Carola Rantti som är husmor på Nilsasgården tycker om att planera sitt jobb självständigt. Utsikten från kapellet över Storträsket hör till hennes favoriter.

Inte en dag vill hon byta bort

sibbo.

– Här springer älgarna, hjortarna och rävarna. Carola Rantti är husmor på Nilsasgården, församlingens mångsidiga lägergård.

14.10.2020 kl. 00:00

Som sista gård vid en väg genom skogen står Nilsasgården där den alltid stått, mellan Box och Nickby. Allting började med en donation av Alfhild Lindroos, som ville att någon typ av församlingsverksamhet skulle ordnas på gården hon lämnade efter sig.

– Jag tror att hon skulle vara nöjd med det vi gör, kanske hon tittar på oss där uppifrån, säger Carola Rantti.

Nilsasgården invigdes som församlingens lägergård 1986. Sedan dess har otaliga läger, kurser och förrättningar hållits där, såsom skriftskolläger, körläger, retreater, familjeläger, läger för syn- och hörselskadade, lägerskolor, dop och bröllop.

– Vi har haft lägerskolor ända från Österbotten också. Jag vill inte så gärna säga nej, utan vill att alla ska få komma. Det är jätteroligt att få träffa olika människor, och att kanske få träffa dem igen på något nytt läger.

Coronaläget gjorde att verksamheten avtog en aning.

– Men vi har haft mindre grupper i stället, på kring 10 eller 15 personer, då får alla egna rum. Och så är vi noggrannare med städningen.

Sibbobär och hjortar

Lägergården har en huvudbyggnad, där också ett kapell finns, samt en sidobyggnad kallad villan. Sammanlagt finns 39 bäddplatser. Byggnaderna har genomgått grundliga renoveringar.

– Huvudbyggnaden var egentligen ladugård förut, men det enda som finns kvar är rampen som går upp till andra våningen.

Kapellet i huvudbyggnaden har en speciell utsikt.

– Där ser man rakt ut över Storträsket, som inte är så stort. Det är vackert!

Carola Rantti jobbar ensam för det mesta, men vid stora läger under somrarna har hon ibland hjälp av en halvtidsanställd. Det är hektiskt mellan varven.

– Ingen dag skulle jag byta bort.

Bortsett från när hon hjälper till med något i församlingshemmet eller kyrkan pysslar Carola Rantti på vid Nilsasgården i ro och tystnad.

– Ibland går någon förbi, men det är väldigt lugnt. Här springer älgarna, hjortarna och rävarna.

– Jag försöker också plocka blåbär och lingon så att det räcker hela året. Det är roligt att kunna bjuda på Sibbobär. Och så finns det flera äppelträd så att jag kan koka eget äppelmos.

Ulrika Hansson

Kolumn. En vänförsamling ger mycket glädje – trots att språkförbistringen ibland kan vara ett faktum, konstaterar Lisen Åkerman. 11.8.2021 kl. 18:02

NÄRPES. Att vara uppvuxen i en prästfamilj har gett en bra grund, tycker Mikaela Björklund. Det har lärt henne att lyssna och att umgås med människor med olika slags bakgrund. 10.8.2021 kl. 17:50

Lokalt. – Det krävs ganska mycket av oss som människor idag, säger skolcoachen Nanna Rosengård. Vi behöver alla stöd och möjlighet att fundera kring oss själva tillsammans med någon. 6.8.2021 kl. 11:09

pargas. Diakonin är en av kyrkans mest centrala uppdrag. – Vår uppgift är att se på alla med en barmhärtig blick, säger diakon Henrica Lindholm. 5.8.2021 kl. 13:57

Kolumn. Och det hoppas jag att du också gör och att du kan njuta av sommaren, skriver Niclas Wikström. 5.8.2021 kl. 13:55

jomala. – Kanske det inte bara är att övergå till det normala, för det normala har inte alltid varit jättebra, säger kyrkoherde Stefan Äng om församlingen efter corona­epidemin. 5.8.2021 kl. 13:53

BORGÅ. Cable-gruppen gav Tuulahannele Halsey en chans att blick tillbaka på sitt liv och gräva fram det positiva, upptäcka sina styrkor och möjligheter. 5.8.2021 kl. 08:30

korsholm. Han gräver gravarna och ser till att vardagen kring begravningsplatserna rullar på. Möten med människor i deras sorg har lärt honom något om ödmjukhet och att våga prata om sina egna känslor. 5.8.2021 kl. 08:30

korsholm. ”Gravkontoret, Emma!” svarar en glad röst i telefonen då man ringer till begravningsenheten i Korsholms kyrkliga samfällighet. 5.8.2021 kl. 08:30

vanda. I höst startar en grupp där människor får stöd att fundera på sin vardagsekonomi och hur små förändringar kan göra det lättare att klara sig. 5.8.2021 kl. 08:30

STADSBO. Pamela Granskog känner sig som helsingforsare i Österbotten och som österbottning i Helsingfors. Om hon skulle få bestämma skulle alla åka på utbyte till andra regioner. 22.7.2021 kl. 06:00

Kolumn. "Med byxfickan full med spik och hammaren i högsta hugg ler jag i vårsolen och tänker: Tack käre Gud att det nu är vedlidrets och stillhetens tid!" 9.6.2021 kl. 19:14

NÄRPES. Gunvor Skogman blev intresserad av mission redan i ungdomen. I Japan fick hon ett speciellt bönesvar. 9.6.2021 kl. 19:09

petalax. Stefan Granqvists yrkeskarriär har haft fokus på produktionsekonomi och ledarskap. In i den kyrkliga förvaltningen kom han av en slump. 9.6.2021 kl. 18:54

Solf. Han växte upp på en bondgård i Irak. Nu rattar han traktor och gräsklippare i Solfs församling och förbereder sig för att börja yrkesstudier till hösten. 10.6.2021 kl. 08:45