Skäms inte för evangeliet

Ledare. Suomen Kuvalehti behandlade för en tid sedan (23.4) Finlands evangelisk-lutherska kyrkas situation här och nu. Detta dels i en ledare, dels på nästan tio sidor inne i tidningen. Rubriken för ledaren var Kirkon kriisi (Kyrkans kris) och huvudrubriken för artikeln inne i tidningen Kuka pelastaisi kirkon? (Vem kunde rädda kyrkan?). 20.5.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Rubrikerna lämnar ingen i ovisshet om den allmänna färgen på tidningens kyrkopaket: mörkgrått, ibland på gränsen till svart.

Kyrkans allmänna eländeselement är klara: utskrivningarna och ekonomin.
Utskrivningarna har kyrkan dragits med i årtionden och de har bidragit till en försämrad ekonomi. Men kyrkans ekonomiska utmaningar har också andra orsaker som är relaterade till den allmänna ekonomiska utvecklingen både på nationell och på global nivå.
Utskrivningarna har kyrkan med varierande framgång försökt komma till rätta med, men den allmänna ekonomiska utvecklingen undandrar sig förstås dess påverkningsmöjligheter.

En intervju med kyrkans nyvalda ärkebiskop Kari Mäkinen ingår som ett element i Suomen Kuvalehtis kyrkopaket. Rubriken för den intervjun är äckelrealistisk: Kirkon on opittava luopumaan (Kyrkan måste lära sig att avstå).
Mäkinen har helt rätt. Det är just detta det nu är fråga om: att avstå. Kyrkans måste lära sig att avstå från tanken på ökade ekonomiska resurser, ökade personalresurser, flyglar och/eller dyra orglar i snart sagt varje litet församlingsutrymme, nya fina utrymmen och så vidare.

Under kyrkans feta år var det en och annan som med romantik i blicken talade om den tid då de kristna levde i armod och under hot och hur kyrkan då växte. Man tyckte sig nästan se ett ödessamband mellan armod och andligt liv. Ungefär som många ser ett romantiskt samband mellan mellan armod och konstnärligt skapande.
Visserligen är kyrkan ännu långt ifrån allt vad armod heter, men faktum är att den måste söka sin väg framåt under allt kallare resursstjärnor.
Om de kärvare villkoren leder till andligt uppsving eller inte återstår att se.
Det som man redan nu med säkerhet kan säga är att strukturerna och verksamhetsformerna måste ses över. Kyrkan har med andra ord en allt för stor administrativ kostym och en allt för stor skara anställda.
Det som man också med säkerhet kan säga är att anpassningarna till dagens och morgondagens verksamhetsrealiteter kommer att vara smärtsamma.  Med anpassningen måste göras och den måste göras nu.
Det börjar ansvarsbärarna i kyrkan också vara mycket medvetna om.

Nu skulle det inom kyrkan och i församlingarna gälla att mera fokusera på möjligheterna med det nya än att envist hålla fast vid det gamla och hur man alltid har haft det eller hur man alltid gjort.
Det skulle med andra ord gälla att inte fokusera på hur bra man haft och har det, utan hur man i en nuvarande verklighet bäst kan sköta de uppgifter som kyrkan och församlingarna i grunden finns till för: att predika evangeliet och förvalta sakramenten.

Detta är en positiv utmaning eftersom den uppfordrar till självkritisk eftertanke och utvärdering av vad vi i kyrkan och i församlingarna riktigt håller på med. Samtidigt som denna utmaning är positiv är den förmodligen också den svåraste.
Att börja bygga upp något från noll är nästan alltid lättare än att revidera något som redan finns. I det senare fallet dyker förändringsmotståndet upp lika säkert som amen i kyrkan.

För att återgå till Suomen Kuvalehti och dess ledare om kyrkans kris. Den avslutas så här:
”Kyrkan får inte fly från trons mysterium, sitt innersta väsen, till etik och sociala aktivitet. Den är mera än värdediskussion och terapi. Skäms inte för det enkla evangeliet. I det göms förnyelse, människans frihet, hopp i lidandet och dödens värld.”

Till det finns bara en sak att säga: amen.
Den ungefärliga översättningen av detta hebreiska ord är ”sannerligen”, ”trovärdigt” och ”låt det så ske”.

Stig Kankkonen



kyrkans samtalstjnst. När den hektiska vardagen tystnar kan ensamhet och ångest komma upp till ytan. Då behöver det finnas hjälp att få, säger krisarbetare. 8.7.2016 kl. 10:44

Sfp. För Anna-Maja Henriksson är den kristna värdegrunden självklar. Men hon vill inte göra politik på religionen. – Det är den alltför värdefull för. 6.7.2016 kl. 13:10

Borgå. Borgå kyrkliga samfällighet reserverar mer pengar för missionsarbete och internationell diakoni. 5.7.2016 kl. 08:39

kkar. Är Kökar en helig plats? Stort pilgrimsledsprojekt gav upphov till festens tema. 4.7.2016 kl. 16:23

slef. SLEF firar årsfest i Helsingfors. Inledningsfesten i Lutherkyrkan fylldes av sång, värme och Guds närvaro. 2.7.2016 kl. 19:04

bok. För Amanda Audas-Kass är skrivandet ett levnadssätt. Nu skriver hon på sin första bok som kommer ut till hösten. 30.6.2016 kl. 15:10

Teologi. Teologie doktor och docent Henrietta Grönlund har blivit anställd som lektor för det nya ämnet stadsteologi vid Helsingfors universitet. 30.6.2016 kl. 15:05

musikal. Egentligen är berättelsen om den sjönsjungande Maria alldeles för omodern för dagens musikalpublik. Men det det struntar vi naturligtvis fullständigt i. 28.6.2016 kl. 11:16

kyrkornas världsråd. Kyrkornas världsråd manar till solidaritet med urfolken och uppmuntrar kyrkor att göra motstånd mot rasism och stöda försoning. 28.6.2016 kl. 11:00

midsommar. Oregano, ståltråd och ängsblommor. Rea Anner visar hur lite som behövs för att skapa en vacker midsommarkrans. 23.6.2016 kl. 10:00

emelie sund. Vill beröra på scen och utmanas intellektuellt. När Emelie Sund får välja mellan studier och artistkarriär väljer hon både och. 22.6.2016 kl. 09:00

christoffer perret. Vad händer med Lekholmen? Hur många anställda måste sluta? Vi har bett vice ordföranden för gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors att kommentera sju punkter. 21.6.2016 kl. 13:07

slef. SLEF:s styrelse har utnämnt en ny ledare för verksamheten i Finland. Också ungdomsverksamheten får en ny ansvarig. 21.6.2016 kl. 13:00

Borgå stift. Domkapitlet i Borgå stift valde ny sekreterare för församlingsdiakoni. I augusti väljs prästassessorer till domkapitlet. 20.6.2016 kl. 16:17

Helsingfors. Kyrkoherden på Drumsö fick Helsingforsmedaljen som erkännande för arbetet med asylsökande. 20.6.2016 kl. 16:39

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00