"Kyrkan kunde statuera exempel"

Samhälle. Sysselsättning av personer i en svag arbetsmarknadsposition borde vara en del av kyrkans huvuduppgifter, framhålls det i en nyligen publicerad undersökning. 3.6.2009 kl. 00:00

stock.xchng

Även om kyrkan och församlingarna är villiga att sysselsätta personer i en svag arbetsmarknadsposition, har relativt få av dem ännu fått sysselsättning inom kyrkan.

Det framgår i Liisa Björklunds och Henrietta Grönlunds undersökning ”Kirkko heikossa työmarkkina-asemassa olevien työllistäjänä” som publicerades av arbets- och näringsministeriet 28.5.2009.

I undersökningen utreddes de kyrkliga organisationernas agerande som sysselsättare av grupper i en svag arbetsmarknadsposition. Dessa grupper utgörs av fysiskt handikappade och invalider, utvecklingsstörda, långtidsarbetslösa, invandrare, personer under psykisk rehabilitering, unga personer som saknar yrkesutbildning och äldre personer. 

Mest har kyrkan sysselsatt långtidsarbetslösa personer, vars andel utgör 35 procent av organisationen. Motsvarande siffra för unga som saknar yrkesutbildning är 20 procent. Grupperna äldre personer, fysiskt handikappade eller invalider samt psykiskt hämmade eller personer under psykisk rehabilitering har utgjort cirka 15 procent inom kyrkans olika organisationer. Utvecklingsstörda personer och invandrare har av kyrkans arbetsgivare anställts minst.

Brådska och byråkrati svåra hinder

De viktigaste hindren för sysselsättning är de kyrkliga arbetsgemenskapernas ofta brådskande och krävande arbetskultur samt att sysselsättande upplevs som svårt och byråkratiskt. Arbetsgivarna inom kyrkan känner inte så väl till arbetsförvaltningens tjänster eller möjligheter och medel för social sysselsättning.

Dessutom utgör förutfattade meningar om förmåga och färdighet att verka i kyrkans varierande uppgifter beträffande personer i en svag arbetsmarknadsposition ett hinder.Forskarna är av den åsikten att omsorg om de sämst lottade rent ut sagt är en av kyrkans mest centrala uppgifter, som växer fram ur dess grundläggande självförståelse och människosyn. De utmanar kyrkan att fönya sin arbetskultur och föregå med gott exempel inom etiskt sysselsättande.

Målgrupper för undersökningen var finsk- och svenskspråkiga församlingarna inom evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, kyrkliga samfälligheter, enheterna inom kyrkans centralförvaltning och kyrkliga organisationer. Undersökningen har finansierats av arbets- och näringsministeriet, Kyrkostyrelsen, Kyrkans arbetsmarknadsverk och Kirkkopalvelut ry. Den kan läsas elektroniskt på ministeriets webbsida under adressen www.tem.fi/julkaisut (på finska).

KT/Arbets- och näringsministeriet/KP



pengar. Spelberoende är svårt att upptäcka. När problemet uppdagas har det ofta redan hunnit växa sig stort. 20.12.2016 kl. 00:00

jul. Många församlingar ordnar julaftonsfester som vem som helst kan delta i. – Det ger så mycket att få göra något för andra, säger värdinnan Mona Andersson i Tenala. 19.12.2016 kl. 00:00

Helsingfors . – Det var mycket lugnare att sova här än i stadens härbärge, säger han som inte har ett eget hem. 16.12.2016 kl. 16:50

givmildhet. Kan vi förändra oss själva och världen genom att kombinera barnets blick och den vuxnas plånbok? 16.12.2016 kl. 14:53

Helsingfors. Efter en lång process blir nu Daniel Björk officiellt kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 14.12.2016 kl. 15:38

krishjälp. Evanglisk-lutherska kyrkans samtalstjänst är öppen på grund av branden i Nordsjö där fyra personer dog. 9.12.2016 kl. 13:00

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24

Helsingfors. Medieforskaren Ari Nykvist kommenterar reaktionerna på den julkalender som församlingarna i huvudstadsregionen sänt till sina medlemmar. 8.12.2016 kl. 13:10

Strukturer. I Kristinestad fortsätter diskussionen om en sammanslagning av den finska och den svenska församlingen. Församlingsrådet i den svenska församlingen vill utreda frågan vidare och för den till det gemensamma församlingsrådet. 1.12.2016 kl. 16:03

Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16