Lagom stora krav sporrar

Människa. Det är inget ovanligt med troende idrottare. Jag har aldrig känt mig ensam som kristen. 19.3.2007 kl. 00:00

Det är inget ovanligt med troende idrottare. Jag har aldrig känt mig ensam som kristen.


Han kommer från ett pass med återhämtande träning efter gårdagens match. Efter intensiv träningsperiod pyr önskan att spela ligamatcher.
Fotbollen blev tidigt viktig. I barndomen vid sidan av fiolen och ishockeyn. Men i femtonårsåldern gällde det att välja.

– Det var inte ett svårt val, säger Niklas Storbacka, mittfältare i FF Jaro.

Han har spelat proffsfotboll i tolv år. Mellan varven har han studerat matematik och fysik och fick just papper på sin gymnasielärarkompetens. Han konstaterar att det är en trygghet att ha en utbildning, men ännu är det fotbollen som gäller.

 – Fotbollen präglar ens identitet då man hållit på så här länge. Det går att leva på fotboll. Någon annan inkomst har jag inte. Jag är nöjd över att få betalt för det jag mest tycker om att göra.
Jobbet kommenteras fritt

Som fotbollsspelare är man i högsta grad en offentlig person.

– På det sättet är mitt jobb annorlunda. Allt det jag gör bedöms i tidningarna. Ute på stan kommer folk ock kommenterar både då det gått bra och dåligt. Det är sådant man måste lära sig leva med det. Klarar man inte av att ta kritik, kan man inte spela fotboll. Folk betalar för att se oss spela, så visst har de rätt att ha en åsikt. Det är ju också roligt att Jaro engagerar. Att vi kan göra reklam för staden. I laget är det tränarens ord som gäller.

Sökte livets mening

Hemma i Esse gick han som alla andra söndagskola och sjöng i barnkören. I femtonårsåldern han började fundera på meningen med livet och vad som händer efter döden. Skriftskolan kom vid lämplig tidpunkt.

– Vi hade en bra ungdomsgrupp i Esse. Det fanns äldre att diskutera med, man kunde fråga om allt man ville veta. Där växte min tro. Tron ger mig en slags grundtrygghet.

Med det jobb han har blir kyrkbesöken få, men söndagskvällarnas Fokus i Församlingscentret i Jakobstad ger kristen gemenskap. Där har barnen eget program. Dit är tröskeln låg och där finns trevliga människor.

– Inte är det ovanligt med troende idrottare, jag har inte någon gång känt mig ensam som kristen. Inte är jag heller någon offensiv evangelist. Alla vet vad jag står för och ibland tar någon upp trosfrågor. Jag tror att alla i något skede av livet bearbetar dem.

Läs mera om Niklas Storbacka i papperstidningen 12/2007.

Kerstin Haldin-Rönn



äktenskap. Den kompromisslösning som Mariehamns församling tagit fram i frågan om äktenskap för samkönade par är till biskop Björn Vikströms belåtenhet. 20.3.2017 kl. 15:09

hopp. Det finns de som samlar på frimärken, och andra samlar på kapsyler. I del tre av en serie i sex delar berättar Karin Erlandsson att hon samlar på berättelser om det kristna hoppet. 16.3.2017 kl. 16:12

kyrkslätt. När det är religionstimme i Kyrkslätt undervisas alla barn, oberoende av åskådning, i samma grupp. Oacceptabelt, säger Jarri Vuorio, vars son hör till ortodoxa kyrkan. 16.3.2017 kl. 13:17

profilen. Han är en stor optimist. Men Kenneth Holmgård säger att när en optimist faller så faller han hårt. Och det har han gjort några gånger. Det är många höjder och många dalar. 15.3.2017 kl. 16:06

Helsingfors. Alla svenska Helsingforsförsamlingar läser asylbeslut i gudstjänsten under fastan. Varför? För ökad medmänsklighet. 14.3.2017 kl. 11:20

församling. Domkapitlet förelår att Stina Lindgård, nuvarande kyrkoherde i Lappträsk och Liljendal, blir herde för den nya församlingen i Lovisanejden. 9.3.2017 kl. 15:07

äkenskap. Kyrkorådet i Mariehamns församling beslöt vid ett sammanträde förra veckan att kyrkorummet i församlingen inte ska användas för vigsel av samkönade par. 9.3.2017 kl. 11:45

vigsel. – Vi försöker alltid träffa brudparet i förväg för att diskutera musikvalet, säger Lisen Borgmästars, kantor i Jakobstad. 9.3.2017 kl. 00:00

recension. Sofia Torvalds har läst Anders Larssons roman om en värld som gått förlorad men samtidigt alltid finns där. 6.3.2017 kl. 15:44

Talko. Medan lägerverksamheten ligger nere över vintern är talkoaktiviteten i Pörkenäs i Jakobstad desto större. I vinter byggs en bastu. 6.3.2017 kl. 10:59

asylsökande. En rad lutherska församlingar har gått med i de finländska teatrarnas Wee see you-kampanj. 6.3.2017 kl. 10:53

äktenskap. Tre präster i Mariehamns församling har tillsammans beslutat att de viger samkönade par. Kyrkorådet i församlingen kommer att behandla frågan nästa vecka. 1.3.2017 kl. 12:57

äktenskap. Rörelserna Kom alla och Gemenskap erbjuder mental, andlig och juridisk hjälp åt präster som viger samkönade par från och med första mars. 27.2.2017 kl. 16:50

Äktenskap. Representanter för finlandssvenska väckelserörelser övertygas inte av kyrkomötesinitiativet som kan leda till en ny äktenskapssyn. 27.2.2017 kl. 16:09

tystnad. Var är du? Du är lika efterlängtad som svårfångad. Jag söker dig hemma, på retreaten, i spårvagnen. Och jag ger inte upp 24.2.2017 kl. 14:51

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13