Staten och kyrkan fungerar bra tillsammans

Samhälle. Kyrkan är en naturlig del av den finländska identiteten och därmed är kyrkan ett viktigt element också i det politiska livet. Det anser centerns partiordförande, statsminister Matti Vanhanen. 6.2.2007 kl. 00:00

Kyrkan är en naturlig del av den finländska identiteten och därmed är kyrkan ett viktigt element också i det politiska livet. Det anser centerns partiordförande, statsminister Matti Vanhanen.

 

Centerpartiets ordförande, statsminister Matti Vanhanen, ser ingen anledning att ändra på något i det rådande förhållandet mellan kyrkan och staten.

Grunden för det goda förhållandet är enligt Vanhanen att den absoluta majoriteten av befolkningen samtidigt är medborgare i staten Finland och i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.
– Kyrkan är därmed en naturlig, central del av den finländska identiteten, understryker Vanhanen.
Problemfritt förhållande
– Jag ser inga som helst problem i förhållandet mellan kyrkan och staten. Därför borde man inte heller på något sätt försöka ändra på den nuvarande situationen. Försöker man det tror jag att det uppstår problem.
– Erfarenheter från andra länder visar att det är just så. Och ser vi vad som hänt hos oss kan vi konstatera samma sak. Jag tänker bland annat på försöken att rensa ut en del andliga element ur skollivet.
Vanhanen anser att det i Finland är helt naturligt med religiösa inslag i skolan och att det är naturligt att riksdagsarbetet inleds och avslutas med gudstjänst. Så skall det vara.
– Jag kan inte förstå att man skulle göra problem av sådana saker. Det är ju fråga om viktiga element i vår identitet och i vår kultur, säger Vanhanen.

Vänner i nöden

Som konkreta exempel på det fungerande förhållandet nämner statsminister Vanhanen samarbetet efter två katastrofer: tsunamin och bussolyckan i Konginkangas. I bägge fallen visade det sig oproblematiskt att ordna en del av eftervården tillsammans.
– Efter ett samtal med ärkebiskop Jukka Paarma kunde jubileumsgudstjänsten med anledning av att kyrkan i Finland firade 850-årsjubileum omformas så att den samtidigt också blev en gudstjänst för tsunamioffren och deras anhöriga i vilken representanter för statsmakten deltog.
– Då kände jag starkt hur bra det är att staten och kyrkan har ett så naturligt och fungerande förhållande som de har.
– Jag tror också att alla inser hur egendomligt och konstgjort det hade varit om kyrkan och statsmakten inte tillsammans utan på var sitt håll ordnat tillfällen med anledning av det skedda, konstaterar Vanhanen.
Det är enligt Vanhanen ett konkret exempel på hur naturligt och självklart förhållandet mellan kyrkan och staten är i vårt land. Det samma gällde efter den tragiska bussolyckan i Konginkangas. Också då kunde staten och kyrkan på ett naturligt sätt uppträda tillsammans.

Rör inte systemet

På en direkt fråga om det finns några problem i förhållandet mellan staten och evangelisk-lutherska kyrkan i Finland svarar statsminister Vanhanen utan ett ögonblicks tvekan nej.
– Det finns ingen som helst orsak att röra det förhållandet.
– Förhållandet mellan kyrkan och staten har funnit sin fåra och i dag kan man säga att förhållandet till alla delar är en rikedom för finländarna och för medborgarsamhället, understryker Vanhanen.
Också kontakterna mellan kyrkan och partiet anser Vanhanen vara i ordning. Speciellt många är det enligt honom inte och inte heller är de regelbundna.
– Då något sådant som kräver kontakter, informations- eller tankeutbyte finns det kanaler, och de är öppna.
Också i det här fallet ser Vanhanen praktiskt taget enbart fördelar med det sätt på vilket informationen mellan den kyrkliga sektorn och den politiska sektorn förmedlas.
– I centerpartiet har vi många kyrkligt aktiva, både präster och lekmän, och via dem hålls partiet informerat om vad som rör sig i kyrkan och hur resonemangen går där, konstaterar Vanhanen.

Kyrkans röst behövs

Detta i kombination med att stora frågor som skulle kräva samtal mellan företrädare för kyrkan är tämligen sällsynta gör enligt Vanhanen att kontakterna mellan politiker och kyrka inte behöver vara vare sig tätare eller mer organiserade.
– En eller ett par större sammanträffanden per valperiod skulle enligt min mening vara lämpligt.
Vanhanen tycker också att kyrkan med fördel kunde presentera sin syn på vilka frågor och prioriteringar den vill lyfta fram i samband med att nya regeringsprogram skrivs efter riksdagsval.
– Kyrkan borde komma med de synpunkterna i mycket god tid före ett riksdagsval, understryker Vanhanen.
– Kommer åsikterna och synpunkterna under en pågående valkampanj är det mycket troligt att de inte bara brukas utan också missbrukas. Och det skulle inte vara bra vare sig för kyrkan eller för politiken. Däremot anser jag att kyrkans röst borde och kunde höras mellan val i värdefrågor som ju är gemensamma för alla medborgare.

