Hon har jobbat i tjugo år för Sjömanskyrkan

Sjömanskyrkan. Redan som ung hade Kirsti Wikström klart för sig att hon skulle börja jobba för sjömanskyrkan som pensionär. 21.8.2020 kl. 10:55

I höst firar Sjömanskyrkan i Finland 145-årsjubileum. Det uppmärksammas också i Jakobstad den 20 september.

Föreningen i Jakobstad bildades för 140 år sedan av Hilda Broman (1859-1938). Hennes bror gick till sjöss som trettonåring. I sina böner för brodern lovade hon Gud att arbeta för sjömännens andliga och lekamliga väl om han kommer levande tillbaka.

Under åren har föreningen i Jakobstad fört en mer eller mindre aktiv tillvaro. I slutet av sjuttiotalet höll föreningen på att dö ut. Men då trädde Rut Kronqvist till och fick igång den på nytt. Idag består föreningen av tolv inskrivna damer som träffas i Församlingscentret varannan måndagseftermiddag.

– Vi har en inledning, vi läser något, diskuterar, handarbetar och sjunger. Vid terminsstarten brukar vi få besök av någon från församlingen, säger Kirsti Wikström, föreningens ordförande.

På självständighetsdagens basar säljer föreningen det som tillverkats under året. Intäkterna från basaren och från kaffeserveringen under terminen tillfaller sjömanskyrkan.

– Det händer att utländska sjömän som kommer till Helsingfors får ett par stickade sockor av kyrkan där.

Tidigare sände föreningen också paket till okända sjömän. Numera sänder de bara pengar.

– I vår har vi inte haft fler än två eller tre samlingar, konstaterar Wikström.

Coronaläget gör också att hon inte vet när föreningen kan starta på nytt i höst. Det gäller att följa med annonseringen i Kyrkpressen.

– Nya medlemmar är naturligtvis välkomna med. Föreningen är öppen för alla. Man behöver inte ens kunna sticka.

Wikström hör till de medlemmar som varit med längst, i 20 år.

– Jag blev intresserad av sjömanskyrkan när jag som ung var au pair i Edinburgh. Där kom jag i kontakt med en nordisk sjömanskyrka dit jag gick varje söndag kväll för att umgås med andra skandinaver. Många av dem var jämnåriga med mig. Det var inte bara sjömän. Det var otroligt viktigt att vi fick samlas där. Då bestämde jag mig för att haka på sjömanskyrkan när jag blir pensionär.

Hennes missionsintresse ligger ännu längre tillbaka i tiden. Wikströms moster Elna Vihervaara var en av Finska missionssällskapets första missionärer i Kina.

– Hon for till Kina som 20-åring och kom tillbaka till Finland 1964 eller -65. Då var hon 75. Under tiden kom hon inte hem många gånger, men nog under krigen. Hon var borta så mycket att jag egentligen aldrig lärde känna henne.

Inte bara sjömän i sjömanskyrkan

Finländska stationära sjömanskyrkor finns idag utomlands åtminstone i London, Hamburg, Pireus utanför Aten och Brysssel. I en del av kyrkorna ordnas både skriftskolor och dagklubbar.

– Det är ju inte så många sjömän som kommer i hamn numera. Men sjömanskyrkan når också ut till långtradarchaufförer och finländare som arbetar och studerar utomlands. Även om båtarna skulle minska så behövs sjömanskyrkan fortfarande, säger Wikström.

Det finns en vision om att få igång någon form av verksamhet för sjömännen som kommer till Jakobstad.

– Men det orkar jag inte börja organisera.

Text och Foto: Johan Sandberg

coronavåren. Återflytten till Åbo efter 34 år kändes så rätt, skriver Clas Abrahamsson, som varit tf kyrkoherde i Åbo under våren. 3.6.2020 kl. 15:56

Åbo. Årets sommarkafé ordnas utomhus. Det är många som längtar efter gemenskap, säger diakonissan Carita Eklund. Hon hoppas att var och en av oss skulle upptäcka vad vi kan göra för våra grannar. 3.6.2020 kl. 15:47

Houtskär. Rune Johansson har bott i Houtskär i 40 år och vill fortsätta med det. – Jag vill vara med och bevaka de lokala intressena. 3.6.2020 kl. 15:43

mission. Om Gud vill och flygen går återvänder Chamilla och Kristian Sjöbacka till Kenya så snart de kan. ”Får man trivas så här bra på missionsfältet?” har de ibland frågat sig. Landet och arbetet har förändrats sedan de första gången åkte ut som missionärer. 4.6.2020 kl. 09:19

Konserter. – Jag tror att folk har en längtan efter att gå på konsert, säger kantor Reidar Tollander. I Borgå ljuder snart somriga toner i domkyrkan. 3.6.2020 kl. 12:18

Saknad. "Att under lång tid inte kunnat ta del av kyrkans sakrament har känts illa." 3.6.2020 kl. 12:00

Replot. Hon vill behålla kreativiteten och fantasin men lämnar gärna det hektiska vardagstempot i det förflutna. Lilian Westerlund hoppas på att fler känt av tomrummet och hittar till kyrkan när dörrarna öppnar igen. 4.6.2020 kl. 08:30

Replot. Det är en utmaning att ordna konfirmandarbetet i undantagstider. Huvudsaken är ändå att bygga gemenskap och förtroende, att få förmedla till ungdomarna att de är värdefulla – och kanske att lära dem korvgrillningens ädla konst. 4.6.2020 kl. 08:30

Kolumn. "Han leder oss på rätta vägar". Om att vara på väg, mot sommar, semester och nya utmaningar, och om att hitta en plats att vila. 4.6.2020 kl. 08:30

Kolumn. Någon gång händer det att vinden mojnar eller helt avtar − och det blir vindstilla. Då sitter man vackert ute på havet och guppar, utan att kunna göra så mycket. På samma sätt är det i det kristna livet. Utan Guds Ande går det mycket trögt framåt. 4.6.2020 kl. 08:15

petalax-bergö. Lokal-tv tävlar inte med nyhetsmedia, utan dokumenterar den lokala historien medan den sker – från föreningar och fullmäktige till församlingen. 4.6.2020 kl. 08:15

strömning. När gudstjänsterna skulle börja strömmas fick kyrkvaktmästarna en ny arbetsuppgift.Den kom över en natt, säger Bengt Norrlin. 25.5.2020 kl. 13:06

Väståboland. Jari Heikkilä brukade sitta på labbet och studera virus, idag är han präst i Väståboland. Men en sak bär han med sig från sitt förflutna: han är noga med att tvätta händerna! 22.5.2020 kl. 09:28

Kolumn. Ungdomsarbetsledarna i Mariehamns församling vill ge tillbaka det som församlingen i tiden gav dem. 22.5.2020 kl. 08:57

mariehamn. Toni Högbäck har sett kollegerna göra sitt yttersta för att nå ut till dem som inte kan samlas i kyrkan. 22.5.2020 kl. 08:51