Församlingens prislapp

Ledare. Häromveckan spottade Kyrkostyrelsens datorer ut den sammanlagda redovisningen över församlingarnas ekonomi år 2009.
Det krönte många kyrkoherdars och kyrkoekonomers förtvivlade blankettslit under året. En hälsning till er: Det hade en betydelse.
26.8.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

För alla oss som betalar kyrkoskatt är det nämligen hälsosamt att se vad det kostar att ha en församling på sin hemort. Det gör det möjligt att reflektera över vad man får för pengen.

Låt oss börja med priset. På prislappen för ”höra till kyrkan” lyder riktpriset 201 euro.Detta var i fjol det statistiska medelvärdet för vad en medlem av den evangelisk-lutherska kyrkan totalt betalade i kyrkoskatt under hela året. En månad i församlingen kostar oss följaktligen 16,75 euro. En dags medlemskap kostar 55 cent. Vad får vi då för pengarna?
 
En tredjedel av kostnaderna i församlingspaketet som medlemmarna erbjuds genereras av barn- och ungdomsarbetets utgifter. En sjättedel av pengarna har gått åt till att ge oss gudstjänster och förrättningar och en nästan lika stor del har använts till att erbjuda oss hjälp i trängda livssituationer i form av diakoni, familjerådgivning och sjukhussjälavård.
Betydligt mindre smulor satsas på musik, mission och internationell diakoni och att hålla kyrkbokföringen i skick.
Verksamheten bland barn och unga är alltså den överlägset dyraste av alla former. Här kommer siffrornas förbannelse in. Det finns risk för uppenbara felslut bland beslutsfattare som flyttar ögat från en kolumn till en annan – i all sin enkelhet formulerat som: ”det där kostar för mycket jämfört med resten”.
Det är av den här orsaken många ungdoms- och barnarbetsledare känner stor oro i tider som dessa. De vet att deras verksamhet kostar, och de vet att den röda pennan måste gå över pappersarken. Trots att församlingarnas sammanlagda resultat slutade 24 miljoner på plus var resultatet 31 miljoner sämre än året innan. Och trots att en del församlingar har tillräckliga medel finns det andra som tänjer på varje skattecent. Församlingarnas sammanlagda bokslut visar att klyftan mellan fattiga och rika församlingar växer, trots den utjämning som sker via Kyrkans centralfond.

Ifjol var kostnaderna för församlingarnas verksamhet sammanlagt 1 000 miljoner euro. Intäkterna från kyrkoskatten nådde bara upp till 954 miljoner, mera sköts till genom inkomster från hyror och avgifter för tjänster och verksamhet. De församlingar som äger mycket skog kompenserar ofta sitt underskott genom att sälja virke.
Det måste sparas och täppas till över hela linjen. Det här är en enorm utmaning både för kyrkan som helhet och för beslutsfattarna på församlingarnas lokalnivå – dem som väljs nu i höst.
Men för dem gäller det att, precis som kunden, se vad det är värt att betala för. Den kontakt församlingen har med barn, unga och deras föräldrar är en av de mest vardagsnära och omedelbara ytorna i församlingens arbete. I föräldra-barngruppen, eftiset och skriftskolan möter många föräldrar och barn församlingen ansikte mot ansikte. För församlingen kostar alltsammans skjortan: de många deltagarna, lokaliteterna, materialet, personalen, kunnandet, säkerheten. Det krävs en djup professionalitet som garanterar barnens och de ungas såväl fysiska som psykiska välmående, ibland dygnet runt när det drar ihop sig till läger. Så naivt det vore att tro att det inte skulle kosta! Så smärtsamt dyrt det kan stå kyrkan om man försöker sig på den sortens sparande ändå.

För mig, när jag fingrar på prislappen, är det trots allt ansiktet och medvandraren i min församling jag är mest beredd att betala för. Dagklubben och skribalägret, familjerådgivningen och sjukhusprästen.
Inte heller vill jag mista församlingens ramar kring de viktigaste händelserna i min och familjens livsskeden. Jag är inte ensam. I en färsk gallup som YLE låtit göra hälsar över hälften av de unga mellan 15 och 24 år att de vill gifta sig i kyrkan – och att det är det viktigaste skälet till att de vill höra till kyrkan.
Och vart skulle jag gå med frågorna i samband med döden och sorgen?

För 55 cent om dagen betalar jag också med glädje för gudstjänsten i kyrkan. Den dagen den inte finns är jag utan en viktig gemenskap, som existerar också fastän jag själv inte sitter med.

May Wikström



KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17