft sedan hon blev färdig med sina studier i religionsvetenskap i december.

Segern i Arvid Mörne-tävlingen i vår kom som en glad överraskning. Hon har alltid älskat att skriva.

– Under de mest intensiva studieåren blev poesin en motvikt till det vetenskapliga skrivandet. Men å andra sidan kommer jag också på mig själv med att beundra språkets skönhet då jag läser akademisk text. Jag trivs helt enkelt med språket i dess skrivna form.

Största delen av hennes fritid går åt till skrivande. Förutom dagbok och poesi skriver hon också noveller och berättelser.

– Jag tycker bättre om att skriva än att prata. Jag sätter allt till pappers.

Sedan hon var sju har hon skrivit dagbok varje dag, från två till tolv sidor.

– Dagboksskrivandet har varit otroligt terapeutiskt och värdefullt för mig. Det är ett sätt att koppla av: man kan bara skriva ner en tanke i taget. Ofta skriver jag också ner saker jag inte ens visste att jag gick och tänkte på.

Dikterna hon deltog med i årets Arvid Mörne-tävling har hon skrivit under en period på ungefär tre år. I juryns motivering till första priset står att Öst ”väver samman trasighet och försoning hos ett diktjag som lyssnar och vill höras genom överraskande och färgsprakande bilder i språkligt säkra och gripande dikter”.

– Jag upplever att jag har hittat min form. Jag skriver avskalat och är inte rädd att leka med språket och ge nya betydelser åt ord. I nästan alla av dikterna finns något slags relation. Ofta ett du och ett vi.

Dikterna skriver hon alltid för hand och renskriver på dator.

– Det är skönt att komma från skärmen och allt som distraherar när man är uppkopplad till internet. Det är också väldigt intressant att renskriva dikterna på datorn. De börjar se helt annorlunda ut – då kan man också börja experimentera med mellanrum.

– För mig är dikten som form befriande på egentligen alla sätt som finns. Man är väl aldrig så fri som när man skriver poesi.

Segern i poesitävlingen innebar ett nytt steg för Öst.

– Jag har aldrig tidigare ens visat det jag skrivit för någon, men om ens någon vill läsa det jag skriver är det ju fantastiskt. Jag har alltid skrivit för mig själv. Men visst, att skriva mera för andra vore härligt.

Icke-tron också tro

Att börja studera religionsvetenskap var ett lätt val för Josefin Öst.

– Religion hör till de saker som påverkar folks tänkande allra mest men som man talar om allra minst.

Trots att hon själv är kristen var studier i teologi egentligen aldrig ett alternativ.

– Religionsvetenskap är ett mycket tvärvetenskapligt ämne med mycket historia, psykologi och sociologi. Jag valde det eftersom jag ville studera religion som fenomen, inte enbart kristendom.

Under studieåren har hon fört många intensiva diskussioner med ateister.

– Vi kan förstå varandra till en viss punkt. Men det är som att det fanns en färg som heter ’ö’ som bara hälften av människorna ser men aldrig kan förmedla. Den dimension som för den troende är konkret och verklig tycks en person som inte tror aldrig kunna förstå.

Religionsvetenskapen behandlar allt oftare ateismen som en tro som kan studeras med samma medel som man studerar andra religioner.

– Det finns ateister som behandlar sin icke-tro som en tro. De är lika passionerat brinnande som troende och vill träffa likasinnade. Men de tar ofta illa upp om man jämför dem med troende.

Sin pro gradu-avhandling skrev Josefin Öst om religion och postmodernism. Hon gjorde kvalitativa intervjuer med liberala kväkare i Finland och Sverige.

– De liberala kväkarna har en tydlig kristen bakgrund men deras religiositet bär numera helt andra drag. De kan lika gärna identifiera sig som buddhister som kristna. Kärnan i deras andaktsliv är tystnad.

– Huvudpoängen i min avhandling är att privatreligiositet inte behöver utesluta gruppgemenskap, vilket man ofta tenderar att anta. Det är gemenskapen som är det viktiga för de liberala kväkarna, trots att den personliga tron kan variera.

De tydligaste postmoderna dragen i det kristna Finland i dag tycker Öst är konsumentbeteendet.

– Man kommer till kyrkan för att få. Sen går man hem och tänker för sig själv att man antingen inte fick något ut av det eller att det gav en något.

