Föräldar kräver rapport över ungdomsarbetet

Kyrka. Ett antal föräldrar kritiserar i en anonym insändare i Österbottens Tidning ungdomsarbetet och skriftskolan i Karleby svenska och ger församlingen två veckor tid att förklara sina mål och metoder. 21.9.2010 kl. 00:00

Johan Sandberg

Bryter Karleby svenska församling mot de regler som stiftet ställt för konfirmandarbetet? Kritikerna säger att församlingen inte följer kyrkans läroplan för konfirmandarbete.

I skrivelsen, som också gått till församlingsrådet och domkapitlet, säger föräldrarna bland annat att deras barn skräms upp med påståenden som att umgås med icke-troende leder till förtappelse och att bara anställda och inte lekmän borde få ta sig an ungdomarna.

Vem som sagt vad och när säger föräldrarna inte. Lokaltidningen har inte heller hittat konkreta fall i sitt uppföljande reportage.
Församlingens förtoendevalda saknar också kunskap om vad som hänt.

– Tråkigt att det gått så här. Om jag som förälder hade något att klaga på när det gäller mina barns skriftskola skulle jag först personligen kontakta de vuxna som har ansvar för verksamheten, säger Åsa Tylli som är vice ordförande i församlingsrådet.

Hon tycker att offentligheten är fel väg att gå då det gäller att ifrågasätta eller framföra kritik. I skrivelsen finns inte heller några konkreta saker att ta fasta på och församlingen har ingen chans att bemöta vad föräldrar diskuterat sinsemellan.

– Vi har enhälligt godkänt skriftskolans reglemente och det följer naturligtvis kyrkans godkända läroplan. I läroplanen stipuleras inte att man ska använda en viss bok förutom Bibeln och Katekesen, säger hon.

Råa skämt

Johan Kortell är ordförande i församlingens direktion för kristen fostran. Direktionen har diskuterat skriftskolans upplägg och medlemmarna har haft olika syn på vad som ska prioriteras.

– Det som sägs i skrivelsen är nog en överraskning, säger han men vill inte spekulera desto mer.

Kortell frågar sig vad föräldrarna riktigt avser med att outbildade lekmän inte skulle få ha med ungdomarna att göra. Han har svårt att tro att kritiken skulle gälla hjälpledarna, sådana finns i de flesta församlingar och är sedan tiotals år en etablerad del av alla skriftskolor.

Nästa hjälpledarkurs börjar i oktober och efter första året kan ungdomarna hjälpa till på barnläger.

– Det är viktigt att hjälpledarna åldersmässigt inte står för nära konfirmanderna.

Församlingen använder sig också av andra frivilliga och Kortell säger att kritikerna kanske avser metoden med ”medvandrare” som Karleby svenska församling är mera ensam om.

Efter skriftskolan  vill man inte lämna ungdomarna vind för våg.  Så man har ett frivilligt medvandrarpar som håller en samling en gång i månaden i privata hem där de som gått skriftskolan kan träffa kompisar från lägret och diskutera hur man kommer vidare i sin tro.

– De här medvandrarna presenteras på föräldrakvällen under skriftskolan, de berättar om vad de gör och ger sina kontaktuppgifter.
Kortell tror att en orsak kan hittas i själva ungdomskulturen.

– Ungdomar kör med ganska råa skämt i dag, säger han. Inte heller alla fromma ungdomar är prydliga i käften.

Att det inte gått att få fram konkreta exempel på missförhållanden betyder inte att allt är som det ska, menar Elisabeth Andersson, gymnasielärare och ersättare i direktionen.

– Det skiner igenom i skrivelsen att det är mycket upprörda föräldrar, inte kan man bara slå bort kritiken, säger hon.

Hon säger att man också tidigare diskuterat hur sådana ungdomar som är ovana med församlingen kan uppleva den inre kretsen som påträngande när den berättar om sin tro.

– När den inre kretsen håller sina bönestunder är det många som känner sig utanför. Församlingens ska vara till för alla och inte bara de ”tillräckligt religiösa”, säger Andersson.

Läs mera i Kyrkpressen 38/2010.

Rolf af Hällström



KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17