Johan Sandberg besökte bibelfabriken i St. Michel. FOTO: Johan Sandberg

Här trycks över fem miljoner biblar per år

Fem och en halv miljoner biblar och annan litteratur med kristen koppling kommer varje år ut ur tryckpressarna i St Michel Print. Tryckeriet är det enda i Norden som kan trycka och binda böcker på tunnpapper.
21.7.2013 kl. 12:00
Men det är inte bara evangelium som trycks i S:t Michel. Här trycks också lagen. De senaste upplagorna av lagböcker från Finland, Sverige och Norge härstammar härifrån.

– Den svenska lagboken Sveriges Rikes Lag är lite intressant, säger Heikki Suomala, vd för St Michel Print.

Den senaste upplagan av Sveriges lag har 4 700 sidor och är 76 millimeter tjock. Den närmar sig 80 millimeter, gränsen för hur tjocka verk tryckeriet klarar av att binda till en bok.

– Tekniskt kan vi gå upp till närmare 5 000 sidor, säger Suomala. Lagen har getts ut i ett band i över 150 år. Nästa upplaga av Finlands lag som trycks i sommar kommer också i ett band.

Sammanlagt trycker St Michel Print mellan sju och åtta miljoner böcker på tunnpapper per år. Lagböckernas andel är cirka tio procent. Dessutom trycker tryckeriet farmaceutiska kataloger, ordböcker och lite bipacksedlar för medicinförpackningar. Största andelen, närmare två tredjedelar av produktionen, hör ändå till det tryckeriet kallar religiös litteratur.

– Men det är bara kristna böcker vi  trycker. Det har vi ett principbeslut på.

Global bibelvärld
De flesta böcker som St Michel Print trycker är Nya testamenten. Men man trycker också hela Biblar, psalmböcker och andra kristna böcker på tunnpapper.

– Från början av åttiotalet har vi tryckt biblar för trettio länder på 52 olika språk, säger Suomala. Varje år kommer det nya språk att jobba med. Bibelvärlden är global och otroligt intressant i dag.

Det innebär också en hel del resdagar för Suomala och övriga försäljare.

– Jag har i medeltal 70–80 resdagar per år. I fjol blev det ganska många, 110 resdagar. Den enda möjligheten att klara sig på marknaden är att vara aktiv.

Följaktligen går åttio procent av produktionen på export. Största delen går till Ryssland (17 procent), Ukraina (9 procent), Sverige och Norge (8 procent), Tyskland och Rumänien (7 procent) och Malawi (4 procent). De senaste tio åren har tryckeriet sålt till 61 länder. Böcker på ryska och tyska har dominerat. Men det har blivit allt fler spanska böcker.

– Läget varierar från år till år. I dag motsvarar ryskan cirka 25 procent av produktionen och tyskan mellan fem och tio procent. I allmänhet har vi tryckt relativt många böcker för CEE-området (Central- och Östeuropa).

Ur bokhyllan plockar Suomala fram en bibel som företaget tryckt på tshiluba, ett språk som mindre än två miljoner personer talar i Kongo.

– Afrika är ett av de snabbast växande områdena för biblar i dag, men också Asien och Sydamerika.

De viktiga fonterna
För tryckeriet innebär varje nytt språk att man måste kontrollera att programvaran stöder språket.

– Vi dubbelcheckar att vi har alla de fonter vi behöver.

En av de stora och långvariga kunderna är Gideoniterna.

– Vi har tryckt åt Gideoniterna till cirka 30 länder, alla CEE-länder, Rysland och Ukraina men också flera länder i Afrika.

Tunnpapperssegmentet är ändå smalt. Av de trehundra bokförlagen i Finland är det endast femton som har något att göra med tunnpapper.

– Vi har samarbetat praktiskt taget  med alla bibelförlag i Finland och Sverige. Årligen samarbetar vi med mellan 70–80 bokförlag.

