Allt i den här kyrkan är värt att se men mosaiken uppe vid koret är speciellt fin. FOTO: Wikimedia

Himmelska mosaiker

Bakom en hög mur och en smal ingångsdörr hittar vi en mosaikfylld skönhet. I KP:s serie om tidiga kyrkor i Rom har vi kommit till Santa Prassede.
12.8.2013 kl. 10:51
Det är förunderligt med förälskelser. De kan faktiskt drabba en sådär plötsligt, totalt och överväldigande som det skildras på film och i litteraturen. Man kan förlora sitt hjärta på ett ögonblick. Föremålet för ens förtjusning behöver inte vara en person, det kan också vara en utsikt, en tavla eller exempelvis en byggnad. Jag skulle gärna vilja presentera en av de stora kärlekarna i mitt liv för dig som läser.

Hon ser inte så mycket ut för världen på utsidan. Bara ett kvarter bort ligger en av de stora och imponerande pilgrimskyrkorna i Rom, Santa Maria Maggiore med sin imponerande barockfasad, dit horder av turister (med all orsak) vallfärdar. Santa Prassede har en fasad, men den syns inte mot gatan. Vi ser bara en hög mur och en smal ingångsdörr med en anspråkslös skylt med kyrkans namn ovanför. Ingenting berättar om skönheten som möter dig när du träder in.

Men det finns så många vackra kyrkor i Rom, säger du. Varför är just den här så speciell? Ja, varför blir vi kära i en person som ju sist och slutligen är ganska lik alla de miljontals andra människor som vandrar på vår jord? Variationer på ett tema, det är vi människor och det är just en variation som kniper vårt hjärta starkast. Visst är det gåtfullt. I dag är temat Mycket gamla kyrkor och den variation som gripit mig mest går vi in i nu.

Skimrar för blicken

Hit hittar inte så många turister så det kan hända att vi rentav blir välkomnade av en av kyrkans präster som gärna vill höra hur vi hittat hit. Santa Prassede har sina egna variationer på det som det brukar finnas att beundra - vackert stenlagt golv, tak som får en att titta och titta tills nacken börjar värka, en fantasieggande krypta med helgonreliker nära huvudaltaret och så vidare. Allt i den här kyrkan är värt att se och begrunda, men för mig kärast är den jättestora mosaiken uppe vid ingången till koret. Det gäller att lägga en 20-centsslant i en behållare bredvid altaret, då lyser några strålkastare upp koret och mosaikens många tusen små bitar, tessere, av guld och av olika stensorter, börjar leva och skimra för våra blickar.

När jag var ung och oförståndig förstod jag mig inte på mosaiker, tyckte att de var ett besvärligt och klumpigt sätt att avbilda verkligheten. Med tilltagande ålder och (litet) visdom har jag blivit alldeles särskilt fascinerad och tilltalad av dem: de avbildar delvis samma saker som målningar och fresker, men gör det med en alldeles egen lyster. Det är som att höra samma musik spelad på mycket olika instrument.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Hedvig Långbacka



asylpolitik. Prästerna i Borgå stift uttrycker sin oro över hur asylsökande och papperslösa bemöts av myndigheterna. 27.9.2016 kl. 14:20

religion. Så svarade Karen Armstrong på den göteborgska taxichaufförens kommentar att religionerna är ansvariga för alla krig i världen. 27.9.2016 kl. 11:47

Kyrkpressen. Kyrkpressen utlokaliserar sin redaktion till Åbo för att kunna vara med när alla Svenskfinlands präster träffas i Åbo i veckan. 26.9.2016 kl. 13:02

profilen. När Håkan Sunnliden slår upp ögonen vet han inte om han är levande eller död. Av jeepen eller av medresenärerna syns inte ett spår. Jeepen har störtat ner i ravinen. 23.9.2016 kl. 13:45

asylpolitik. De sex kyrkoherdarna i Esbo uttrycker i ett öppet brev till statsministern sin oro över hur bemötandet av asylsökande förverkligats i Finland. 22.9.2016 kl. 15:00

teater. Dennis Nylund gör en monolog som inte är någon enmansshow. 22.9.2016 kl. 14:09

Bok. Håret kommer oss så nära. Vad är du redo att betala för ditt? Sofia Torvalds har läst Maria Antas bok om hår. 22.9.2016 kl. 10:57

teater. Aldrig tidigare, inte under 56 år, har det satts upp en pjäs av Astrid Lindgren på Unga teatern. 22.9.2016 kl. 08:00

Kyrka. Den nybildade rörelsen Feministinen kirkko (den feministiska kyrkan) har skrivit ett öppet brev till biskoparna. 20.9.2016 kl. 15:12

Samvaro. Vi har levt under ”de talandes tyranni” tillräckligt länge, nu är det dags att värdesätta tystnaden igen. Det säger den danska psykoterapeuten och prästen Ilse Sand. 15.9.2016 kl. 10:39

Svenskfinland. Personer med dåligt omdöme har ibland fattat felaktiga beslut. Det kan Lina Laurent och Annica Lindström sluta sig till i första numret av Amos arv. 6.9.2016 kl. 16:07

profilen. Journalistiken har tagit Peter Fellman till de stora arenorna. Han brinner för sitt jobb men vet att livet är så mycket mer än titlar.– Min tro hjälper mig att se saker i rätt perspektiv. 6.9.2016 kl. 15:34

film. Över de bländande vackra skärgårdslandskapen faller snart en mardrömslik ridå. Kyrkpressens recensent har sett filmen Djävulens jungfru. 6.9.2016 kl. 14:00

radio. Från och med den 1 september hörs inte längre klockringning på lördag klockan 18 i Radio Vega. 5.9.2016 kl. 13:18

Arkitektur. Enligt Sari Dhima präglas den moderna finska kyrkoarkitekturen av en viss ängslighet. 2.9.2016 kl. 15:21

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16