Christa Mickelsson



övergrepp. En katolsk präst som verkat i Finland är anklagad för sexuella övergrepp i USA. Kontrollen måste blir bättre, säger kardinal Anders Arborelius till SVT. 9.10.2019 kl. 17:31

dop . Församlingen beskriver morgondop som ett trevligt, gemensamt och festligt tillfälle där man kan låta döpa sitt barn. 9.10.2019 kl. 10:34

prästvigd. Hon fick höra att hon har ett kall, men det kändes inte så. "Jag hade en längtan, men jag vågade inte lyssna på den." För en vecka sedan blev Maria Leppäkari den första kvinnan i ett lokalt kristet samfund i Jerusalem som vigdes till präst. 6.10.2019 kl. 22:22

prästvigning. I samband med söndagens högmässa i Domkyrkan i Borgå fick stiftet fyra nya präster då Sini Aschan, Jakob Edman, Laura Serell och Elefteria Apostolidou vigdes till tjänst av biskop Bo-Göran Åstrand. 6.10.2019 kl. 18:07

film. Predikanten Maria Åkerbloms person och öde fortsätter att fascinera finländarna, och nu återberättas bitar av hennes liv i filmen Marias paradis. 4.10.2019 kl. 16:16

poet. Hon ville rymma med en cirkus, bli präst, vara ökeneremit, bo i kloster. Men poeten Eva-Stina Byggmästars kall är att vara en outsider, att vara patient och inte psykolog. 3.10.2019 kl. 13:45

konfirmation. Om man inte blivit döpt som barn men ändå vill gå på konfirmandläger – hur gör man då? Det korta svaret på frågan är: anmäl dig till konfirmandundervisningen. 3.10.2019 kl. 10:39

Studentskrivningar. "Ett L i franska eller ett A i matematik beskriver en enstaka prestation, men missar nästan allt det som är viktigt på riktigt." 3.10.2019 kl. 10:01

sparkrav. Ungdomarna i Matteus församling är djupt besvikna över församlingsrådets beslut att skära i ungdomsverksamheten. 3.10.2019 kl. 09:00

Helsingfors . Kan orden överbrygga vår ensamhet? Medan höstmörkret sänker sig över staden delar författarna Tua Forsström och Susanne Ringell tankar och texter om saknad, ensamhet och längtan. 1.10.2019 kl. 17:33

jakobstad. Jockum Krokfors är enda sökande till kyrkoherdetjänsten i Jakobstad. Ansökningstiden gick ut idag. 30.9.2019 kl. 15:16

biskopsvigning. Borgå domkyrka är fin, men det vackraste i kyrkan var ändå människorna, sa biskop Bo-Göran Åstrand efter biskopsvigningen i Borgå domkyrka 29.9.2019 kl. 18:31

biskopsvigning. Borgå domkyrka fylldes av folk och musik när Bo-Göran Åstrand vigdes till ämbetet i Borgå domkyrka idag. 29.9.2019 kl. 11:12

manifestation. Medan kyrkklockorna från S:t Birgitta kyrka hördes över hela Nykarleby samlades över trehundra människor på älvbranten vid Juthbacka herrgård för att sörja Taher. Två dagar tidigare hade han förlorat hoppet om att få stanna i Finland och valt att avsluta sitt liv på denna plats. 27.9.2019 kl. 11:24

Vasa samfälliget. En kanslist i Vasa svenska församling sägs upp och två tillfälliga avtal i den finska församlingen förlängs inte. Det är resultatet av de samarbetsförhandlingarna som pågått inom Vasa kyrkliga samfällighet. 27.9.2019 kl. 09:47

kyrkoherdeval. Johan Kanckos, t.f. församlingspastor i Vasa svenska församling, valdes i söndags till ny kyrkoherde i Solfs församling. Han fick 71,6 procent av rösterna. 14.8.2023 kl. 15:10

UNGDOMAR I KYRKAN. På Sommardagarna 2023 samlades ungefär 100 deltagare för sol, hav, mat, bastu, strand, andakt, vila, värme, stämning, party, musik, smågrupper, mässa, gemenskap, glass och varma klippor på Lekholmen. 13.8.2023 kl. 16:59

rasism. Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan. 30.11.-0001 kl. 00:00

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26

BÖN. De träffades vid en lärjungaskola. Idag har de fem barn och har precis flyttat från Finland till Australien. Hur lever man ett familjeliv där allt går på Jesus villkor? 3.8.2023 kl. 11:18