Åland vill ha större enheter

De åländska församlingarna vill helst organiseras i en samfällighet eller en enda stor församling. Också tanken på mer självstyre väcker genklang hos många.

2.10.2012 kl. 09:45

Biskop Björn Vikström besökte Åland i vår för att diskutera olika modeller för hur de tio åländska församlingarna kunde organiseras i framtiden. Tanken var att församlingarna skulle svara biskopen före den 15 september, men många behövde mer tid och fick uppskov. Nu har nio av tio åländska församlingar blivit klara med sina svar.

Mariehamn valde att inte gå in för något av biskopens alternativ. I stället menar kyrkofullmäktige att en strukturförändring ska ske först då lagtinget fattat beslut om strukturförändring av kommunerna. Församlingen i Mariehamn önskar att domkapitlet ska tillsätta en arbetsgrupp för en självstyrd åländsk kyrka.

Jomala församling föredrar samfällighetsmodellen om man söker en lösning på kort sikt. På längre sikt önskar Jomala att domkapitlet utreder möjligheten att gå in för en åländsk kyrka.

Finström-Geta församling stöder både tanken att de åländska församlingarna ska organiseras i en samfällighet och ett utökat självstyre, det vill säga en åländsk kyrka. Kyrkorådet i Finström-Geta anser att det ena alternativet inte utesluter det andra.

Brändö-Kumlinge stöder tanken på en samfällighet eller en församling för hela Åland, det vill säga utökat samarbete av alla slag. Däremot vill Brändö-Kumlinge inte gå in för en åländsk kyrka.

Också Hammarland har gått in för samfällighetsmodellen.

En församling

Sund-Vårdö önskar att församlingarna på Åland blir en enda moderförsamling med flera kapellförsamlingar. De skulle lyda under Borgå stift. Ålands södra skärgårdsförsamling är inne på samma linje som Sund-Vårdö: en åländsk församling men inte en åländsk kyrka.

Kyrkorådet i Eckerö föredrar att fortsätta med nuvarande församlingsmodeller – men om det inte går önskar församlingen att biskopen går in för den modell där de åländska församlingarna organiseras i ett prosteri. Tanken på en självstyrd åländsk kyrka avvisas i Eckerö.

– Kyrkan har medvetet kopplats loss från makten. En åländsk kyrka skulle bli en ny statskyrka som kopplas till politisk makt. Det är vi emot, säger kyrkoherde Mårten Andersson.

Lemland-Lumparland föredrar i det här skedet att gå in för en modell där alla Ålands församlingar slås ihop till en enda församling. I framtiden kan församlingen tänka sig att gå in för en modell där de åländska församlingarna får större självstyre. I Lemland-Lumparland anser man att den prosterimodell som biskopen presenterat ligger väldigt nära den tanke kring en självstyrd åländsk kyrka som presenterats av kyrkofullmäktigeordförandena i Mariehamn, Jomala och Finström-Geta.

Saltvik behövde mera betänketid och är inte ännu klar med sitt svar.

Biskopen glad

Biskop Björn Vikström är glad över att det finns en så stor villighet att gå in för ökat samarbete.

– Den här frågan ska planeras och diskuteras i vinter. Det är viktigt att gå vidare och inte bara vänta för det finns en stor frustration över att man utreder men inget sker.

Nu ska domkapitlet ta upp frågan men biskopen försäkrar att inga beslut fattas över huvudet på ålänningarna. Vad gäller önskemålen om mera kyrkligt självstyre på Åland ser Björn Vikström möjligheter.

– En stark samfällighet eller ett prosteri skulle kunna ge rum för vissa delar av det som man längtar efter då man talar om en åländsk kyrka.

Sofia Torvalds



PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00