Konfirmation i Kautokeino.

Konfirmationen viktig för samer

I Kautokeino firas konfirmation på vårvintern, innan renarna förs på sommarbete. Festen är stor.
29.4.2012 kl. 08:00
När löven spricker och konfirmanderna väntar på midsommar är konfirmationen för länge sedan över i Kautokeino, Norge. I Kautokeino, där över 85 procent av befolkningen har samiska som modersmål, hålls konfirmationen av tradition redan två veckor före påsk.
Många samer i Kautokeino har rendrift som levebröd. Det här påverkar hela livet i byn. På vintern hittar renarna mat under snön på högfjället och på sommaren är det bättre bete vid kusten. Så precis som i äldre dagar följer renskötarfamiljerna med renflocken på sommarbete ner till kusten.
Traditionellt har samerna samlats till vinterläger. Det var då som allt socialt skulle skötas, bröllop, dop och konfirmation, marknader och sammankomster. Fortfarande är det på vårvintern som viktiga händelser ska ske.
Jag hälsar på hos Anne May Siri som har blivit konfirmerad i år. Hennes mamma May Torill är lärare och hennes pappa Nils Johan är renskötare. Att bli konfirmerad är en stor händelse. Nästan alla av Anne Mays klasskamrater väljer att bli konfirmerade. I år är de trettiotre stycken.
– Samerna här är kyrkliga, säger mamma May Torill Siri. Det beror på att vi lever så nära naturen. Livet och döden är naturliga element då man har djur. Kyrkan är en central plats för livets olika skeden, också när vi har det bra.
Kyrkan i Kautokeino är ett ställe där man träffas. På julen är den så välbesökt att det hålls två gudstjänster på samma dag för att alla ska rymmas.
– Vi är som en stor familj. Alla känner alla, säger May Torill. Därför blir det så stora sammankomster. Ett bröllop kan ha upp till 1000 gäster. En konfirmation har mellan 100–200 gäster.

Vad betyder det då att bli konfirmerad?
– Att bli vuxen, säger Anne May snabbt med glittrande ögon.

Läs mera om konfirmation och kyrklighet i Kautokeino i Kyrkpressen nummer 17/2012.


Elisabeth Morney
(Foto: Elisabeth Morney)



jul. Många församlingar ordnar julaftonsfester som vem som helst kan delta i. – Det ger så mycket att få göra något för andra, säger värdinnan Mona Andersson i Tenala. 19.12.2016 kl. 00:00

Helsingfors . – Det var mycket lugnare att sova här än i stadens härbärge, säger han som inte har ett eget hem. 16.12.2016 kl. 16:50

givmildhet. Kan vi förändra oss själva och världen genom att kombinera barnets blick och den vuxnas plånbok? 16.12.2016 kl. 14:53

Helsingfors. Efter en lång process blir nu Daniel Björk officiellt kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 14.12.2016 kl. 15:38

krishjälp. Evanglisk-lutherska kyrkans samtalstjänst är öppen på grund av branden i Nordsjö där fyra personer dog. 9.12.2016 kl. 13:00

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24

Helsingfors. Medieforskaren Ari Nykvist kommenterar reaktionerna på den julkalender som församlingarna i huvudstadsregionen sänt till sina medlemmar. 8.12.2016 kl. 13:10

Strukturer. I Kristinestad fortsätter diskussionen om en sammanslagning av den finska och den svenska församlingen. Församlingsrådet i den svenska församlingen vill utreda frågan vidare och för den till det gemensamma församlingsrådet. 1.12.2016 kl. 16:03

Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11