Elina Mieskolainen frilansar som musiker i kyrkliga sammanhang i bland annat Borgå, Lovisa och Pernå.

Musik är glädje och tröst

Borgå.

– Jag kan inte föreställa mig församlingen utan musik, säger frilansmusiker Elina Mieskolainen.

20.8.2020 kl. 12:49

Vad är ditt huvudinstrument? Och hur kommer det sig att du spelar i kyrkliga sammanhang?

– Jag spelar endast violin, säger frilansmusiker Elina Mieskolainen.

– Klassiska musiker börjar vanligtvis med att vara med i en oratorieorkester och liknande, vilket jag också gjorde. Jag startade min kyrkomusikerkarriär på allvar i Pernå kyrka på 1990-talet då någon hade hört talas om mig. Jag flyttade till Pernå 1989. Efter det har jag fått en fin kontakt med kantorer och präster i Pernå, Lovisa och Borgå kyrkor.

– Samarbetet har sin grund i det att kantorer är villiga att bjuda på en intressant repertoar, som också tilltalar mig, inte bara barock utan också modernare verk. Församlingar har inte anlitat mig enbart för mässor utan också för att hålla konserter – och under åren har de varit otaliga.

Hur fungerar det i praktiken att vara frilansmusiker i församlingssammanhang?

– För att bjuda på konserter måste jag själv vara aktiv, och det är jag förstås, hur skulle annars någon veta vad det finns att få? Men med mindre tillställningar funkar det så att någon ringer till mig och frågar om jag är ledig.

Känns tillvaron trygg eller utmanande?

– Församlingsarbetet är bara en liten del av min verksamhet, även som musiker . Utöver det är jag också pilates-, yoga-, gymnastik- och danslärare samt konsthantverkare – så kyrkomusiken tar jag som en härlig och välkommen krydda i mitt vardagliga jobb!

Minns du något uppdrag speciellt bra?

– Julen är alltid härlig, i synnerhet i Pernå kyrka och speciellt tidiga julmorgnar.

– I januari i år fick jag också vara med i ”Valtiottomien kansojen musiikkia” i Lovisa kyrka. Det var en konsert med musik från länder som inte är stater, såsom Palestina och Katalonien. Konserten var dramatisk med fin ljusscenografi och mycket publik. Nu efteråt med pandemiutmaningar känns den konserten på något sätt förebådande. Coronan var då bara en aning men efteråt tänker man att det är på något sätt apokalyptiskt när vi är tvugna att stänga gränserna och man blir ganska hjälplös. Vad är gräser för något när man strider mot ett virus? Vad är gränser överhuvud taget?

Vad är din favoritgenre?

– Klassiskt, för evigt! Den genren innehåller allt. Och om jag ska nämna kompositörer så är det Bach, och sedan Mozart.

– Jag gillar också jazz mycket, från 1950- och 60-talet. Men jazz spelar jag inte själv tyvärr.

Vad gör musiken för oss?

– Oj oj … Allt! Den ger glädje, tröst, styrka. Jag kan inte föreställa mig församlingen utan musik. Och jag är otroligt glad över att jag själv kan bidra.

Hur ser hösten ut för dig?

– Man är ganska försiktig just nu och vi har bestämt att låta två stora konsertprojekt vara tills läget är lite klarare. Jag har mycket mindre att göra under hösten men det ger mera utrymme att öva och utveckla andra saker.

Ulrika Hansson

Kristinestad. Julens program får nya former för att så många som möjligt tryggt ska kunna vara med. Och får man inte samlas blir det många videohälsningar istället. 11.12.2020 kl. 14:43

korsholm. 24 julsånger blev 24 luckor i den virtuella adventskalender som församlingarna i Korsholm, Kvevlax, Replot och Solf i år presenterar tillsammans. 11.12.2020 kl. 14:28

Kolumn. "Jag har alltid fascinerats av att Gud ville komma och vandra på den jord vi delvis med vett och vilja skövlat och förstört. Att han överhuvudtaget bryr sig om en mänsklighet som delvis vänt honom ryggen", skriver Mats Björklund. 11.12.2020 kl. 14:25

korsholm. Ungdomsarbetsledarna i församlingarna i Korsholm har sökt nya kanaler att nå och involvera ungdomarna. Men vad skulle innehållet vara och hur gör man Youtube-videor egentligen? 11.12.2020 kl. 14:19

vanda. I januari invigs den nya kyrkan i Dickursby, dit bland annat Vanda svenska församling flyttar. – Den ska vara allas kyrka, säger projektledare Janne Silvast. 9.12.2020 kl. 00:00

Kolumn. "Känslan av förväntan ska vi inte låta gå oss förbi i år heller. Fastän världen är som den är." 9.12.2020 kl. 00:00

Borgå. Kyrkan har fått över fyra miljoner euro extra att dela ut på grund av coronan. I Borgå blir pengarna bland annat till köpkort för dem som har det svårt ekonomiskt. 9.12.2020 kl. 00:00

mariehamn. Som rättspsykiater har Kerstin Kronqvist sett människans mörkaste sidor. Men jobbet har inte ruckat på hennes gudstro eller hennes tro på möjligheten till förändring. 9.12.2020 kl. 00:00

Kolumn. "Vi slås av hur stark känslan av samhörigheten blir." 9.12.2020 kl. 00:00

Väståboland. Mari Nurmi har jobbat i tre år med barn i skärgården. Nu väntar nytt jobb i Åbo. – Barn är barn vart man än går, de vill bli sedda och bemötta, säger hon. 9.12.2020 kl. 00:00

Kolumn. Någon gång när det har varit riktigt rörigt har jag på skämt tänkt att det inte skulle vara så dumt att få ett fängelsestraff. Vad skönt att bara få vila sig i sin cell och hinna läsa så mycket man vill! skriver Johan Eklöf. 25.11.2020 kl. 19:51

korsnäs. Han sköter församlingens fastigheter och är med på förrättningar. Vid sidan av jobbet är församlingsmästare Frank Hydén känd för sina realistiska tecknade porträtt, och dopträdet i kyrkan är hans design. 25.11.2020 kl. 19:46

Kolumn. Just nu är jag på väg att trycka in pausknappen för några dagar. En årlig retreat har för mig blivit något av ett måste, skriver Fredrik Kass. 25.11.2020 kl. 19:38

Solf. Husen kring Stundars och församlingen förvandlas i december till en stor julkalender. Den ska skapa julstämning och gemenskap i byn. 25.11.2020 kl. 19:33

kvevlax. Barnen får leka och föräldrarna umgås kring en kopp kaffe. I föräldra-barngruppen kan familjer knyta kontakter till andra i samma livssituation. 25.11.2020 kl. 19:27