Strukturreformen

En aktuell fråga som berör både politiska och kyrkliga beslutsfattare just nu är den kommunala service- och strukturreformen.
– När det gäller strukturerna blir det väl nog så att församlingarna följer den kommunala utvecklingen, men ett större samarbete skulle säkert vara bra, konstaterare Vanhanen.
– Åtminstone på längre sikt har ju kommun- och strukturreformen konsekvenser också för församlingarna och det skulle vara bra att beakta dem i ett så tidigt skede som möjligt.
Vanhanen berättar att han för kyrkans ledning då och då framfört tanken att det kyrkliga medlemskapet inte skulle vara geografiskt bundet till en enda församling.
– Framför allt tänker jag på den stora flyttningsrörelsen inom landet. Det är inte bra om den leder till en försvagad församlingsidentitet endast därför att man byter boningsort, konstaterar Vanhanen.
Men att den här frågan är svårt att lösa säger sig Vanhanen nogsamt ha blivit upplyst om.

Stig Kankkonen



nyvald. Martina Harms-Aalto vill jobba för en församling som har högt till tak, låg tröskel och inget skräp som sopats under mattan. 14.12.2018 kl. 13:35

utmattning. Att stiga upp och gå till jobbet var en omöjlighet. Först var skamkänslan stark. I dag vet Johan Terho att han lärde sig något viktigt om vem han själv är. 13.12.2018 kl. 16:21

pro ecclesia. Kyrkans medalj för förtjänstfullt arbete beviljas Kyrkpressens chefredaktör May Wikström. 11.12.2018 kl. 11:20

sammanslagning. De tre församlingarna Kronoby, Nedervetil och Terjärv begär en utredning med tanke på en eventuell sammanslagning . Men något initiativ till sammanslagning har ännu inte gjorts. 30.11.2018 kl. 15:33

advent. I advent känner många att julsnaran dras åt kring halsen. Men tänk om det inte skulle vara så. Här kommer sex tips till den som känner sig trött i förväg. 29.11.2018 kl. 13:52

de vackraste julsångerna. En miljon finländare samlas varje jul för att sjunga tillsammans. För årets julsångsval står två Korsholmskantorer. 28.11.2018 kl. 16:38

biskopsval. Sixten Ekstrand, direktor vid Kyrkans central för det svenska arbetet, ställer upp i biskopsvalet i Borgå stift. Margareta Puiras, församlingspastor i Karis-Pojo, är ombud för hans valmansförening. 26.11.2018 kl. 10:46

matteus. När domkapitlets beslut gick emot församlingsrådets åsikt i valet av kyrkoherdevikarie skickade besvikna medarbetare brev till biskopen. Domkapitlet hänvisar till den formella kompetensens tyngd – en riktlinje som inte tycks ha nått fram till församlingsrådet. 22.11.2018 kl. 09:26

församlingsvalet. Närpes. Femton platser av 23. Framgången för den nya listan i Närpes överraskar även initiativtagaren och röstmagneten Ulla-Maj Wideroos. 19.11.2018 kl. 18:20

församlingsvalet. Borgå stift höll ställningarna när det gäller röstningsaktivitet. 16 procent av församlingsmedlemmarna röstade mot 15,7 i förra valet. Mest ökade aktiviteten i Replots församling. 19.11.2018 kl. 18:09

biskopsval. Lisa Enckell, präst som jobbat som sjukhuspräst, missionär och nu är journalist på Yle ställer upp i biskopsvalet i Borgå stift. En valmansförening för henne håller på att bildas. 19.11.2018 kl. 09:40

församlingsvalet. Resultaten från församlingsvalet börjar ramla in. I Borgå stift verkar det igen en gång som att österbottningarna varit pigga att ta sig till valurnorna. I Esse deltog 46,8 procent av de röstberättigade och också i Larsmo steg valdeltagandet till hela 37,1 procent. I Närpes steg valdeltagandet också rejält jämfört med senaste val. 18.11.2018 kl. 22:50

församlingsvalet. 32 800 röstberättigade medlemmar i Helsingfors finska och svenska församlingar använde sin rösträtt i dagens församlingsval. Det betyder att röstningsprocenten stannade på 11,3 procent vilket är samma nivå som vid föregående församlingsval för fyra år sedan. 18.11.2018 kl. 20:56

Åbo. Varje vecka öppnar de sitt hem för studerande. Målet är att så en kärlek till kyrkan hos dem som ska tjäna den i framtiden. Samtidigt förenar söndagslunchen också människor som inte skulle fira gudstjänst tillsammans. 16.11.2018 kl. 16:05

kyrkoherdetjänst. Fred Wilén, som för tillfället jobbar som kaplan i Borgå domkyrkoförsamling, har valts till tf kyrkoherde i Matteus församling i Helsingfors. 13.11.2018 kl. 22:00

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57