Löften att be för

Ledare. Efter åtta års diskussioner, två utredningar och två böcker har kyrkans högsta beslutande organ fattat ett beslut som synliggör de homosexuella. 18.11.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Det skedde med uppenbar vånda, och i slutskedet med en nästan utmattningens suck, inte minst på grund av den oändligt långa talarsvadan.I beslutet har majoriteten i kyrkomötet ställt sig bakom:

• det osvikliga människovärde som gör att ingen medvetet får kränka homosexuella
• kyrkans syn på äktenskapet som en förening mellan man och kvinna
• samvetsfrihet för kyrkliga anställda inför förbönsstunderna.

När den teologiska diskussionen i kyrkomötets kabinett och plenisal klubbats av är suckarna knappast över.
För vad betyder beslutet egentligen? På riktigt? I Hufvudstadsbladet 13.11 kunde ärkebiskop Kari Mäkinen inte ge klara besked om det ger homosexuella församlingsmedlemmar en subjektiv rätt till förbön.

Den teologiska brottningen har kantslipat de kyrkliga beslutsfattarna. I varandra har de lärt känna de ”kyrkans många ansikten” som nämndes i plenum.
Men det stora flertalet finländare, präster som lekmän, har stått utanför. Det finns de som är insatta, de som är engagerade – både för eller emot  – och de som stillsamt sysslat med sitt i skydd av gamla modeller, och både undvikit och sluppit ta ställning. De har inte nödvändigtvis stått ansikte mot ansikte ännu.
Nu kommer onekligen vardagen emot. Och den väntar inte.
Sirpa och Susanne gläds eventuellt just nu (kanske?) lika mycket över den nya möjligheten som lokalprästen Juha (kanske?) våndas över deras telefonsamtal med förfrågan om förbön.
Kan Sirpa och Susanne få en förbönsstund i sin lokalförsamling, med släkt och vänner närvarande – fast bara om Juha vill?
Eller kan Sirpa och Susanne få en förbönsstund i sin lokalförsamling, med släkt och vänner – fastän Juha inte vill?
Och hur gör man när situationen är fullständigt låst och det bara finns Sirpa, Susanne och Juha att bolla med? Vem av dem förväntas komma med mössan i hand för att de är vad de är?
Ska domkapitlet träda in?

Efter all den uppmärksamhet som frågan fått, ska de alla tre faktiskt vänta på någon slags trafikregler från biskoparna till februari?
Kyrkomötesbeslutet är som en korsning där trafikljusens alla färger lyser på en och samma gång. Logiskt sett kan det bara betyda att det är upplagt för kollisioner.

Ur de homosexuellas synvinkel innebär löftet om de anställdas samvetsfrihet onekligen att bemötandet av dem varierar från församling till församling. De anställda igen är oroliga för att löftet om samvetsfrihet inte håller mot trycket utifrån.
Förbönsbeslutet kan ses som en minsta gemensamma nämnare för vad de olika fraktionerna kan enas om utan att kyrkan rämnar. I det avseendet stämmer säkert biskop Björn Vikströms tanke om att det behövs fler lösningsmodeller av det här slaget.

Men det kan hända att det inte räcker till utan mer drastiska förändringar. Kunde den evangelisk-lutherska kyrkan vara ett lösare förbund, med församlingar som öppet deklarerade sin schattering för medlemmarna? I praktiken är det ju ändå ofta redan åt det hållet, nu måste man bara vara insatt för att veta vilken teologisk ström som flyter starkast i hemförsamlingen.
Kyrkans många ansikten kunde kanske tillåtas se mer olika ut, ja rentav uppmuntras i en större valfrihet för de enskilda församlingarna att både forma praktik och teologi. Men det förutsätter också möjligheten för medlemmarna att fritt få välja församling. Det igen kräver att den evangelisk-lutherska kyrkan tänker om kring grunderna för församlingstillhörighet. Teologerna har ryggat tillbaka inför detta steg, som de tolkar som en rörelse mot kongregationalism. Men det är också möjligt att det är den enda vägen framåt. Varför hålla fast vid en teologisk enhets-
kultur i ett samfund som trots allt i kärnan bygger mycket på individens frihet att tolka Bibeln?

