Sara George är diakoniarbetare i Sibbo svenska församling.

En sliten jumppamatta

Kolumn.

"Vilken nytta har vi av att allting ser bra ut?"

30.9.2020 kl. 16:09

Det var en tisdag kväll och jag satt på min jumpamatta i väntan på att kyrksalen i Söderkulla kyrka långsamt skulle börja fyllas av människor. Jag tittade på de vackra ljusen, jag hade tänt i lyktorna. Det började skymma lite där ute. Det var stämningsfullt i salen. Ett saligt lugn började falla över mig. Sedan märkte jag min matta. Jag började putsa och dra loss lösa strimlor av min jumpamatta, så att den inte skulle se så sliten ut. Varför bryr jag mig egentligen om hur min matta ser ut? Det är ju rätt tufft när den ser så sliten ut, då tror alla att jag svettats och jobbat hårt på den för att få bättre kondition och må bra. Fastän i verkligheten måste jag erkänna att den blivit under en hel massa flyttlådor och grejs när vi flyttade till ett nytt hem nu i början av sommaren.

Inget är någonsin som det ser ut. Vi bär alla med oss lite lösa strån, smuts här som var, guppar och knölar. Eller kanske ser din jumpamatta allt för perfekt ut? Vilken nytta har vi av att allting ser bra ut? Själv känner jag bara mer stress och press, ångest och oro av att försöka hålla upp någon viss fasad. Jag bestämmer själv över mig och vad jag vill vara och hur jag vill presentera mig för andra. Det facto såg min jumpamatta bättre ut när den var lite sjabbig och använd. Det är ju såna vi är, använda, slitna, sönder, osymmetriska och ofullständiga helt enkelt.

Min kropp är mitt tempel, hur än den ser ut utåt, men på grund av att den är så värdefull och skapad till Guds avbild bör jag ta hand om den. Med rätt föda, både fysiskt, psykiskt och andligt kan jag finna det verkliga jag som jag blivit skapad till. Min jumpamatta får gärna se använd ut och jag ska se till att härefter också använda den ordentligt i stället för att den murknar någonstans på bottnen av flyttlådor.

När människor började smyga in i salen blev jag uppväckt från mina tankar. Vi fick tillsammans varva ner och tacka Gud för att vi är så underbart skapta.

Sara George

Kolumn. Kristina Örn skriver om gåvor vi kan ge och gåvor vi får ta emot. 22.4.2020 kl. 15:12

Kristinestad. Praktisk handräckning eller ett lyssnande öra – diakonin har omsorg om människor på olika sätt. När framtiden är osäker tar man en dag i taget och ser var behoven är störst just nu. 22.4.2020 kl. 15:05

Borgå. Många föräldrar sliter just nu med distansjobb och barnen hemma. – Visst har man dåligt samvete, men i mycket försöker jag just nu gå där ribban är lägst, säger Saara Henkola. 22.4.2020 kl. 12:30

hopp. "Våren 2020 har sett mer annorlunda ut än vad vi någonsin kunde föreställa oss." 22.4.2020 kl. 12:23

sibbo. Ungdomsteamet pratar och skojar vanligtvis med sina ungdomar ansikte mot ansikte, men nu är det virtuella träffar som gäller. 22.4.2020 kl. 12:14

Konfirmander. Lägren kan inte ske på distans, säger biskop Bo-Göran Åstrand. 17.4.2020 kl. 12:37

Borgå. Gunvor Flykt är en sann eldsjäl inom kyrkan. Hon kommer att sakna kyrkan i påsk, men säger: Tappa inte modet! 8.4.2020 kl. 11:20

sibbo. Min femåriga dotter sade åt mig häromdagen: ”Det är okej mamma, åtminstone så försöker du”. 8.4.2020 kl. 11:03

vanda. – Det finns liv och det finns hopp, säger Anu Paavola i Vanda svenska församling. I år blir det en virtuell påskandakt för barn. 8.4.2020 kl. 10:30

undantagstillstånd. Det vi kallar ett undantagstillstånd är ett normaltillstånd för många kristna idag. Vi bör vara tacksamma för den frihet vi normalt har, säger Mia Anderssén-Löf. 8.4.2020 kl. 01:00

påsktradition. Påsken är en glad helg för barnen Johannes och Emma Forsblom. Då får de äta påskägg och vara vid påskbrasan. 7.4.2020 kl. 15:16

hemleverans. När fotbollsträningarna lades ner började Pargas IF:s frivilliga köra ut varor till äldre som behöver hjälp med att handla mat. 7.4.2020 kl. 15:16

Åbo. Vi kommer att lära oss nya saker, tror tf. kyrkoherde Clas Abramansson om vårt eget liv och församlingslivet i undantagstider. 7.4.2020 kl. 15:03

Närpes. Påsken är vanligen en intensiv tid för församlingsmästaren, med nio dagar i tjänst. För Per-Erik Björklund, kyrkvaktmästare i femte generationen, är skärtorsdagens mässa den viktigaste traditionen. 7.4.2020 kl. 09:19

korsnäs. Kantorn började köra buss och jobbar nu som barn- och ungdomsarbetsledare. Jan-Ola Granholm trivs med ett jobb där han inte behöver sitta inomhus när solen skiner. 7.4.2020 kl. 09:11

Mest läst