Religionsdialog aktuellt också i Finland

Samhälle. Representanter för olika religiösa samfund i Finland samlades i går, tisdag, på Hanaholmens kulturcentrum. På agendan stod bland annat en önskan om statsstöd. 29.8.2007 kl. 00:00

Representanter för olika religiösa samfund i Finland samlades i går, tisdag, på Hanaholmens kulturcentrum. På agendan stod bland annat en önskan om statsstöd.

 
Religionsdialogen på Hanaholmen fortsätter kanske i framtiden i annan form. Tanken på att grunda ett råd för religionerna i Finland diskuteras.

De kristna, judiska och muslimska samfunden i Finland för sedan några år tillbaka regelbundna samtal kring religionsdialog. De är överens på ganska många punkter. Alla tycker exempelvis att Finland i religionsfrihetslagens anda borde införa ett system med statligt stöd för registrerade religiösa samfund. Frågan har stötts och blötts i åratal, men tillsvidare har det inte funnits pengar i statsbudgeten. Också de lutherska höjdarna med ärkebiskopen i spetsen säger ja utan att tveka.

Sen är det en annan fråga att inte ens den saken är alldeles solklar då det kommer till åsikter på gräsrotsnivå: när frågan om huruvida alla religiösa samfund borde få statsstöd ställdes på Kyrkpressens webbsida i somras svarade över 90 procent nej. Tankarna går osökt till ett inslag av Helena Benaouda, ordförande för Sveriges Muslimska Råd.

– Samarbete och dialog börjar hemma. Förankra frågorna i era egna samfund först. Ibland är det svårare att hitta två muslimer som tycker lika än att hitta en kristen och muslim som är överens.

Ingen synkretism

På Hanaholmen skyndade sig alla att poängtera att diskussionerna inte handlar om att man strävar efter någon sorts religiös synkretism, tvärtom. Samfunden kommer till förhandlingsbordet med sin egen tro, sina traditioner och värderingar, redo att föra en dialog med andra.

Färska undersökningar visar att religionsutövandet i Finland får allt mer individualistiska drag.

– Man hör kanske till den lutherska kyrkan, men bygger upp en egen religiös identitet, säger religionsvetare Jussi Sohlberg.

Den senmodernistiska populärreligiositeten faller varken de etablerade kristna, judiska eller muslimska samfunden på läppen. På Hanaholmen var alla överens: religionsundervisning behövs.

– Vi måste lära känna vår egen religion för att kunna ge rum för andra, betonade ecklesiastikråd Risto Cantell från kyrkostyrelsen.

Sofia Torvalds



Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23

tidskrift. När papperstidningen Nyckeln blir webbsida hoppas Stefan Myrskog att fler än förr ska intressera sig för de stora frågorna: Vem är Gud egentligen och vad menar vi med människovärde? – Vår tro är på många sätt en paradox, men Gud är alltid större, säger han. 27.3.2023 kl. 16:37

SÖNDAG. Egentligen tror jag att alla dagar på sätt och vis är bebådelsedagar, för varje dag får vi nog signaler från Gud. Ibland kanske signalerna är mycket tydliga, ibland måste vi stanna upp lite mer än vanligt för att upptäcka dem, men de finns nog där varje dag. 25.3.2023 kl. 16:52

sibbo. Camilla Wiksten-Rönnbacka leder en nystartad projektkör som uppträder i påsdagens högmässa i Sibbo. 15.3.2023 kl. 16:34

ungdomar. Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt. 22.3.2023 kl. 18:00

eutanasi. Hilkka Olkinuora vill inte vara någon dödsängel. Men hon vill att människor lagligt ska kunna ha möjligheten att dö värdigt. 22.3.2023 kl. 16:18

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Clas Abrahamsson ska utreda en ändring i församlingsstrukturerna i Korsholms kyrkliga samfällighet. Dessutom utannonserade domkapitlet i måndags kyrkoherdetjänster i Pedersöre och i Solf. 22.3.2023 kl. 11:12

UTANFÖRSKAP. Som barn fick Agneta Lavesson höra av sina föräldrar att hon var en olyckshändelse och att de inte velat ha några barn. De levde ett isolerat liv på den skånska landsbygden och Agneta förbjöds ha kontakt med andra barn. 23.3.2023 kl. 12:00

UK. Äktenskapsfrågan och samarbetet mellan kyrka och skola – det var frågor som väckte debatt när Borgå stifts ungdomsparlament Ungdomens kyrkodagar samlades i Karis i helgen. 3.2.2025 kl. 17:22

forskning. Läkarvetenskapen vet inte exakt vad som orsakar PMS, men många kvinnor vet vad det är att inte riktigt känna igen sig själv några dagar varje månad. Sara Högberg blev less på bristen på kunskap och skrev en forskningsplan. Nu doktorerar hon i teologi – och forskar på menscykeln. 29.1.2025 kl. 17:52

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00