En svårbegriplig situation

Ledare. Teologi är svårt. Det torde alla som bekantat sig med ämnet och teologiska diskussioner och debatter vara nogsamt medvetna om.
Lättare blir det inte av att utvecklingen inom teologin, liksom inom övriga vetenskapsgrenar, går mot allt djupare men samtidigt ofta också allt snävare kunnande. Experterna vet allt mera om allt mindre.
7.5.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Nu har det visat sig att teologin vad snårighet beträffar har fått sällskap av kyrkolag och kyrkoordning. Och som alla som har följt med juridiska dispyter också vet kommer juridik inte långt efter – om alls – teologi i fråga om möjligheter till betoningar, tolkningar och slutsatser.Kombinationen teologi och juridik erbjuder följaktligen utmaningar som det sannerligen inte är lätt att handskas med.

För ett par veckor sedan ingick i Kyrkpressen två artiklar om och kring en dopkontrovers i Kuopio stift. I korthet är det fråga om att en person som prästvigts av Missionsprovinsen i Sverige och arbetar inom Lutherstiftelsen i Finland döpte ett par barn.
Eftersom personen i fråga inte är präst i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland döptes barnen inte till medlemmar i någon församling.

Senare upptogs de två barnen i alla fall som församlingsmedlemmar i de församlingar där deras föräldrar är skrivna.
Det borde enligt ett senare beslut av Kuopio domkapitel inte ha skett.
Barnen blir nu inte ”utkastade” men i framtiden vill domkapitlet stänga dörren till kyrkligt medlemskap för barn som blir döpta av en person prästvigd av Missionsprovinsen.

Domkapitlet i Kuopio grundar sitt beslut på att dopet inte var rätt förrättat. Egentligen tar det därmed inte ställning till om det var ett rätt dop, alltså ett dop som fyller de krav som kyrkans lära ställer på ett dop.
Den frågan besvarades i nämnda nummer av Kyrkpressen av professor emeritus Fredric Cleve. Han konstaterade att ett barn som döpts med vatten i Faderns och Sonens och den helige Andes namn alltid är ett giltigt dop, ett dop som är i kraft i tid och evighet.
I den meningen är de kontroversiella dopen rätta dop.

Däremot är dopen inte rätt förrättade dop. Enligt kyrkans ordning döps ett barn nämligen inte endast till gemenskap med Gud utan också till gemenskap i en kyrka eller religionssamfund. Och nu skedde alltså inte det.
Att de två barnen upptogs i respektive församlingar i Kuopio visar dock att en sådan möjlighet trots allt finns. Eller åtminstone har funnits och praktiserats. Men det vill domkapitlet i Kuopio alltså nu sätta stopp för.

Den situation som därmed förefaller kunna uppstå är att det i framtiden finns barn som är rätt döpta till gemenskap med Gud men som inte godkänns som medlemmar i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Detta på grund av att dopet inte är rätt förrättat.
Uttryckt på ett annat sätt: kyrkan öppnar inte sin gemenskap för barn som den erkänner som upptagna i Guds gemenskap.

Detta kan
knappast kännas bra för någon. Och knappast kan det heller finnas många som verkligen förstår eller tror att detta skulle vara Guds vilja och uttryck för kristen kärlek.
Varken i fråga om den ena eller den andra partens handlande.

Som professor Cleve konstaterade i den nämnda artikeln kunde domkapitlet i Kuopio förmodligen inte handla annorlunda än det gjorde.
Det konstaterandet säger dock ingenting om hur man borde gå vidare. Att det i dag förhåller sig på ett visst sätt säger inte att det är rätt och som det bör vara.

I det aktuella fallet torde de flesta kunna enas om att det inte borde vara så här.
Nu återstår att se hur kyrkan och Lutherstiftelsen väljer att gå vidare. Blir det fortsatta provokationer och konfrontationer eller blir det samtal och försök att nå konstruktiva lösningar?

