Alla är välkomna till Pärlbandet! hälsar Gunilla Teir, Erica Norrback och Anna-Lisa Nilsson. FOTO: Jeanette Ribacka-Berg
Alla är välkomna till Pärlbandet! hälsar Gunilla Teir, Erica Norrback och Anna-Lisa Nilsson. FOTO: Jeanette Ribacka-Berg

Pärlbandet är gemenskap och fest

Kristinestad.

Under en Pärlbandet-samling ska man få något för hela människan: andlig vägkost, god mat och något vackert för själen.

9.11.2022 kl. 23:11

Två gånger på hösten och två gånger på våren. Så ofta ordnas samlingen Pärlbandet i Kristinestads svenska församling.

– Pärlbandet är en samling för kvinnor i alla åldrar, berättar Gunilla Teir. Tillsammans med Anna-Lisa Nilsson och fem andra församlingsmedlemmar är hon engagerad i planeringsgruppen för Pärlbandet.

Vad står Pärlbandet för?

– Pärlbandet är en öppen grupp, säger Anna-Lisa Nilsson. Det är gemenskap och låga trösklar,det är inte svårt att komma med. Många tar med sina väninnor.

Pärlbandet ordnas turvis i Kristinestad, Lappfjärd och Sideby. Samlingen börjar alltid klockan sju och avslutas med mässa klockan nio.

– Nästa gång den 18 november är det Sideby som står i tur. Då är det Maria Sten, som har rötterna i Kristinestad, som talar om ”Den röda tråden”, berättar Nilsson.

Vanligen samlar Pärlbandet kring 35–40 personer.De flesta som brukar deltai samlingen är pensionärer, men också yngre välkomnas varmt.

Diakon Erica Norrback kom med i Pärlbandet som ung mamma när familjen flyttade till Kristinestad, redan innan hon började jobba i församlingen. Honkände sig genast välkommen.

– Det som gör att det är enkelt att komma till gruppen som ny är att den är så pass stor, menar hon.

– Så var det jätteskönt att få komma till dukat bord!

Dukat för fest

När Pärlbandet samlas är det viktigt att det dukas vackert och att maten är god.

– Man ska få något för hela människan: man ska få andlig vägkost, gemenskap och något vackert för själen. Det ska vara vackert dukat, och så satsar vi på något gott att äta, berättar Gunilla Teir.

Oftast hittar man sallad och paj på menyn. Till kaffet kan det bli en bit äppelkaka eller något annat sött. Medan man äter hinner man umgås och prata vid bordet.

– I och med att vi byter ort har man inte sin egen plats som det annars lätt blir, utan man väljer plats för var gång och sitter vid långborden och får prata med dem som är i närheten, konstaterar Anna-Lisa Nilsson.

I stället för kollekt ordnas det lotteri för att samla in pengar till gott ändamål.

– Människor kommer gladeligen med lotterivinster! Alla pengar som vi får inpå lotteriet går till diakonins akutkriskassa, säger Gunilla Teir.

Smidigt nätverk

Gunilla Teir och Anna-Lisa Nilsson är glada över det fina samarbetet i planeringsgruppen.

– Det har gjorts som teamwork, och det har varit jätteroligt! säger Anna-Lisa Nilsson.

– När vi har suttit och funderat har allt bara fallit på plats på något konstigt vis. Det har inte känts svårt en enda gång att få någon som håller program eller liknande. Det har bara löpt.

Gunilla Teir instämmer:

– Man har aldrig behövt känna sig utlämnad. Om en har varit borta har någon annan tagit över. Det har inte hängt på en eller två.

Varifrån kommer namnet Pärlbandet?

–Vi funderade länge på det. Motiveringen till namnet är att alla är pärlor, säger Gunilla Teir.

– Vi är olika gamla, olika stora, vi har olika färger. I ett pärlband ryms hur många pärlor som helst, och vid sidan av en pärla finns det en annan pärla. Det är symboliken i det hela.

PIAN WISTBACKA