I Elisabet Lundströms flock finns urprungsraserna Finskt får och Kajanalandsfår. De har alla sin personlighet.

Att vila på gröna ängar

Sibbo.

Hon är församlingssekreterare, fårfarmare och guide. – Vi försöker vara så civiliserade men jag ser mycket av djurens beteende bland oss människor, säger Elisabet Lundström.

7.8.2020 kl. 11:13

Elisabet Lundström jobbar deltid som församlingssekreterare i Sibbo svenska församling och deltid som ekojordbrukare och fårfarmare, tillsammans med sin man och deras son med flickvän som kommer att ta över så småningom.

– Jag har funderat mycket över varför det blev just får, men det är för att det finns ett nyttotänk bakom allt. Man får så mycket ut av dem, kött, ull och att kunna erbjuda människor, ofta barn, att umgås med får. Dessutom håller de landskapet öppet.

Betande djur hör till, anser hon.

– Men det har blivit allt mer sällsynt i södra Finland. Det är rogivande att se på betande och idisslande djur.

Hon förundras över att hundratals människor kan delta i utlottningen om sommarjobb som fåraherde.

– Det berättar något om ett underliggande behov hos människan. Jag tror att många har det här behovet att vara ute i naturen och umgås med djur, men det har blivit främmande på en ganska kort tid.


Turister och får

Under somrarna brukar Elisabet och hennes man ta emot besökande kryssningsresenärer på gården, även om det i år inte blir av på grund av coronaviruset.

– Vi vill föra fram budskap om ekoodling, visa hur det ser ut i Finland, att djur betar ute och att vi har ren luft. Det kan vara ganska fascinerande för någon från Hongkong.

Elisabet Lundström brukar också jobba som guide ibland. Hon började guida 1986 i Helsingfors, men har också gått kurser för att guida i Borgå, Sibbo och Tusby.

– Det är otroligt vilka människomöten det leder till, sådana som jag kan minnas länge, länge.


Flocken behöver en ledare

Antalet får hemma hos Lundströms är kring trettio.

– När flocken är så pass liten kan man lägga märke till att de har olika personligheter.

Hur får beter sig är intressant.

– Jag tänker ofta på flockdynamik och hur viktigt det är med en bra ledare. Herden visar vägen, men i flocken ska det också finnas en ledartacka. Hela flockens beteende är beroende av hur hon beter sig. Är ledartackan försiktig blir alla djuren försiktiga.

Hon ser också många likheter mellan människor och djur.

– Vi försöker vara så civiliserade, men jag ser mycket av djurens beteende bland människor, för att jag umgåtts så mycket med djur. Till exempel det hur vi instinktivt gör något när vi är rädda.

I församlingssekreterarjobbet uppskattar hon mångsidigheten.

– Och att få träffa församlingsmedlemmarna är trevligt, även om direkta besök på kansliet blivit allt färre.

I Bibeln finns många liknelser med får och lamm.

– Det känns bibliskt ibland när man går med fåren med en stav i handen, och får vila på gröna ängar.

Ulrika Hansson

Kristinestad. Långt inne i östra Sibirien ligger staden Jakutsk. Här arbetade Lappfjärdsbördige Joel Norrvik som missionär, i ett av världens kallaste områden. 21.12.2022 kl. 18:50

Kolumn. Den lilla världen börjar i den stora. Hanna Hofman gläder sig åt att hennes dotter skrev en ukrainsk flickas namn i snön och åt damen som donerade tre par stickade sockor till hjälpsändningen. 21.12.2022 kl. 18:43

NÄRPES. Ulla Holmbergs jular har sett olika ut genom åren, men det viktigaste består: gemenskapen och julens glada budskap. 21.12.2022 kl. 18:33

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54

Replot. En julotta i Kenya kan bli en besvikelse, men ändå leda till något gott. Och en sillburk i kylen kan ge julkänsla. Chamilla och Kristian Sjöbacka firar jul i Kisumu. 9.12.2022 kl. 09:02

Replot. Luafolket är en minoritet i bergstrakterna i norra Thailand, de kom ursprungligen som flyktingar från Laos. Paret Kolkka har arbetat fram ett skriftspråk och ser till att julens budskap blir tillgängligt på lua. 9.12.2022 kl. 08:43

BORGÅ. Det är inte lätt att balansera mellan att fira en mysig jul samtidigt som vi vet hur svårt många har det. Och kan den givmildhet vi uppmanas till öka det upphaussade kring julen? 8.12.2022 kl. 16:25

Kolumn. "Det var intressant att inse att allt inte handlar om pengar, utan lika viktigt är att skapa trygga platser där människor får berätta sina egna livsberättelser." 8.12.2022 kl. 16:19

vanda. Manda Karlsson är ny förvaltningssekreterare i Vanda svenska församling. – Jag har hellre mycket att göra än för lite, säger hon. 8.12.2022 kl. 16:14

Kolumn. "Kanske årets julklapp kunde vara en upplevelse?" Barndomens enklare och mer måttfulla jular inspirerar Christina Caldén-Back till att tänka kring ett julfirande som inte kväver människan med prylar, men har plats för gemenskap och värme. 7.12.2022 kl. 09:46

NÄRPES. Närhet, mångfald och tradition är några av Desirée Valsberg-Småros nyckelord. Hon är en av de färska förtroendevalda i Närpes församling. 7.12.2022 kl. 09:31

Kolumn. "Jag tror att vi blir lite fattigare på något viktigt när vi tappar bort advent ur kalendern och firar jul i stället." 23.11.2022 kl. 16:21

Kolumn. "Jag hoppas vi blir mindre attraktiva för marknadskrafterna, friare, snällare mot planeten, kanske rent av givmildare mot dem som har mindre än oss?" 23.11.2022 kl. 09:16

BORGÅ. Att få träffa människor i deras vardagliga miljö, att få uppmuntra, dela och hjälpa praktiskt ger missionär Rut Åbacka tilltro till sina arbetsuppgifter. 23.11.2022 kl. 16:34

Kolumn. "Slutligen sker grunduppdraget i det lilla. När tonåringen sporras att få sina läxor gjorda. När dosetten fylls åt ens gamle far." 23.11.2022 kl. 16:30