Den öppna möjlighetens väg är en vacker vision, men den kräver oerhört mycket av de individer som ska gå den. I praktiken är det inte svårt att redan nu – i vårt stift och i andra – förutse situationer där människor av kött och blod hamnar i kläm.
Fram till att biskopsmötet har preciserat de pastorala anvisningarna rör kyrkans medlemmar och anställda sig i ett ingenmansland där allt handlar om den goda viljan.
En och annan fri förbön för den är definitivt därför också på sin plats.

May Wikström



Helsingfors domkyrka. I sommar kan man besöka ett sommarkafé i Helsingfors domkyrkas klockstapel. I katedralens krypta finns även en restaurang, vars pizzaingredienser kommer från Italien. Det skriver tidningen Kirkko ja kaupunki. 4.6.2022 kl. 08:00

flyktingar. Med diakoni, ekumenik och religions­­dialog i sitt bagage använder Virpi Paulanto nu sin erfarenhet i jobbet som Borgå stads flykting­koordinator. 9.6.2022 kl. 19:00

SYDÖSTERBOTTEN. Nu borde man öppet och fördomsfritt utreda allt från ett utökat samarbete till en samgång mellan Närpes och Kaskö församlingar. Men utredningen görs inte om inte de förtroendevalda i Kaskö begär den. Kristinestad berörs inte i detta skede. 3.6.2022 kl. 10:00

AVSTÄNGNING. Domkapitlet kunde idag inte ta något beslut gällande Dennis Svenfelts eventuella avkragning. Svenfelt hördes i en och en halv timme, men domkapitlet valde att fortsätta behandlingen vid ett extrainsatt möte på onsdag nästa vecka. 16.6.2022 kl. 17:40

pris. Enligt prisjuryn är biskop Mari Leppänen en karismatisk och orubblig främjare av en mer tolerant andlig kultur i Finland. 2.6.2022 kl. 18:04

NÄRPES. Närpes församling lyssnade in familjernas behov. Resultatet blev en juniorklubb för sommarlovslediga barn och en heldagsdagklubb som startar i höst. 30.5.2022 kl. 11:10

diakoni. ”Så snett kan det aldrig gå att du inte kan komma och tala med oss”, säger diakoniarbetaren Henrika Lemberg i Borgå. 20.5.2022 kl. 12:52

KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15

ANDETAG. Louise Häggström och hennes man valde att säga upp sig från sina jobb och flytta till Bergen, en stad i ett land de aldrig besökt tidigare. Hon bloggar på Andetag-bloggen på Kyrkpressens sajt. 24.5.2022 kl. 08:26

LÄGER. I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år. 23.5.2022 kl. 18:00

TJÄNST. Domkapitlet har fått in fem ansökningar till tjänsten som stiftsdekan. För jobbet, i vilket man framför allt lägger upp prästernas fortbildning, presenterar de sökande olika meriter. De "kan Åbo Akademi", "kan regnbågsfolket" eller "kan dialogen med väckelserörelserna". 20.5.2022 kl. 16:20

Analys. I Indien har det hinduistiska religionsprogrammet ghar whapsi lett att förtrycket av landets över 100 miljoner kristna ökar, skriver Torsten Sandell i en analys. Han hade en unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh. 27.5.2024 kl. 10:51

kyrkoherdeinstallation. När Yvonne Terlinden installerades till sin tjänst i Karis idag var den sol ute och sol inne. "Vi gratulerar församlingen till en vis och ödmjuk kyrkoherde", sa en gäst. 26.5.2024 kl. 16:31

INGERMANLANDS KYRKA. Kollekter till Ingermanlands kyrka i Ryssland är förbjudna, anser den finländska åklagarmyndigheten. Kyrkan har omkring 100 vänförsamlingar i Finland. 17.5.2024 kl. 19:00

kyrkostyrelsen. Martina Harms-Aalto från Helsingfors blir Borgå stifts nya ledamot i Kyrkostyrelsens plenum. 16.5.2024 kl. 16:23

STATSSTÖD. Kyrkan lägger om modellen för hur 124 miljoner euro i stöd från staten fördelas på annat sätt. Församlingar på Kimitoön, i Raseborg och Lovisa hör till vinnarna. 30.11.-0001 kl. 00:00