Gravgården blir miljövänligare

Kyrka. Miljövänlig skötsel har fört in nya moment på församlingarnas begravningsplatser. 29.6.2007 kl. 00:00
Miljövänlig skötsel har fört in nya moment på församlingarnas begravningsplatser; avfallssortering, inhemska och vilda växter, sparsamhet vid bevattning och naturlig gödsel. En miljövänlig församling strävar efter att öka mångfalden i begravningsplatsens natur och värna om gravgårdarnas kulturhistoriska värde.

 
Foto: Christa Mickelsson
Handboken för kyrkans miljödiplom ställer bland annat naturenlighet och ökad mångfald i naturen som mål för skötseln av begravningsplatserna.

Sammanlagt omkring 80 församlingar har planerat bland annat gravgårdarnas skötsel enligt kraven för Kyrkans miljödiplom. Diplomet följer strukturen för det internationella miljöledningssystemet.

Mångfald och lättare skötsel

Enligt handboken för miljödiplomet kan man sträva efter att öka mångfald i naturen på begravningsplatsen genom att till exempel gynna inhemska och vilda växter samt traditionella kulturväxter. Insekter och djur trivs på fält och ängar i randområden som sköts lättare eller medvetet lämnas utan skötsel. Man kan garantera häckningsmöjligheter på gravgården för fåglarna med fågelholkar som lämpar sig för olika fågelarter. Så kallade skogskyrkogårdar har församlingarna haft redan länge.

Bevattning på natten

På många större begravningsplatser sköts bevattningen i huvudsak med automatiska bevattningssystem nattetid då mindre vatten avdunstar. Församlingarna kan också använda egna brunnar eller, om de har möjlighet, åvatten istället för renat vatten som kräver både energi och kemikalier.

Kompostering och användning av naturlig gödsel hör också till de naturenliga skötselmetoder som rekommenderas för församlingarna. Till exempel vid Malms begravningsplats i Helsingfors täcker kompostmullen ett större behov än det egna. I Esbo skall man inleda ett försök med nyckelpigor som insektbekämpning, en idé som kommit via en eko-teknologitävling som församlingarna ordnade.

Avfallssortering viktigt

Stora kyrkhelger innebär också en stor mängd avfall från gravljus. En del av avfallet är PVC-plast som inte kan brännas. Man har rekommenderat församlingsmedlemmarna att använda ljuslyktor av god kvalitet som kan bevaras hemma under sommaren istället för plastljuslyktor och sådana glasljuslyktor som lätt spricker sönder i kölden. Det finns också ljuslyktor av material som förmultnar, bland annat sådana har församlingsmedlemmar i Esbo uppmanats använda.

KT



språk. För fromt för ett kulturcampus och så konstigt att det kallats ”landet annorlunda”. Andreas Häger, docent i religionssociologi, skriver om den makt ett ord kan ha över ett landskap. I det här fallet Österbotten. 3.8.2017 kl. 07:16

Purmo församling. Finländarnas församlingsaktivitet har kartlagts för första halvan av 2017. 31.7.2017 kl. 14:01

profilen. När pengarna tar slut eller blir berg av skulder blir det tungt. Fråga bara Catarina Nylund-Wentus. 26.7.2017 kl. 16:01

frivilligarbete. En nekad studieplats ledde Samuel Snellman till andra sidan jorden och en ny relation med Gud. Nu jobbar han med utsatta människor i surfarnas paradis och drömmer om att berätta om Jesus på nya platser. 5.7.2017 kl. 13:53

MINNESSJUKDOM. På hösten 2011 märkte Sirkka-Liisa Kivelä att något inte stod rätt till med hennes man Mauri Akkanen. Han hade svårt att komma ihåg saker och han gick inte som han brukade. 4.7.2017 kl. 15:50

barn och unga. Barnkonsekvensanalysen skulle få kyrkan att lyssna på barnen, men hur väl fungerar den i praktiken? Församlingarna upplever det som viktigt men svårt att genomföra i vardagen. 22.6.2017 kl. 13:00

profilen. Hur stor kan tomheten efter ett lägerområde vara i en familjs hjärta? Stor, säger Harriet Sillanpää, som ordnar midsommarmöten vid sommarstugan för att förvalta det andliga arv som byggts upp på Fiskartorp i Sundom. 20.6.2017 kl. 10:01

bistånd. 2016 fördubblade Kyrkans utlandshjälp antalet projekt med målet att öka tillgången till högklassig utbildning för barn och unga. 20.6.2017 kl. 11:04

Kvinnoarbete. En kvinna i Mellanöstern möter både fördomar och juridiska hinder för jämlik behandling. Teveproducenten Juliana Sfeir jobbar för förändring. 15.6.2017 kl. 17:25

politik. Jiska Gröhn vill att Kristdemokraterna tar emot utbrytargruppen "Nytt alternativ". 15.6.2017 kl. 11:26

pilgrimsvandring. Om två år ska förlängningen av Sankt Olofsleden från Åbo till Trondheim vara klar som certifierad pilgrimsväg. Den första provseglingen av den vattenburna leden St Olav Waterway är nu gjord. 13.6.2017 kl. 11:30

film. Kyrkans mediestiftelse har beviljat produktionsstöd till sammanlagt sjutton projekt i sin vårutdelning. 12.6.2017 kl. 13:26

Bok. Europas kristna har valt kristendom framom mänsklighet, menar Leif Salmén. Svante Lundgren har läst Salméns bok Det orientaliska rummet. 15.6.2017 kl. 08:58

polisutredning. Flera anställda på fastighetskontoret vid Helsingfors kyrkliga samfällighet misstänks för brott. De misstänkta förflyttats från sina uppgifter medan polisutredningen pågår. 12.6.2017 kl. 08:47

kyrkoherdeval. Mikael Forslund, kaplan i Vasa svenska församling, valdes i går till församlingens nya kyrkoherde. Han fick 56,9 procent av rösterna. 11.6.2017 kl. 22:39

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02