Dags för värdediskussion

Ledare. Tanken att en mor eller far inte längre är en del av den kärnfamilj som består av hennes eller hans egna barn, deras äkta hälfter och barn känns absurd. 16.7.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Men då Migrationsverket fattar beslut om att utvisa till exempel egyptiska Eveline Fadayl är det just den tanken som gäller. Det är så lagstiftarna i rättsstaten Finland vill ha det.
Enligt Migrationsverket.

Migrationsverkets lagtolkning har ifrågasatts av ”vanliga” medborgare. Däremot torde den inte seriöst och bestämt ha ifrågasatts av politiker eller jurister. Åtminstone inte så seriöst och bestämt att en ny tolkning skulle ha efterlysts, än mindre blivit praxis.Tid och orsak att reagera har funnits. Fallet Eveline Fadayl är ju inte unikt. Många kommer säkert ihåg namn som Halide Latifi och Naze Aghai och Migrationsverkets till synes lika svårbegripliga behandling av deras fall. 

De tre kvinnorna Fadayl, Latifi och Aghai är dessutom av allt att döma endast toppen av ett isberg. Migrationsverket har försvarat och förklarat sitt agerande i fallet Fadayl med att många, många andra har rönt samma öde. Den för verket irriterande skillnaden är att affären Fadayl har getts så stor offentlighet.
Hur Migrationsverket kan se detta som ett försvar i det aktuella fallet förblir en gåta. Fel blir inte rätt hur många gånger man än gör fel. Åtminstone inte i verkligheten utanför Migrationsverket.

Det faktum att Migrationsverkets lagtolkningar inte auktoritativt har ifrågasatts gör det naturligtvis svårt att kritisera verket på juridiska grunder. Det ständigt återkommande försvaret att man måste handla som lagen säger kan helt enkelt inte tillbakavisas. Så är det ju.Enligt rättsstatens principer ska också alla behandlas lika inför lagen. Det innebär att också en tvivelaktig lagtolkning gäller i alla liknande fall fram till den dag en ny praxis formas eller lagen ändras. Bland annat de tre nämnda fallen – Fadayl, Latifi, Aghai – är allvarliga påminnelser om behovet av en grundläggande värdediskussion om synen på människan, synen på familjen, synen på vad som är mänskligt och vad som är omänskligt.
Men vi har också andra allvarliga indikationer på behovet av en värdediskussion.
Vad säger oss till exempel det stora massmediala intresset för lag, rätt och moral i valfinansieringsfrågor i jämförelse med den närmast totala bristen på intresse för att bevaka laglydighet och moral i fråga om den rätt som medborgarna enligt grundlagen har till social trygghet? 

Behovet av en värdediskussion accentueras av de markeringar som olika aktörer gjort i diskussionerna om besluten rörande Eveline Fadayl.Migrationsverket har hänvisat till att man i sina beslut endast följer lagen. Migrations- och europaminister Astrid Thors säger, med hänvisning till lagen, att hon som minister inte kan ingripa. Det skulle vara ministerstyre.

Laglighetsmarkeringarna är förmodligen korrekta och också juridiskt hållbara. Problemet är att de ingenting säger om huruvida de lagar som Migrationsverket och ministern kan hänvisa till är i överensstämmelse med det som medborgarna uppfattar som rätt och rimligt. Alltså i överensstämmelse med vår gemensamma värdegrund.Ärkebiskoparna Leo och Paarma har initierat en sådan diskussion. Förhoppningsvis hakar inte minst de som bereder och stiftar lagar nu snabbt och synligt på.

Det är som Högsta förvaltningsdomstolens president Pekka Hallberg ofta kraftigt betonat: förutsättningen för ett fungerande rättssamhälle är en gemensam värdegrund.Ärkebiskoparna Jukka Paarma och Leo uttryckte i princip samma sak i sin nyligen framförda vädjan till förmån för ett breddat familjebegrepp. I sin vädjan konstaterade de bland annat: ”lagen och dess tillämpning kan inte vara i konflikt med det som medborgarna uppfattar som rätt och rimligt”.

Ett avgörande som är orätt och orimligt förblir orätt och orimligt även om det finns lagar som gör att det är juridiskt oantastbart. Svaret på frågan vad som är rätt och orätt är en fråga för oss alla. Den kan inte besvaras av jurister, statliga verk eller andra enskilda lagtolkare. Den ska besvaras av oss alla . Och det är därför värdediskussionen behövs. Den visar landets lagstiftare, riksdagsledamöterna, hur vi vill ha det.

Stig Kankkonen



FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00

pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19

BORGÅ STIFT. Domprostjobbet i Borgå blir ledigt från advent 2025 när Mats Lindgård lämnar jobbet. 10.9.2024 kl. 18:47