Konfirmation i Kautokeino.

Konfirmationen viktig för samer

I Kautokeino firas konfirmation på vårvintern, innan renarna förs på sommarbete. Festen är stor.
29.4.2012 kl. 08:00
När löven spricker och konfirmanderna väntar på midsommar är konfirmationen för länge sedan över i Kautokeino, Norge. I Kautokeino, där över 85 procent av befolkningen har samiska som modersmål, hålls konfirmationen av tradition redan två veckor före påsk.
Många samer i Kautokeino har rendrift som levebröd. Det här påverkar hela livet i byn. På vintern hittar renarna mat under snön på högfjället och på sommaren är det bättre bete vid kusten. Så precis som i äldre dagar följer renskötarfamiljerna med renflocken på sommarbete ner till kusten.
Traditionellt har samerna samlats till vinterläger. Det var då som allt socialt skulle skötas, bröllop, dop och konfirmation, marknader och sammankomster. Fortfarande är det på vårvintern som viktiga händelser ska ske.
Jag hälsar på hos Anne May Siri som har blivit konfirmerad i år. Hennes mamma May Torill är lärare och hennes pappa Nils Johan är renskötare. Att bli konfirmerad är en stor händelse. Nästan alla av Anne Mays klasskamrater väljer att bli konfirmerade. I år är de trettiotre stycken.
– Samerna här är kyrkliga, säger mamma May Torill Siri. Det beror på att vi lever så nära naturen. Livet och döden är naturliga element då man har djur. Kyrkan är en central plats för livets olika skeden, också när vi har det bra.
Kyrkan i Kautokeino är ett ställe där man träffas. På julen är den så välbesökt att det hålls två gudstjänster på samma dag för att alla ska rymmas.
– Vi är som en stor familj. Alla känner alla, säger May Torill. Därför blir det så stora sammankomster. Ett bröllop kan ha upp till 1000 gäster. En konfirmation har mellan 100–200 gäster.

Vad betyder det då att bli konfirmerad?
– Att bli vuxen, säger Anne May snabbt med glittrande ögon.

Läs mera om konfirmation och kyrklighet i Kautokeino i Kyrkpressen nummer 17/2012.


Elisabeth Morney
(Foto: Elisabeth Morney)



Utmärkelse. Församlingspastorn Patricia Högnabba i Matteus församling i Helsingfors har beviljats Kyrkans förtjänsttecken för barn och ungdomsverksamhet. Priset delades ut idag vid Forum för kyrkans fostran. 30.9.2020 kl. 15:29

jordbruk. För Mats Björklund handlar jordbruket om att anpassa sig till vädret och naturen, om att odla det som andra ska äta – och om att förvalta Guds gåvor. 30.9.2020 kl. 11:53

vardagsbön. "Öppna varsamt upp det mina fingrar krampaktigt håller tag om i onödan." 30.9.2020 kl. 10:30

Lärkkulla. Lärkkulla-stiftelsens direktor Björn Wallén avgår på egen begäran från och med årsskiftet för att övergå till andra arbetsuppdrag. 29.9.2020 kl. 17:01

kvevlax. Över 30 år undervisade han i musik i grundskolan. Men också efter pensioneringen är musiken ett heltidsjobb för Yngve Svarvar. Hans engagemang som kör- och orkesterledare ser inte till församlingsgränser 30.9.2020 kl. 12:40

samiska. Mari Valjakka gläds över att som samepräst kunna bidra till att de samiska språken går vidare till en ny generation – något som inte var självklart när hon själv växte upp. 21.9.2020 kl. 13:16

äktenskapssyn. I dag kom beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen – Uleåborgs domkapitel hade rätt att utfärda en varning till präst som vigt ett samkönat par. Rättsväsendet griper inte in för att hjälpa kyrkan fatta beslut om äktenskapssynen – men kyrkan måste enligt biskop Bo-Göran Åstrand bestämma sig snart. 18.9.2020 kl. 16:15

Borgå stift. Se alla nyheter från domkapitlet i Borgå inne i artikeln. 18.9.2020 kl. 12:25

diakoni. I många år kunde Nina Lindfors andas ut bara om veckosluten – då kom ingen post, och hon slapp högarna av obetalda räkningar och indrivningsbrev. Utan stöd från församlingens diakoniarbetare Taina Sandberg hade hon inte orkat. De brukar mötas på Ninas favoritplats: i skogen. 17.9.2020 kl. 15:20

coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01

ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38

esbo. I början av året gör Esbo svenska församling en satsning på frivilligverksamheten. – Det har varit mycket meningsfullt, säger Marianne Blom, som är sjukhusvän. 9.1.2024 kl. 18:58

kyrkoherdeval. Den lediganslagna tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors har lockat två sökande. De som visat intresse för tjänsten är Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog. 8.1.2024 kl. 13:21

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift fyra nya präster. 8.1.2024 kl. 11:18

UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46