För St Michel Print är kundservicen viktig. Det är också språkkunskaperna. Den här intervjun gjordes på svenska. Också alla de anställda Kyrkpressen mötte på tryckeriets kontor talade svenska.

– Alla tror att alla i Sverige kan engelska. Men så är inte fallet.

Själv har Suomala lärt sig svenska genom sitt tidigare jobb inom skogsmaskinsindustrin.

– Det är lite svårt att få personal som talar flera språk och har hög motivation till S:t Michel. Men det finns ändå folk som gärna flyttar till staden från en större ort när barnen börjar gå i skolan.

Pappret är tunnare

Papperstjockleken som St Michel Print trycker på varierar mellan 25 och 50 gram per kvadratmeter. Vanligtvis används 31 grams papper.

– För att vara tunnpapper är det ganska tjockt, säger Suomala.
Som jämförelse kan nämnas att vanligt tidningspapper är cirka 43 gram medan kopieringspapper är cirka 80 gram.
 
– Bibelpappret är i princip samma papper som används i cigarretter. Det är baserat på kemisk cellulosa.

St Michel Print köper tunnpappret från Tervakoski som specialiserat sig på bestruket papper. Det har en slätare och glansigare yta som står emot fukt bättre.

– De flesta bibelpapperstillverkarna gör obestruket papper. Det bestrukna pappret har en högre kvalitet vilket ger oss en fördel.

Pappersfabriken i Tervakoski hör  numera till österrikiska Delfort Group. Fabriken är Finlands äldsta pappersfabrik och den har tidigare ägts bland andra av Finlands Bank.
Enligt Suomala finns det flera fördelar med att trycka på tunnpapper jämfört med tjockare papper. Förutom att boken ser elegant ut hålls den också öppen när man slår upp den.

– Men det finns också en logistisk aspekt, säger han. Ju tunnare papper som används desto flera böcker ryms i en container. Om allt inom EU som i dag trycks på 70 grams papper skulle tryckas på 40 eller 50 grams papper kunde vi förminska transportkostnaderna i hela Europa. Det som kräver fjorton lastbilar att transportera kan minskas till åtta lastbilar.

Det kemiskt framställda pappret kräver också mindre energi i tillverkningsprocessen än det mekaniska.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Johan Sandberg



teater. På Kyroboas möter vi en predikant som är osympatisk redan från början. Under liten himmel är en obehaglig berättelse om maktmissbruk och svårigheten att säga ifrån. 11.7.2019 kl. 14:55

ledarskap. Teemu Laajasalo leder ett brokigt stift där församlingarna trots sina skillnader ställer samma fråga: Hur kan vi tala om evangeliet så att det blir relevant för människor i dag? 11.7.2019 kl. 00:01

sorg. Jan-Erik Nyman hade varit präst i ett år när han förrättade sin första jordfästning. Det svåraste som präst har varit att möta den sorg som kommer oväntat – och att inte gömma sig bakom yrkesrollen när sorgen kommer nära. 27.6.2019 kl. 10:20

sorg. Sorgen är inget att skämmas över – eller att vara stolt över, säger Fritjof Sahlström. Den är en del av livet. Men han tror vi behöver våga dela berättelser och ge rum för sorgen i vardagen. 27.6.2019 kl. 10:00

sorg. Pamela Granskog skriver om sorgen i att mista en förälder och om hur man talar om för sina barn att deras mormor inte kommer finnas hos dem. Hon tror det är nödvändigt att tala med barn om döden – för henne var det en viktig bit i den egna sorgeprocessen. Samtidigt måste vi ge dem hopp. 27.6.2019 kl. 10:00

livsberättelse. En natt under Bosnienkriget drevs Emina Arnautovic genom en svår frontlinje. Granaterna regnade ner runt henne och dottern hon bar i sin famn. – Då tänkte jag att om jag överlever måste jag göra något av mitt liv. 11.7.2019 kl. 12:00

