Programledare Eva Frantz tycker inte att journalister ska behöva dölja sin tro om någon frågar om den.

Eva Frantz vill vara lite kristen

Visst får journalister ha en tro. 12.3.2014 kl. 13:20

Eva Frantz, radioredaktör på Svenska YLE, beskriver sig själv som ”lite kristen”. En varm barnatro finns där som en slags grundtrygghet i livet men att problematisera den egna tron lockar inte just nu.

– Jag vill inte debattera Bibeln eller kyrkans syn på homosexuella på kaffepausen. Det finns många journalister som lusläst Bibeln och som gärna använder den som slagträ. Jag vill ha min tro ifred.

Enligt henne lever också en uppfattning om att journalister som den objektiva ”vakthunden” inte får bekänna sig till någon tro, lite på samma sätt som det anses olämpligt att vara politiskt bunden.

– Det är klart att jag som journalist inte kan stå och förkunna en viss religion i radion men jag tycker inte heller att man ska behöva dölja sin tro om någon frågar.

En annan tendens hon lagt märke till är att många lyssnare hör av sig och är arga när kyrkan varit uppe i rubrikerna.

– Jag har blivit anklagad för att vara en ångvältsateist som bara vill smutskasta kyrkan. Men om människor skriver ut sig så måste jag ju kunna ta upp frågan och problematisera, det hör till mitt journalistiska uppdrag.

Hon hoppas att diskussionen kunde föras på en mer sansad nivå.

– Ibland känns det som om det fanns en tendens till paranoia här. Och visst kan jag förstå, det är ju så lätt att plocka något riktigt tokigt ur Gamla testamentet och be en måndagstrött präst kommentera saken. Det blir så lätt väldigt fel.

Hon tror att vi borde försöka landa någonstans i mitten. En väg dit är att också de ”lite kristna” berättar om sin tro.

– Jag är inte direkt församlingsaktiv men konfirmationen, mitt bröllop och barnens dop har varit jätteviktiga för mig. Jag minns hur arg jag blev när några av de andra konfirmanderna slet av sig alban direkt efter konfirmationen och ro- pade nåt i stil med ”Aldrig mera kyrka”. För mig betydde konfirmationen något.

Läs hela intervjun med Eva Frantz i Kyrkpressen nr 11/2014.

Nina Österholm



Samhälle. År 2003 blev dubbeldoktor Tarja Cronberg invald i riksdagen som representant för Gröna förbundet. I ett och ett halvt år har hon varit partiets ordförande. Under sin tid som politiker på riksnivå har hon kontaktats en gång av kyrkan: den grekisk-ortodoxa kyrkan. Evangelisk-lutherska kyrkan har låtit henne och hennes parti ”vara i fred”. 6.2.2007 kl. 00:00

Samhälle. Under alla sina år som riksdagsledamot har Vänsterförbundets ordförande Martti Korhonen en gång kontaktats av evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 6.2.2007 kl. 00:00

Samhälle. Enligt Socialdemokratiska partiets partisekreterare Maarit Feldt-Ranta har kyrkan och hennes parti många gemensamma kontaktytor, men något regelbundet utbyte av åsikter och tankar har man inte. Det kunde vara annorlunda, menar hon. 6.2.2007 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkan är en naturlig del av den finländska identiteten och därmed är kyrkan ett viktigt element också i det politiska livet. Det anser centerns partiordförande, statsminister Matti Vanhanen. 6.2.2007 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Hon längtade så mycket efter att bli sedd och uppmuntrad. Av en alldeles speciell person. Av honom som funnits vid hennes sida i snart 20 år. 6.2.2007 kl. 00:00

Människa. – Ibland måste man bara våga kasta loss och fatta ett beslut, säger Sheila Liljeberg-Elgert. 6.2.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 6/2007 Kyrkan har är just nu föremål för kritik med allt annat än himmelska argument. 6.2.2007 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkan kunde vara en moralisk aktör av rang, men av rädsla för att stöta sig med någon tiger den för det mesta. Och då den säger något är det ofta av samma orsak så vagt och svagt att det i allmänhet varken gör till eller från. 2.2.2007 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkan och församlingarna formar det politiska beslutsfattandet mera än många inser. Det menar samlingspartiets ordförande Jyrki Katainen. 2.2.2007 kl. 00:00

Teologi. Det kristna Norden omfattar mer än tiotusen församlingar inom folkkyrkorna och frikyrkligheten, däri inräknat invandrarkyrkorna. Vad är det då de kommer att fokusera på i höstens arbete? Det är viktigt att bli tydlig på denna punkt, innan man börjar tala om att lägga upp gudstjänster, samlingar för barn och unga, undervisning, dagledigträffar och så vidare. Vad är riktningen? 2.2.2007 kl. 00:00

Teologi. BOK Näen Jumalan toisin. Kristinuskon feministisiä tulkintoja. Red: Pauliina Kainulainen och Aulikki Mäkinen. Kirjapaja 2006. 2.2.2007 kl. 00:00

Teologi. Bibeln kan man läsa på många olika sätt: kritiskt, bokstavstroget, med tolkning, utan tolkning. Nils Martola talar för bibelläsning med kommentarer. 2.2.2007 kl. 00:00

Teologi. Sammanlagt 2 400 skriftskolor förmedlar årligen kristendomens grunder till 51 400 ungdomar i åldersklassen 15 år. Det som lärs ut borde stämma överens med det som kyrkan lär. Men den stora frihet som finns att forma undervisningen skapar ibland problem. 2.2.2007 kl. 00:00

Kristina Fernström. ”Kan du höra mig? Kan du höra mig? Kom!” Hur många gånger har den ramsan i sina dar malat på i bakgrunden i vårt hushåll? Tidigt  och sent, min själ. 2.2.2007 kl. 00:00

Mira Strandberg. – Vad är lycka? Plötsligt är den bara där, frågan. En envis röst som inte låter mig ignorera den. (Fast jag försöker så gott jag kan.) 2.2.2007 kl. 00:00

Stig Kankkonen. Stig Kankkonen, pensionerad journalist och chefredaktör för Kyrkpressen, har valts till ordförande för Esbo gemensamma kyrkofullmäktige, det högsta beslutsfattande organet i Esbo kyrkliga samfällighet. 26.1.2015 kl. 09:38

nepotism. Allt gick inte rätt till då kyrkoherde Stefan Forséns dotter och hennes fästman blev anställda i Matteus församling. Domkapitlet har gett Matteusherden en varning. 22.1.2015 kl. 11:49

klaus härö. I tacktalet för det lutherska kulturpriset gav Klaus Härö kyrkan en uppmaning. 22.1.2015 kl. 09:56

Som tonåring gjorde Jakob Nybäck ett aktivt beslut att han inte ville ha nåt med Gud att göra. Men efter varje revolt kom han till samma slutsats; det går inte att springa undan. 22.1.2015 kl. 08:06

Det är fråga om liv och död och alternativen kan tyckas enkla. Nykterhet, dårhus eller bårhus? Men för någon som är fast i alkoholens dimma är valet inte självklart. 21.1.2015 kl. 13:07