Mari Nurmi har tillbringat många timmar på färja för att nå ut till de barn som går i församlingens klubbar.

Barn behöver kravlös samvaro

Väståboland.

Mari Nurmi har jobbat i tre år med barn i skärgården. Nu väntar nytt jobb i Åbo. – Barn är barn vart man än går, de vill bli sedda och bemötta, säger hon.

9.12.2020 kl. 00:00

Barn- och ungdomsarbetsledare Mari Nurmi sitter på färjan på väg till Houtskär när hon blir intervjuad. Hon har delat sin tid mellan Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö under tre års tid.

Hur ser en vanlig dag ut när du jobbar i skärgården?

– Jag planerar en ganska full dag nu när jag ska till Houtskär. Jag besöker dagiset en gång i månaden, berättar en bibelberättelse och så sjunger vi. Sedan har jag juniorklubb där vi till exempel bakar, pysslar, leker och äter mellanmål. Barnen får vara med och planera vad vi ska göra under året.

Sammanlagt 60 barn träffar hon i alla de klubbar som ordnas i skärgården, och församlingen har ett gott samarbete med alla skärgårdsskolor. Församlingens verksamhet är efterfrågad och omtyckt.

– Om man ser till hur många barn som går i skolorna i skärgården så är det en hög procent som deltar i församlingens verksamhet.

Hon tror inte att det i första hand beror på att det ordnas lite program överlag.

– I Nagu finns bland annat idrott, konst, musik och stadens barn- och ungdomsverksamhet. Jag tror att det som lockar med församlingens verksamhet är att man får komma precis som man är, det krävs inget extra. Du behöver inte ha olika talanger för att delta. Barn behöver en plats där de kan leka och vara sig själva.

I och med att Mari Nurmi i början inte kände till alla lokala ställen har barnen ryckt in.

– Jag visste inte var man kan simma i Korpo centrum, så barnen fick visa mig. Man ser på barnen att de är stolta över det de har. Sällan märker man en sådan stolthet i större städer. På Iniö visade barnen mig en utsiktsplats uppe på berget där man kan se ända till Åland.

Storstan väntar

Det blir svårt att lämna barnen när Mari Nurmi efter årsskiftet börjar jobba i Åbo svenska församling.

– En del vet om att jag är på väg, och de tycker inte om det. Vi har lärt känna varandra väldigt bra. Jag har förklarat att det inte är något fel på dem, utan att det är den långa arbetsvägen det beror på. Och de förstår att det är lång väg.

Mari Nurmi är bosatt i Pargas och när hon blir ungdomsarbetsledare i Åbo svenska församling förkortas arbetsvägen betydligt.

– Och så kommer jag att ha ett arbetslag närmare mig, och ett team med den andra ungdomsarbetsledaren. Ett eget team har jag saknat en aning i och med att jag jobbar för fyra olika kapellförsamlingar.

I Åbo kommer hon att ha ansvar för arbetet med barnfamiljer och barn i lågstadieåldern samt en del konfirmandarbete. Arbetet med barn ser hon som ganska allmängiltigt.

– Barn är barn vart man än går, de vill bli sedda och bemötta.

Mari Nurmi

  • Intressen: Fotografering och matlagning.
  • Livsmotto: Att försöka hitta något som gör en nöjd, den livsglädjen smittar av sig.
  • Känner sig mest hemma vid vattnet. Jag är uppvuxen i Lojo vid en stor sjö, och varje dag vistas jag vid havet i Pargas.
Ulrika Hansson

sibbo. Rune Packalen kallas för församlingens tredje diakon. Som busschaufför har han fört många förtroliga samtal. En stor tragedi har färgat hans eget liv, och gjort honom till en lyssnare. 4.6.2020 kl. 14:11

coronavåren. Återflytten till Åbo efter 34 år kändes så rätt, skriver Clas Abrahamsson, som varit tf kyrkoherde i Åbo under våren. 3.6.2020 kl. 15:56

Åbo. Årets sommarkafé ordnas utomhus. Det är många som längtar efter gemenskap, säger diakonissan Carita Eklund. Hon hoppas att var och en av oss skulle upptäcka vad vi kan göra för våra grannar. 3.6.2020 kl. 15:47

Houtskär. Rune Johansson har bott i Houtskär i 40 år och vill fortsätta med det. – Jag vill vara med och bevaka de lokala intressena. 3.6.2020 kl. 15:43

mission. Om Gud vill och flygen går återvänder Chamilla och Kristian Sjöbacka till Kenya så snart de kan. ”Får man trivas så här bra på missionsfältet?” har de ibland frågat sig. Landet och arbetet har förändrats sedan de första gången åkte ut som missionärer. 4.6.2020 kl. 09:19

Konserter. – Jag tror att folk har en längtan efter att gå på konsert, säger kantor Reidar Tollander. I Borgå ljuder snart somriga toner i domkyrkan. 3.6.2020 kl. 12:18

Saknad. "Att under lång tid inte kunnat ta del av kyrkans sakrament har känts illa." 3.6.2020 kl. 12:00

Replot. Hon vill behålla kreativiteten och fantasin men lämnar gärna det hektiska vardagstempot i det förflutna. Lilian Westerlund hoppas på att fler känt av tomrummet och hittar till kyrkan när dörrarna öppnar igen. 4.6.2020 kl. 08:30

Replot. Det är en utmaning att ordna konfirmandarbetet i undantagstider. Huvudsaken är ändå att bygga gemenskap och förtroende, att få förmedla till ungdomarna att de är värdefulla – och kanske att lära dem korvgrillningens ädla konst. 4.6.2020 kl. 08:30

Kolumn. "Han leder oss på rätta vägar". Om att vara på väg, mot sommar, semester och nya utmaningar, och om att hitta en plats att vila. 4.6.2020 kl. 08:30

Kolumn. Någon gång händer det att vinden mojnar eller helt avtar − och det blir vindstilla. Då sitter man vackert ute på havet och guppar, utan att kunna göra så mycket. På samma sätt är det i det kristna livet. Utan Guds Ande går det mycket trögt framåt. 4.6.2020 kl. 08:15

petalax-bergö. Lokal-tv tävlar inte med nyhetsmedia, utan dokumenterar den lokala historien medan den sker – från föreningar och fullmäktige till församlingen. 4.6.2020 kl. 08:15

strömning. När gudstjänsterna skulle börja strömmas fick kyrkvaktmästarna en ny arbetsuppgift.Den kom över en natt, säger Bengt Norrlin. 25.5.2020 kl. 13:06

Väståboland. Jari Heikkilä brukade sitta på labbet och studera virus, idag är han präst i Väståboland. Men en sak bär han med sig från sitt förflutna: han är noga med att tvätta händerna! 22.5.2020 kl. 09:28

Kolumn. Ungdomsarbetsledarna i Mariehamns församling vill ge tillbaka det som församlingen i tiden gav dem. 22.5.2020 kl. 08:57

Mest läst