musik. ”Jag är ju bara från Kokkola”, kan Nina Åström tänka när hon rör sig bland musikvärldens stora eller spelar i ett fängelse. Efter trettio år i branschen och ett femtontal skivor ger hon ut sitt första album på svenska. 28.6.2019 kl. 15:34

pride. Elva ledare för kyrkliga organisationer och väckelserörelser stöder en insändare som publicerades i tidningen Itä-Savo där fyra kyrkoherdar ifrågasätter kyrkans engagemang i Pride. 25.6.2019 kl. 17:33

jourhavande präst. I sommar har prästerna jour på begravningsplatserna i huvudstadsregionen och hoppas på att få samtala med besökare och anställda om livet, döden och allt som ryms däremellan. 27.6.2019 kl. 00:01

kaplansval. Johanna Björkholm-Kallio har valts till kaplan i Jakobstads svenska församling bland tre sökande. Församlingsrådet valde henne i går kväll med rösterna 7 mot 6 för Jan-Gustav Björk. 20.6.2019 kl. 10:06

äktenskapsfrågan. Norra Finlands förvaltningsdomstol har omkullkastat Uleåborgs domkapitels beslut – det att domkapitlet gav en skriftlig varning till pastor Árpád Kovács för att han vigt ett par av samma kön. Domkapitlet ansåg att Kovács handlat mot sina prästlöften, domstolen var av annan åsikt. 17.6.2019 kl. 18:09

nytt från domkapitlet. Domkapitlet i Borgå stift hade möte på torsdagen. Bland annat fastställdes resultatet i valet av Berndt Berg till prästassessor. Och bland många ärenden i en diger lista granskades också de sökande till kaplanstjänsten i Vanda svenska församling. 14.6.2019 kl. 12:40

barndom. När Nils Torvalds var fyra år insåg han att han måste försvara sig själv, ingen annan tar hand om honom. 13.6.2019 kl. 14:04

utställning. Sedan 2014 har den svenska konstnären och fotografen Ilar Gunilla Persson samlat på berättelser av HBTIQ -personer (homo, bi, trans, interkönade, queer) som har en bakgrund i ett religiöst sammanhang eller i en annan stark ideologi. Berättelserna har hon sedan fotograferat. 12.6.2019 kl. 11:02

kampens kapell. Kampens kapell är ett stilla rum mitt i myllret och trafikbruset i centrum av Helsingfors. Många kommer för att söka stillhet – men i kapellet finns också lyssnande öron för den som behöver prata eller söker hjälp. 13.6.2019 kl. 00:01

Franciskusfest. Franciskusfesten på Hamnö, Kökar, är sommarens förvandlande händelse, ett återkommande mirakel på världens vackraste plats. I år var temat ”Glädje, lek och helig dårskap”. När vi bryter upp säger vi: Nästa år på Kökar! 2.7.2023 kl. 13:50

Åbo akademi. Var står den finlandssvenska akademiska teologin idag? Kyrkpressen har träffat ÅA:s rektor, teologen Mikael Lindfelt. På hösten för 36 år sedan började han vid akademin som gulnäbb från Karleby. 3.7.2023 kl. 10:00

sommarteater. I juli framför Myrbergsteatern pjäsen ”Guds kvarnar mala”. – Det är en otrolig satsning som de frivilliga skådespelarna gör, säger Eva Hietanen. 7.7.2023 kl. 12:00

profilen. Tove Holmström är församlingsmästare i Ekenäs kyrka, som är mycket välbesökt om somrarna. – I juli brukar det ofta bli över 300 besök på en dag. 4.7.2023 kl. 12:00

KONFIRMANDLÄGER. Nattvakter, tydliga överenskommelser med föräldrar, ett telefonnummer att ringa 24/7 om läget blir ohållbart – bland annat det här måste församlingar ta till för att garantera säkerheten vid konfirmandläger. – Vi måste fråga oss om ungdomarna är i "lägerskick", säger Helena Salenius vid Kyrkostyrelsen. 29.6.2023 kl. 17:47