Skolor får fira jul som förr

Samhälle. Sedan den nya religionsfrihetslagen trädde i kraft för några år sedan har skolor och daghem varit förbryllade: hur ivrigt får man egentligen fira kristna högtider som jul? Svaret är: ungefär som förr. 13.12.2007 kl. 00:00

Sedan den nya religionsfrihetslagen trädde i kraft för några år sedan har skolor och daghem varit förbryllade: hur ivrigt får man egentligen fira kristna högtider som jul? Svaret är: ungefär som förr.

 
– Den nya religionsfrihetslagen innebär inga egentliga ändringar i julfirandet i skolor och daghem, säger Helena Sandberg.

Helena Sandberg, branschsekreterare för undervisning vid Kyrkans svenska central, har i höst föreläst för förskollärare, lärare, eftis- och dagispersonal vad vår lagstiftning egentligen säger om att fira kristna högtider.

– Jag har fått den bilden att folk kanske blivit lite rädda för att fira kristna helger till exempel i skolan, eftersom man inte riktigt vet vad som är tillåtet, säger hon.

Då hon själv fördjupade sig i läroplanerna, reli-
gionsfrihetslagstiftningen och utbildningsstyrelsens rekommendationer blev hon förvånad över hur lite som egentligen förändrats.

– Det är faktiskt inte så stor skillnad jämfört med hur det var tidigare.

Håll begreppen i sär

Hon poängterar att det är viktigt att hålla i sär begreppen. Information om hur vi firar kyrkliga högtider ingår i religionsundervisningen. Att ordna julfester där man sjunger en psalm, läser julevangeliet och kanske ser en jultablå räknas heller inte som religionsutövning. Det här utgör en del av vår kultur – det hör till att barnen känner till hur vi firar jul i vår kultur. Då skolan deltar i gudstjänster eller andakter räknas det som religionsutövning, och då behöver de barn som tillhör ett annat religionssamfund eller inget samfund alls inte delta.

– Den nya religionsfrihetslagen handlar ju också om frihet till religion. I religionsundervisningen ingår kännedom om den egna religionen, och till det hör att man också får kännedom om hur religionen utövas. Traditionella högtider och fester som firas i skolan kan ha religiösa drag, men det är något som ingår i vår finländska kultur.

– Man ska komma ihåg att lagens syfte inte är att hindra någons positiva rätt till religionsutövning.

Den nya lagen trädde i kraft år 2003, men först i fjol kom utbildningsstyrelsen med rekommendationer om hur lagen ska tillämpas.

– Den rekommendationen har varit ett viktigt stöd.

Annat i Kenya

Att grubbla över hur reli-gionsundervisningen ska se ut i grundskolan är inget nytt jobb för Helena Sandberg. Hon har varit missionär i Kenya i sju år, och under tre år jobbade hon i huvudsak med den kenyanska religionsundervisningen.

– I Kenya kan kyrkorna fungera som andliga sponsorer för skolorna. Där finns tron med i vardagen på ett annat sätt än hos oss. Där hör det till exempel till att skolans direktionsmöten börjar med bön – det skulle knappast hända hos oss, ler hon.

– Det hörde också till att någon från församlingen kom och bad för eleverna inför studentskrivningarna. Men också här hos oss välsignas ju ettorna inför skolstarten.

Sofia Torvalds



Herdeval. Monica Cleve och Kristian Willis har sökt kyrkoherdetjänsten i Vanda svenska församling. 8.3.2021 kl. 15:40

Skidning. Det åttonde Vasaloppet för sjukhusteologen Catharina Englund i Jakobstad blev inte av i år. I stället skidade hon loppet i hemmaspåret. 8.3.2021 kl. 10:30

Kolumn. Hemma hos kyrkoherde Stefan Äng i Jomala hänger en ikon som tittar ner på klädhögar och dammråttor. 4.3.2021 kl. 16:19

arabvärlden. Till Al Massira får man bjuda in sina vänner på en vandring under vilken man lär känna varandra och möter olika saker. Programmet kan jämföras med en Alphakurs, men i första hand för den arabiska kulturen. 4.3.2021 kl. 11:14

kyrkoherdeval. Under pågående pandemi har domkapitlet sänkt tröskeln för församlingarna att få avvika från regeln att ordna folkval av kyrkoherde. Men någon sådan automatik finns inte. 4.3.2021 kl. 08:50

Kyrkans Ungdom. Rebecka Stråhlman är färsk ordförande för Kyrkans Ungdom. Kyrkpressen tog henne på pulsen. 3.3.2021 kl. 18:41

barn. Ron, tre månader, har smilgropar och världens gladaste leende. Hans föräldrar Anette och Samuel Sundelin har väntat på honom i sjutton år. – Det skulle har varit lättare att vänta om vi hade vetat vad Gud har för plan. 3.3.2021 kl. 10:11

konfirmandundervisning. De vill fixa en meningsfull konfirmandtid och att erbjuda lägergemenskap är en prioritet för församlingarna i Helsingfors. Det blir skriba också i år, även om det kräver en del tålamod, flexibilitet – och att ha en kristallkula skulle inte skada. 2.3.2021 kl. 13:41

Finlands svenska prästförbund. Janette Lagerroos är nyvald ordförande för Finlands svenska prästförbund. Hon har jobbat upp sig ”från gravens botten”. 1.3.2021 kl. 19:06

religionsundervisning. Ett religionsämne för alla på Åland – alla deltar i samma undervisningsgrupp oberoende av samfund eller åskådning. 1.3.2021 kl. 18:32

fasta. Kanske årets fasta inte handlar om att avstå, utan om att få in något som gör att du orkar till påsk 25.2.2021 kl. 16:58

Corona. Mellan 20 och 25 personer utsattes för coronaexponering i Jakobstads svenska församling på fredag. Samtliga berörda är kontaktade och satta i karantän. 23.2.2021 kl. 13:54

Åbo. Lars-Runar Knuts har varit medlem i församlingsrådet i 46 år. – Och aldrig har jag känt mig som en gummistämpel. Jag har faktiskt kunnat påverka. 22.2.2021 kl. 15:50

korsholm. Mats Björklund är nyvald kyrkoherde i Korsholms svenska församling. Han har lång stubin och gillar att hålla i trådarna. 18.2.2021 kl. 20:00

kallelse. I samskolan ville han inte ha någon yrkesvägledning. För Göran Björk visste han skulle bli pastor, så stark var hans kallelse. Men när han inte längre kunde vara pastor blev han vilsen. 18.2.2021 kl. 06:00

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23