I Elisabet Lundströms flock finns urprungsraserna Finskt får och Kajanalandsfår. De har alla sin personlighet.

Att vila på gröna ängar

Sibbo.

Hon är församlingssekreterare, fårfarmare och guide. – Vi försöker vara så civiliserade men jag ser mycket av djurens beteende bland oss människor, säger Elisabet Lundström.

7.8.2020 kl. 11:13

Elisabet Lundström jobbar deltid som församlingssekreterare i Sibbo svenska församling och deltid som ekojordbrukare och fårfarmare, tillsammans med sin man och deras son med flickvän som kommer att ta över så småningom.

– Jag har funderat mycket över varför det blev just får, men det är för att det finns ett nyttotänk bakom allt. Man får så mycket ut av dem, kött, ull och att kunna erbjuda människor, ofta barn, att umgås med får. Dessutom håller de landskapet öppet.

Betande djur hör till, anser hon.

– Men det har blivit allt mer sällsynt i södra Finland. Det är rogivande att se på betande och idisslande djur.

Hon förundras över att hundratals människor kan delta i utlottningen om sommarjobb som fåraherde.

– Det berättar något om ett underliggande behov hos människan. Jag tror att många har det här behovet att vara ute i naturen och umgås med djur, men det har blivit främmande på en ganska kort tid.


Turister och får

Under somrarna brukar Elisabet och hennes man ta emot besökande kryssningsresenärer på gården, även om det i år inte blir av på grund av coronaviruset.

– Vi vill föra fram budskap om ekoodling, visa hur det ser ut i Finland, att djur betar ute och att vi har ren luft. Det kan vara ganska fascinerande för någon från Hongkong.

Elisabet Lundström brukar också jobba som guide ibland. Hon började guida 1986 i Helsingfors, men har också gått kurser för att guida i Borgå, Sibbo och Tusby.

– Det är otroligt vilka människomöten det leder till, sådana som jag kan minnas länge, länge.


Flocken behöver en ledare

Antalet får hemma hos Lundströms är kring trettio.

– När flocken är så pass liten kan man lägga märke till att de har olika personligheter.

Hur får beter sig är intressant.

– Jag tänker ofta på flockdynamik och hur viktigt det är med en bra ledare. Herden visar vägen, men i flocken ska det också finnas en ledartacka. Hela flockens beteende är beroende av hur hon beter sig. Är ledartackan försiktig blir alla djuren försiktiga.

Hon ser också många likheter mellan människor och djur.

– Vi försöker vara så civiliserade, men jag ser mycket av djurens beteende bland människor, för att jag umgåtts så mycket med djur. Till exempel det hur vi instinktivt gör något när vi är rädda.

I församlingssekreterarjobbet uppskattar hon mångsidigheten.

– Och att få träffa församlingsmedlemmarna är trevligt, även om direkta besök på kansliet blivit allt färre.

I Bibeln finns många liknelser med får och lamm.

– Det känns bibliskt ibland när man går med fåren med en stav i handen, och får vila på gröna ängar.

Ulrika Hansson

Kolumn. "När jag var barn var dödgrävarna stämplade som särlingar." 17.3.2021 kl. 19:02

korsholm. Emilia Kontunen har själv blivit mamma, och vet vilken känslig och stor händelse det är. – Jag har tänkt på att Maria åkte bort och inte hade sin familj och sina vänner nära sig i en sårbar situation. 17.3.2021 kl. 18:57

Åbo. Åbo svenska församling introducerar 
dialogpausen – ett nytt sätt att diskutera. Veckans ämne är ”vatten” – något vi alla har en relation till. – Dialogen blir både en relation och en process, säger Maria Björkgren-Vikström. 16.3.2021 kl. 13:23

Nagu. Yngve Lindqvist brinner för att Naguborna ska känna att det är nära till kyrkan. Sedan 90-talet har han som förtroendevald bevakat hemortens intressen. 4.3.2021 kl. 16:22

Kolumn. Hemma hos kyrkoherde Stefan Äng i Jomala hänger en ikon som tittar ner på klädhögar och dammråttor. 4.3.2021 kl. 16:19

jomala. I Lettland är landsbygden utarmad och de fattigaste familjerna har det svårt. Dit vill Sune Häggblom åka med varor som ålänningar donerat. 3.3.2021 kl. 16:20

MALAX-PETALAX . Både Malax och Petalax församlingar är skogsägare, vilket innebär ett välkommet extra ben att stå på ekonomiskt sett. 2.3.2021 kl. 13:55

Kolumn. Känner du dig vilsen ibland? Tycker du att vägen i livet känns krokig och snårig? Har du tappat fokus eller glädjen? 2.3.2021 kl. 13:44

NÄRPES . Anders Wenman är aktiv i kyrkofullmäktige och verksamhetsrådet i Närpes församling. Han vill att alla ska få känna sig välkomna i församlingen. 2.3.2021 kl. 13:36

Kolumn. Under en vandring i skogen kom jag att fundera en del på allt det negativa vi matats med under den senaste tiden. Det är inte bara viruset som tär på våra själar utan också alla de nyheter som irriterar och som tenderar att stjäla vår glädje och vårt livsmod i den här tiden. Stormakternas kamp, unga mänskor som gör varandra så illa att liv släcks, listan kunde göras lång. 3.3.2021 kl. 05:59

pedersöre. I dagklubben, under fyra timmar två dagar i veckan får femåriga Max umgås med kompisar och höra om Jesus. Där trivs han. 3.3.2021 kl. 06:00

Replot. Landskapsfotografering och andakt hör ihop i Anders Jorulfs liv. Han är rikssvensk, men han återvänder alltid till Replots unika solnedgångar – och sin ungdomskärlek i Vasa. 3.3.2021 kl. 00:00

Kolumn. "Vi har månat om varandra, visat omsorg om och hjälpt varandra." 3.3.2021 kl. 00:00

Borgå. Kerstin Vikström slutar aldrig att förundras över hur tron bär de människor som lever i svårigheter. Frivilligarbete har alltid varit en livsstil för henne. 3.3.2021 kl. 00:00

Kolumn. "Jag har otaliga gånger försökt hålla butiksköpta örter vid liv, men de dör på två, tre dagar." 3.3.2021 kl. 00:00