Det danska tidningsundret

Människa. Respekterad kommentator i danska medier. Samlar de duktigaste krafterna runt sig. Har en lätt arrogant ledarstil.  Omdömena om Kristeligt Dagblads chefredaktör Erik Bjerager pekar alla åt samma håll. 10.6.2010 kl. 00:00

May Wikström

Läsarna ökade när det kristna började definieras mycket mindre kyrkligt, berättar Erik Bjeragen om Kristeligt Dagblad.

Det handlar om en ambitiös journalist, internationellt respekterad, som satte hela sin professionalitet på spel utan att ge efter en tum av sin kristna övertygelse.

Han delar åsikter. Han väcker beundran och irritation. Han gör en helt klart nyfiken.

Vände på skutan

Till syvende och sist visar det sig handla mycket om stapelvaran hundraprocentig närvaro. I Kristeligt Dagblads lätt nedgångna lokaliteter i hjärtat av Köpehamn möts jag av en avslappnad men samtidigt observant chefredaktör som nickar menande mot väggen med prisbelönta förstasidor och uppslag.

– Skrytväggen, konstaterar han med ett snett leende när vi passerar.

Men visst ligger det stolthet i bottnen.

Erik Bjeragers främsta merit är att han har lotsat fram något av ett tidningsunder i dansk presshistoria. I en djup ekonomisk kris år 1994 stirrade den ärevördiga dagstidningen Kristeligt Dagblad, som grundades 1896, tidningsdöden i vitögat.
Det var då Erik Bjerager steg in på arenan. En ny ekonomisk bas skapades i form av ett privatbolag, med Kristeligt Dagblads Fond, Det Berlingske Officin samt Chr. Augustinus Fabrikker som majoritetsägare och cirka 3 000 mindre aktieägare samt en ansenlig summa presstöd.

Tidningsundret som följde gav honom renommé och han sitter i dag med i styrelsen för chefredaktörernas internationella intresseorgan World Editor’s Forum.

Den redaktionella omdaningen var minst lika omfattande. Från att ha varit en utpräglad kyrklig tidning satsade tidningen hårt på tre honnörsord: Tro, etik och existens.

Under 2001–2006 var Kristeligt Dagblad den snabbast växande dagstidningen i Danmark, vid en tid när andras upplagor sjönk.

Trenden fortsatte 2008 och i dag ligger upplagan på kring 26 000 exemplar med cirka 116 000 läsare dagligen.

Ny kostym utan kyrkdamm

– Vi har väldigt olika läsare och tidningen har gått från att vara kyrklig till en tiding som fokuserar på det allmänmänskliga, med perspektiv på det existentiella, säger Bjerager.

Enligt honom har Kristeligt Dagblad fortfarande en klart kristen profil, precis som namnet säger.

– Men läsarna ökade när vi började definiera det kristna mycket mindre kyrkligt. Tidigare beskrev vi stort och detaljrikt de kyrkliga institutionerna. Nu går vi en annan väg.

Läs mera i Kyrkpressen 23/2010.

May Wikström



beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08

profilen. Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi. 21.6.2022 kl. 19:00

kyrkans ungdom. Matti Aspvik är ny verksamhetsledare för Förbundet Kyrkans Ungdom. 20.6.2022 kl. 20:44

skatt. Beskattningen läggs om 2023 när vårdreformen kommer. Kyrkan skulle kunna vinna 54 miljoner euro på att avdragssystemet läggs om. Men sote-samhället ber kyrkan vara hygglig och avstå från de pengarna. Så kyrkoskatten kommer på många håll att sänkas ett hack eller två. 20.6.2022 kl. 13:41

AVSTÄNGNING. Domkapitlet kunde idag inte ta något beslut gällande Dennis Svenfelts eventuella avkragning. Svenfelt hördes i en och en halv timme, men domkapitlet valde att fortsätta behandlingen vid ett extrainsatt möte på onsdag nästa vecka. 16.6.2022 kl. 18:00

Stiftsdekan. Domkapitlet valde vid sitt möte idag Mia Anderssén-Löf till ny stiftsdekan. 16.6.2022 kl. 17:29

Kolumn. Vi kyrkoherdar behöver frigöra tid för präster och anställda att mera möta församlingsbor, skriver domprost Mats Lindgård i Borgå i sin kolumn. 9.6.2022 kl. 11:02

BÖNESVAR. En liten röst viskade i örat att hon inte ska återvända till Stockholm. Men Anne Holm-Haavisto lyssnade inte på rösten. Hennes längtan tillbaka var så stark. 9.6.2022 kl. 11:19

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00