Tal tolkas till skriven text i kyrkan

Kyrka. (kyrkklockorna ringer) står det på skärmen. Hörselskadades behov uppmärksammas i kyrkan. 22.4.2008 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn

– Vi hörselskadade blir fler och fler, säger Sven och Gretel Åbacka.

– Hur länge räcker det innan alla gudstjänster är skrivtolkade, frågar sig Sven Åbacka efter den skrivtolkade högmässan i Trefaldighetskyrkan i Vasa.

Både han och hans hustru Gretel har nedsatt hörsel och de har kommit till att det inte är lönt att besöka stora kyrkor där ljudet bildar återklang. I mindre gudstjänstrum är hörbarheten bättre, så de väljer dem.

– Går jag i en vanlig gudstjänst här i kyrkan hör jag kanske tjugo procent, instämmer Gunnel Cederberg. Vi hörselskadade tiger ofta still, vi måste lära oss att säga till då vi inte hör.

– Jag undrar om det inte går att få mera ljud ur dem som talar, säger Gretel Åbacka. De kunde tala långsammare och få mera skolning för sina röster.

– Skrivtolkat är en stor framgång för kyrkan, fastslår Sven Åbacka.

Fler skrivtolkar behövs

Den skrivtolkade högmässan i Vasa var en del av Svenska hörselförbundets projekt Skriv till.

– Många av våra medlemmar vill gå i kyrkan, därför finns gudstjänsterna med i projektet, säger projektledare Catriina Salo, vars uppgift är att göra skrivtolkat mer känt och få till stånd en svenskspråkig utbildning av skrivtolkar.

– Gravt hörselskadade har rätt till 180 timmars tolktjänst i året vid valfria tillfällen. Alla som skulle ha rätt till det vet inte om det.

Under dagens högmässa fanns allt som sades och hördes textat på en stor skärm. Textningen sköttes av Marja Forsén som är både teckenspråks- och skrivtolk.

– Jag skrivtolkar gudstjänster både för enskilda och för grupper. Jag gör det gärna men jag räcker inte till överallt. Med dagens teknik behövs ingen utifrån. Nu då jag har sett konfirmander i kyrkan har jag tänkt att det här kunde vara en bra uppgift för dem. De kan datorer, predikan kan skrivas in på förhand.

Hon berömmer prästerna som sänt henne allt material inför gudstjänsterna.

– Men alltid blir det ändringar. Då skriver jag dem på plats. Som i dag då bussolyckan på solkusten var med både i predikan och förbönen.

Hörselförbundet ordnar ytterligare skrivtolkning under gudstjänster i Esbo 27.4, Borgå 4.5, Ingå 11.5, Mariehamn 18.5 och 1.6 i Helsingfors.

Kerstin Haldin-Rönn

Stiftsdekan. Stiftsdekan Mats Lindgård har beslutat återgå till tjänsten som domprost i Borgå för att få Domprostgården renoverad. 23.10.2013 kl. 16:16

Svenska folkpartiet. Ulla Achrén vill bevara det andliga utbudet i etern. – Om somrarna på landet står radion alltid påslagen. Då andakterna kommer stänger jag inte av, utan lyssnar tvärtom gärna. 23.10.2013 kl. 07:00

I år erbjuds bokmässans besökare ett digert och spännande sortiment program med kyrklig anknytning. Tidigare år har det svenskspråkiga kyrkliga inslaget på bokmässan i Helsingfors varit betydligt blygsammare. Nu har KCSA en egen monter tillsammans med Helsingforsförsamlingarna. I montern finns ungefär 20 sittplatser.– När vi planerade programmet i våras utgick vi från det som varit aktuellt under året i den samhälleliga debatten. Kyrkan har diskuterats mycket i medierna. Men den bild som gavs var mycket ensidig, säger Maria Sten på KCSA.På lördag kl. 15.30 samtalar Lucas Snellman med Hbl:s chefredaktör Jens Berg och Carin Göthelid som är mediechef för Svenska Yle.– Temat för samtalet är hur kyrkan och medierna uppfattar varandra.Det kyrkliga programmen pågår under hela bokmässan från torsdag till söndag.– Stiftet fyller nittio år och det har vi uppmärksammat exempelvis med ett samtal mellan biskop Björn Vikström och chefredaktör May Wikström med rubriken Kyrka för alla kyrka för mig. (Lördag kl. 12 på Totti-scenen). 22.10.2013 kl. 08:00

Regnbågsmässa. Den regnbågsmässa som ordnades i samband med Regnbågshelgen i Helsingfors samlade ett 50-tal deltagare. 21.10.2013 kl. 16:03

Raseborg. Borgå och Esbo stifts förslag att dela upp Raseborgs samfällighet i två svenska och en finsk församling blev bordlagt på Kyrkostyrelsens plenum 15.10.Bordläggningen gick enligt föredragningen. Motiveringen var att kaplanstjänstens förflyttning från ett stift till ett annat och att förslagen till nya församlingsnamn kräver ytterligare utredning.I den tvåspråkiga församlingen i Ekenäs finns en kaplanstjänst för det finska arbetet. Om en finskspråkig församling upprättas så flyttas tjänsten till det finska stiftet.– Bestämmelserna är sådana att ordinarie tjänsteinnehavare ska överflyttas till en ny tjänst i den nya församlingen, säger kyrkoherde Anders Laxell från Hangö som är utredningsman i ärendet.Tanken är att Ekenäs, Snappertuna, Tenala och Bromarv församlingar delas på språklig grund och de finsktalande överförs till en ny finsk församling som täcker hela Raseborg.– Grunden i den nya församlingen är de tidigare finska församlingarna i Pojo och Karis, säger Laxell.Kaplanstjänsten innehas nu av Tuija Wilman. På de fyra tvåspråkiga församlingarnas område finns 1000–1500 finska medlemmar som föreslås överföras till den nya finska församlingen.– Såframt de inte meddelar att de önskar kvarstå i den nya svenska församlingen. Resursdelningen mellan församlingarna måste ses över i grunden när man vet var det hela landar, säger Laxell. 21.10.2013 kl. 16:06