Vid vilken ålder skulle du stanna?

Kolumn.

”Om du skulle stanna vid en ålder – vilken väljer du?” frågar kortet i spelet. Var tonåren de bästa? Studietiden, smårbarnsåren eller yrkeslivet?

19.8.2020 kl. 09:11

Jag sitter och väljer konversationskort till ett vänskapsspel. Det är första veckan i augusti och Solf församlings konfirmationsläger på Klippan i Munsala. Jag plockar med korten och läser de olika påståendena och frågorna. På ett kort står det ”Om du skulle stanna vid en ålder – vilken väljer du?” För unga konfirmander är frågan inte så lämplig, de har inte erfarenhet av så många åldrar så det kortet väljer jag bort. Men jag börjar fundera på det själv.

Frågan är hypotetisk men man kan tolka den som att man ska välja vid vilken ålder livet ska ta slut, när man ska dö. Så är det knappast tänkt, tanken är väl att man med den erfarenhet man har av olika åldrar ska välja när det var som bäst. Nu vet inte jag hur det är att vara 65 år, 70 år eller 80 år och jag minns inte hur det var att vara under 12.

Av mitt 57-åriga liv är det ganska lite jag minns egentligen. Barndomen var överlag sorglös, trygg och glad tillsammans med föräldrar och tre systrar. Ungdomen tillbringade jag med bästa väninnan från morgon till kväll under oändliga diskussioner kring mer eller mindre viktiga frågor, tills vi valde olika skolor efter högstadiet. Livet rullade på med utbildning, giftermål, barn, yrkesliv, vuxenstudier, nytt yrke och nu också barnbarn.

Mitt valspråk har blivit ”Allt har sin tid”. Så står det i Predikaren i Bibeln och jag har citerat det många gånger under de senaste åren. Psalm 306 i psalmboken ”Tack min Gud för vad som varit” uttrycker så fint hur allt i livet hör till, både ljusa och mörka stunder, tider som varit och tid som kommer och stunden som är nu.

Så, jag tänker att jag inte vill stanna vid någon speciell ålder, nu väljer jag den ålder som är, med såväl det lätta som det svåra, det mörka och det ljusa. ”Gårdagen är förbi, morgondagen har vi inte sett, idag hjälper Herren”.

Kristina Örn är diakon i Solf församling.

Text: Kristina Örn

Borgå. Den senaste tiden har utagerande och illamående bland unga i Borgå diskuterats i medierna. 11.11.2020 kl. 11:24

korsholm. En förväntansfull jultid – kanske inte för den som drabbats av ekonomiska svårigheter eller annan kris. Församlingarna vill hjälpa fler att få en fin jul och den som vill kan bidra. 12.11.2020 kl. 08:30

korsholm. Under sina år i Kina och Hongkong har Håkan och Judy Granberg sett församlingsliv med nära gemenskap, där alla är med i arbetet. – Gudstjänsten är inte en grej som produceras för att konsumeras. 12.11.2020 kl. 08:15

Kolumn. "Jag log för mig själv när jag såg det. Blicken följde pilens riktning och upp mot himlen." 11.11.2020 kl. 18:30

Närpes. Esbobon Johan Andersson har haft en framgångsrik karriär som grundare till flera programvaruföretag. Han växte upp i Närpes som son till en präst och sonson till en annan. 11.11.2020 kl. 18:00

Kristinestad. ”Man tager vad man haver och bygger en orgel”, skrev lokaltidningen. Att församlingens egen kantor byggde en orgel för kyrkorummet var något exceptionellt – nu har instrumentet varit till glädje i 35 år. 11.11.2020 kl. 16:49

Kolumn. "Både att ge förlåtelse och ta emot förlåtelse kan vara bland det svåraste vi människor ställs inför. Vi vill jämna ut det som hänt, få hämnd, vi vill ha blod." 11.11.2020 kl. 16:30

Borgå. Att få träffas och prata är viktigt för ungdomarna nu. – Men det är svårt när allt man planerar kan förändras, säger Linda Wahrman. 28.10.2020 kl. 13:31

Kolumn. Livet är ingen självklarhet – många av oss lever på övertid, skriver Mats Edman, kaplan i Nykarleby församling. 29.10.2020 kl. 17:03

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

sorgegrupp. De första gångerna Helena Häggblom åkte hem från församlingens sorgegrupp rann tårarna hela vägen hem. I sorgegruppen delar man sorg och förtvivlan, men också glädje och hopp. 29.10.2020 kl. 16:48

Åbo. Alla barn får inte julklappar. Det är där som församlingarna och frivilliga kommer in och gör ett imponerande jobb. – Hjälpviljan är stor, säger Carita Eklund. 28.10.2020 kl. 14:11

Kolumn. "Sorg handlar om spruckna drömmar, om förhoppningar och förväntningar som inte blir av." 28.10.2020 kl. 14:02

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51

Kolumn. "Om man är trygg kan man leka monster och spöken." 28.10.2020 kl. 11:18