Tuuli Lempa, maken Jukka och döttrarna Siiri och Helmi deltog i familjekvällen som ordnades i församlingen i stället för familjelägret som inhiberades.

Omtyckta familjeläger i Åbo

Åbo.

Tuuli Lempa och hennes familj är trogna deltagare på familjelägren i Åbo svenska församling. Det som lockar är möjligheten att träffa andra barnfamiljer, bra program och andlighet på ett naturligt sätt.

25.11.2020 kl. 15:36

Ett par gånger om året ordnas församlingens familjeläger under ett veckoslut på Senaps lägergård i Kakskerta. Ett femtontal barnfamiljer brukar delta i vanliga fall.

– Det är trevligt att umgås med andra barnfamiljer, och barnen har varit jätteentusiastiska, säger Tuuli Lempa.

Familjen består av Tuuli, hennes man Jukka samt flickorna Siiri 7 år och Helmi 5 år. De är finskspråkiga från början, men har bott i Norge. På det viset blev skol- och arbetsspråket svenska.

– Jag tycker de anställda i Åbo svenska församling är jättebra på att skapa program genom att utgå från barnen. Vattenkrig i bastuavdelningen har till exempel varit populärt hos våra flickor, säger hon och skrattar.

– Familjelägren är mycket viktiga. Där har föräldrarna möjlighet att prata med andra föröldrar, och man behöver inte fundera på att laga mat. De senaste åren har över hälften av deltagarfamiljerna varit ensamstående föräldrar och barn. Familjelägren har speciellt för dem varit ett tillfälle att träffa föräldrar i samma livssituation, säger ungdomsarbetsledare Jånna Koivunen.

Under lägren ordnas också program för vuxna.

– Man brukar bjuda in någon gäst för att föreläsa om något intressant ämne. Och under vårens läger brukar det ordnas lite lyxigt program för mammorna med bastu och fotbad med mera.

Hjälpledare finns också med.

– De kan hjälpa till och passa barnen en stund om man är ensamförälder.

Lägergården som ägs av Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighet är en modern och vitrappad byggnad med stora fönster. Lägerpriserna är subventionerade så det har inte känts dyrt enligt Tuuli Lempa.

– Och varje familj har eget rum, så det känns nästan som att bo på hotell.

På vilket sätt märker man att det är församlingens läger?

– Andligheten genomsyrar hela lägret, vi sjunger till bords, har andakter och en gudstjänst är sista programpunkten på söndag. Men programmet består också av mycket annat.

– Jag upplever inte att man måste vara jättekristen för att delta, men inte heller vara rädd för att folk pratar om Gud.

Finns det möjlighet till ensamtid?

– På kvällarna kan man ta en promenad eller bada bastu. Men om man är introvert kanske man inte vill delta för det är väldigt socialt.

Höstens läger blev tyvärr inhiberat på grund av coronasituationen.

– Våra flickor blev jättebesvikna. Men i stället ordnades en familjekväll i församlingshemmet Aurelia med pyssel och sång.

Ulrika Hansson

Borgå. ”Har man ångest från morgon till kväll så blir det inte lättare av coronakrisen”, säger Ulrika Lindholm-Nenonen. Just nu behövs diakoniarbetarnas erfarenhet. 6.5.2020 kl. 19:20

korsholm. Ungdomsarbetsledaren fick friska upp sina videoredigeringskunskaper och prästerna lära sig tala till en församling de inte kan se. De nya erfarenheterna kan användas också när vardagen normaliseras. 6.5.2020 kl. 09:40

korsholm. Hur ser barnens dagar ut när dagklubbarna har paus och skolorna är stängda? Barnledarna Henna Lundström och Sanna Saarela talade med familjen Nyström och frågade hur det går där hemma. 6.5.2020 kl. 09:35

Kristinestad. ”Det här halvåret har nog varit det bäst jag gjort. Jag har fått tillbringa så mycket tid med Gud och fördjupas ännu mera i min relation till honom.” 6.5.2020 kl. 09:27

malax. När två unga pojkar stiger in på sjömansförmedlingen i Göteborg blir det början på en karriär som tagit Wilhelm Bonn över Atlanten, till Australien, Indonesien, Japan, Brasilien och runt Afrikas spets. Men berättelsen får slagsida om han utelämnar det som gett hans liv nytt innehåll, hopp och förtröstan. 6.5.2020 kl. 09:18

Kolumn. I tider av karantän, social distansering, permitteringar, världsoro och stora förändringar söker vi oss gärna ut i naturen, i Guds skapelse. Vandringslederna används flitigt och solnedgångarna har tiotals åskådare. Familjerna söker sig till sina fritidsbostäder. 4.5.2020 kl. 16:17

Larsmo. Erik Blomqvist hann vara kyrkvaktmästare i Larsmo i 34 år innan han gick i pension 2001. 5.5.2020 kl. 01:00

Larsmo. Det är tragiskt att se det tomma utrymmet, säger Britt-Mari Gripenberg där hon står i den tomma Furugården i Larsmo. 4.5.2020 kl. 15:53

Lokalt. Hon var tio år och vandrade skrattande hem från skolan tillsammans med två andra flickor när de mötte hälsosystern på cykel. 4.5.2020 kl. 14:53

pargas. För Martina Nikander har jobbet som diakonissa känts precis rätt. – För mig är en vanlig arbetsdag full av höjdpunkter. 23.4.2020 kl. 14:16

jomala. I stället för att resa bort kan man resa inåt, säger Carina Aaltonen. Hon hoppas att coronakrisen får oss alla att lära oss något nytt. 23.4.2020 kl. 12:51

korsholm. Att vara präst är både ett arbete och en identitet. – Det blir en utmaning att ställa om, konstaterar Berndt Berg. Det känns konstigt att ta avsked i en tid när han inte får träffa församlingsborna. 22.4.2020 kl. 15:35

korsholm. Diakoniarbetarnas telefoner är i flitig användning. Nya behov uppstår, samtidigt som viruset begränsar de vanliga arbetsformerna. Många vill dra sitt strå till stacken och ställer upp för sina grannar. 22.4.2020 kl. 15:29

Kolumn. Kyrkoherde Berndt Berg tackar för din tid i Korsholms svenska församling. I den här kolumnen minns han några viktiga ögonblick i sitt liv. 22.4.2020 kl. 15:21

Närpes. Barnledarna saknade sina dagklubbsbarn, så tillsammans med prästen Olle kläckte de idén om en dagklubb i videoform. 22.4.2020 kl. 15:15

Mest läst