Kyrkan och samlingspartiet

Enligt honom förmedlar folkkyrkan sina värden till politiken genom alla dem som varit eller är aktiva i församlingarna.Något organiserat, kontinuerligt samarbete eller fungerande kontaktnät mellan kyrkan och de politiska beslutsfattarna finns inte enligt samlingspartiets ordförande Jyrki Katainen. Under sina många år i riksdagen, han invaldes 1999, har han inte som politiker och partiordförande officiellt kontaktats av vad som kunde kallas för ledande personer i kyrkan. Den bristen har han för egen del avhjälpt genom att själv mer eller mindre regelbundet ha kontakt med personer inom kyrkans ledning.– Det är inte fråga om något märkligt. Vi kan till exempel träffas över en kopp kaffe och diskuterar saker som rör sig i tiden, konstaterar Katainen.För Katainen är kontakterna till kyrkan och dess ledning något naturligt. Hemma i Siilinjärvi har han nämligen varit aktiv i församlingen allt sedan skriftskolan, först som hjälpledare och sedan också som medlem i kyrkofullmäktige.

Löst men fruktbart

Katainens personliga bakgrund och senare erfarenheter har gjort att han ser förhållandet mellan kyrkan och de politiska beslutsfattarna som visserligen ganska löst men egentligen mycket fruktbart. Kyrkan påverkar enligt honom de politiska besluten och samhällsutvecklingen betydligt mera än man i allmänhet kanske tror.
– I och med det arbete som kyrkan gör i församlingarna förmedlas grundläggande värden till många av dem som deltar i det politiska livet, förklarar Katainen.
– Då avser jag värden som empati, att man bryr sig om varandra att man skapar och känner gemenskap och så vidare.
– Allt det är ju sådant som är eller borde vara riktmärken och mål för de politiska besluten bland annat i riksdagen.
Med tanke på detta kan man enligt Katainen säga att kyrkan inte minst i sitt barn- och ungdomsarbete bidrar till att lägga grunden för en positiv samhällsutveckling.
– De unga som är med i kyrkans verksamhet får via sin aktivitet värden som är viktiga bland annat också i en politisk verksamhet, understryker Katainen.

Medborgarsamhället tar över

Med tanke på framtiden tror Katainen att samhället i allt högre grad blir ett medborgarsamhälle. I ett sådant samhälle kan och bör också kyrkan spela en aktiv roll, vara en viktig aktör.
– Detta inte minst då det gäller att skapa gemenskap och beredskap att ta ansvar för varandra, understryker Katainen.
– Det är nu en gång för alla så att vi inte kan lagstifta om medkänsla och vi kan inte heller utveckla välfärdsservicen så att människorna ges ett meningsfullt liv.
– Medkänsla och mening i livet är kvaliteter som helt enkelt inte kan produceras av myndigheter eller enskilda tjänstemän. Det är kvaliteter som endast vi tillsammans kan se till att finns.
Enligt Katainen har kyrkan här en stor uppgift både som värdedebattör och som föregångare i praktisk handling.
– Jag ser det som önskvärt att kyrkan aktivare än vad nu är fallet skulle delta i samhällsdebatten och föra fram sina tankar, idéer och sin värdegrund, understryker Katainen.
Lobbandet känns främmande
Däremot är partiordförande Jyrki Katainen tveksam när det gäller sådan verksamhet från kyrkans sida som kunde upplevas som lobbande.
– Jag tror inte att det skulle upplevas positivt i vår kultur, säger Katainen.
– Snarare är risken överhängande för att en sådan aktivitet skulle leda till negativa reaktioner och bli direkt kontraproduktiv.
Katainen ser dock positivt på mera regelbundna och åtminstone i viss mån organiserade kontakter mellan de politiska beslutsfattarna och kyrkan. Det kunde vara fråga om olika forum där företrädarna för olika aktörer kunde mötas och utbyta tankar och erfarenheter.
– Det skulle säkert vara till fördel för alla parter att mötas för att informera varandra och utbyta tankar om till exempel den allmänna samhällsutvecklingen.
– Detta bör dock ske så att parterna respekterar varandras särart. Med det menar jag att politikerna inte skall blanda sig i trosfrågor och att kyrkan inte skall göra politiska frågor till trosfrågor, förklarar Katainen.

Inga fördömanden

Det senare kan enligt Katainen upplevas ske om kyrkan i fördömande ordalag tar ställning i till exempel konkreta skattepolitiska frågor eller skuldbelägger någon arbetsmarknadspart för den politik som förs.
– Det är olyckligt om kyrkan i etiska frågor ger ett intryck av att fördöma dem som gör andra bedömningar än den, understryker Katainen.
– I det politiska livet och i arbetet med att utveckla samhället till ett allt bättre samhälle måste det finnas rum för olika sätt att tänka. Det viktiga är att företrädare för olika åsikter kan mötas för att diskutera sina åsikter och argument.
– När det gäller kyrkan är jag övertygad om att dess roll kunde vara ännu större och att dess röst kunde höras klarare och tydligare än den hörs i dag.
– Men som sagt. Mitt intryck och min övertygelse är att kyrkan redan i dag spelar en större roll för samhällsutvecklingen än många kanske inser, säger Jyrki Katainen.