Stig Kankkonen



sorg. Jan-Erik Nyman hade varit präst i ett år när han förrättade sin första jordfästning. Det svåraste som präst har varit att möta den sorg som kommer oväntat – och att inte gömma sig bakom yrkesrollen när sorgen kommer nära. 27.6.2019 kl. 10:20

sorg. Sorgen är inget att skämmas över – eller att vara stolt över, säger Fritjof Sahlström. Den är en del av livet. Men han tror vi behöver våga dela berättelser och ge rum för sorgen i vardagen. 27.6.2019 kl. 10:00

sorg. Pamela Granskog skriver om sorgen i att mista en förälder och om hur man talar om för sina barn att deras mormor inte kommer finnas hos dem. Hon tror det är nödvändigt att tala med barn om döden – för henne var det en viktig bit i den egna sorgeprocessen. Samtidigt måste vi ge dem hopp. 27.6.2019 kl. 10:00

livsberättelse. En natt under Bosnienkriget drevs Emina Arnautovic genom en svår frontlinje. Granaterna regnade ner runt henne och dottern hon bar i sin famn. – Då tänkte jag att om jag överlever måste jag göra något av mitt liv. 11.7.2019 kl. 12:00

musik. ”Jag är ju bara från Kokkola”, kan Nina Åström tänka när hon rör sig bland musikvärldens stora eller spelar i ett fängelse. Efter trettio år i branschen och ett femtontal skivor ger hon ut sitt första album på svenska. 28.6.2019 kl. 15:34

pride. Elva ledare för kyrkliga organisationer och väckelserörelser stöder en insändare som publicerades i tidningen Itä-Savo där fyra kyrkoherdar ifrågasätter kyrkans engagemang i Pride. 25.6.2019 kl. 17:33

jourhavande präst. I sommar har prästerna jour på begravningsplatserna i huvudstadsregionen och hoppas på att få samtala med besökare och anställda om livet, döden och allt som ryms däremellan. 27.6.2019 kl. 00:01

kaplansval. Johanna Björkholm-Kallio har valts till kaplan i Jakobstads svenska församling bland tre sökande. Församlingsrådet valde henne i går kväll med rösterna 7 mot 6 för Jan-Gustav Björk. 20.6.2019 kl. 10:06

äktenskapsfrågan. Norra Finlands förvaltningsdomstol har omkullkastat Uleåborgs domkapitels beslut – det att domkapitlet gav en skriftlig varning till pastor Árpád Kovács för att han vigt ett par av samma kön. Domkapitlet ansåg att Kovács handlat mot sina prästlöften, domstolen var av annan åsikt. 17.6.2019 kl. 18:09

nytt från domkapitlet. Domkapitlet i Borgå stift hade möte på torsdagen. Bland annat fastställdes resultatet i valet av Berndt Berg till prästassessor. Och bland många ärenden i en diger lista granskades också de sökande till kaplanstjänsten i Vanda svenska församling. 14.6.2019 kl. 12:40

barndom. När Nils Torvalds var fyra år insåg han att han måste försvara sig själv, ingen annan tar hand om honom. 13.6.2019 kl. 14:04

utställning. Sedan 2014 har den svenska konstnären och fotografen Ilar Gunilla Persson samlat på berättelser av HBTIQ -personer (homo, bi, trans, interkönade, queer) som har en bakgrund i ett religiöst sammanhang eller i en annan stark ideologi. Berättelserna har hon sedan fotograferat. 12.6.2019 kl. 11:02

kampens kapell. Kampens kapell är ett stilla rum mitt i myllret och trafikbruset i centrum av Helsingfors. Många kommer för att söka stillhet – men i kapellet finns också lyssnande öron för den som behöver prata eller söker hjälp. 13.6.2019 kl. 00:01

kyrkoherdeval. Camilla Ekholm valdes på söndagen till ny kyrkoherde i Sibbo svenska församling. Hon fick 96,3 procent av rösterna. 3.6.2019 kl. 08:58

profilen. Kan man vara både präst och politiskt aktiv? Ja, svarar Anna Övergaard i Nykarleby. Hon anser att kyrkan primärt har ett samhälleligt uppdrag. 31.5.2019 kl. 09:58

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15