Raili Svahnström (randig blus) står närmast fönstret, Eeva Granström har rött förkläde.

I Nagu gör de gott tillsammans

Nagu.

I Nagu hjälper församlingens ideella arbetare till med Gemensamt Ansvar-insamlingen. – När jag var barn under kriget fick jag ett par skor av en välgörenhetsorganisation, nu betalar jag tillbaka, säger Raili Svahnström.

26.3.2020 kl. 15:20

I Nagu har en grupp frivilliga – eller ideella arbetare, som de kallas idag – i många år jobbat outtröttligt för Gemensamt Ansvar-insamlingen. Varje år på Palmsöndagen ordnar de en församlingslunch, ofta med lotteri och basar. Under årets två andra församlingsluncher samlar de in pengar för missionen.

– Jag är väldigt glad att vi kan ha den här verksamheten, och det är tack vare våra ideella arbetare. Många har varit med troget, år efter år, men vi har också fått med nya. Det är bra att också ha yngre män med, som orkar lyfta diskkorgarna i maskinen! säger Eeva Granström, diakon i Nagu kapellförsamling, som är en del av Väståbolands svenska församling.

Hon berättar att största delen av lunchingredienserna kommer som donationer.

– Förr fick vi ofta älgkött, nu har det varit mycket hjortdjur. Våra ideella arbetare har lokala kontakter. Ibland har de som jagar fått jaga på församlingens marker och gett sitt bidrag på det sättet. Andra har donerat morötter och potatisar och pumpor – lite beroende på årstiden.

Eeva Granström säger att folk känner varandra och hjälper till i Nagu – även om de inte alltid besöker gudstjänsterna.

– Ber man om donationer för ett gott ändamål kan man fråga vackert också i butiken, och får ofta donationer. Företagen och jägarna, alla är med på ett hörn och hjälper. På sätt och vis är hela byn med.

Hon och de ideella arbetarna har tillsammans brukat konstatera att de genom Gemensamt Ansvar-luncherna kan hjälpa familjer på två sätt.

– GA-insamlingens pengar går ju till familjer som behöver hjälp, men dessutom hjälper vi ju dem som kommer och äter. Det är roligt att samlas tillsammans och sitta och prata och äta god, hemgjord mat.

De har försökt hålla priset överkomligt.

– Vi har haft flyktingfamiljer som vi brukat bjuda in till luncherna, och de har fått smaka på typisk finländsk mat. En del av dem har själva velat komma och hjälpa till.

En av de frivilliga som varit med länge är Raili Svahnström.

– I tjugofem år, om inte längre, funderar hon.

Hon kom i tiden med för att hon var intresserad av Gemensamt Ansvar-insamlingen.

– Jag jobbade på banken, och det kom sparbössor från Gemensamt Ansvar-insamlingen som man räknade.

Men hon ville också betala tillbaka för det hon själv fått när hon växte upp under kriget.

– Jag minns att jag som barn fick ett par skor som kom via någon välgörenhetsorganisation. Jag kände att jag får ge tillbaka nu.

Hon berättar att arbetsmängden inför en GA-lunch inte brukat vara överdrivet stor.

– Hela gruppen brukar träffas en gång före middagen och planera, och sedan träffas vi kanske i mindre grupper, enligt behov. Sedan hjälps vi åt med att baka och laga mat.

På en liten ort blir det ofta så att de som är aktiva är aktiva på många håll.

– Vi träffas i olika sammanhang, vi är aktiva Röda Kors-vänner och ordnar bingo och steker våfflor i servicehuset.

Vårens inplanerade GA-lunch skulle traditionsenligt ha gått av stapeln på Palmsöndagen, men på grund av coronaepidemin är den inställd, liksom alla andra samlingar.

– De flesta av oss som skulle arbeta för lunchen är över sjuttio och därför i karantän, påpekar Raili Svahnström.

Men de slutar inte ha kontakt för det.

– När människor blir gamla och ensamma är det tryggt att bo på en liten ort som Nagu. Här är man aldrig ensam. I dessa tider går telefonen het. Det är viktigt att vi håller kontakt med varandra! säger hon.

Och vad GA-lunchen gäller påminner hon om att det kommer nya luncher på hösten.

– Desto bättre blir det nästa gång!

Sofia Torvalds

Väståboland. – När man får finnas till för någon annan känns jobbet som mest meningsfullt, säger diakon Kaisa Söderholm. I Korpo kapellförsamling ordnas ett kafé för dem som drabbats av cancer. 11.11.2020 kl. 11:46

Kolumn. "Jag har märkt att då jag själv eller någon annan säger till mig att jag ska känna lycka, ja då är det svårare än någonsin att göra det." 11.11.2020 kl. 11:29

Borgå. Den senaste tiden har utagerande och illamående bland unga i Borgå diskuterats i medierna. 11.11.2020 kl. 11:24

korsholm. En förväntansfull jultid – kanske inte för den som drabbats av ekonomiska svårigheter eller annan kris. Församlingarna vill hjälpa fler att få en fin jul och den som vill kan bidra. 12.11.2020 kl. 08:30

korsholm. Under sina år i Kina och Hongkong har Håkan och Judy Granberg sett församlingsliv med nära gemenskap, där alla är med i arbetet. – Gudstjänsten är inte en grej som produceras för att konsumeras. 12.11.2020 kl. 08:15

Kolumn. "Jag log för mig själv när jag såg det. Blicken följde pilens riktning och upp mot himlen." 11.11.2020 kl. 18:30

Närpes. Esbobon Johan Andersson har haft en framgångsrik karriär som grundare till flera programvaruföretag. Han växte upp i Närpes som son till en präst och sonson till en annan. 11.11.2020 kl. 18:00

Kristinestad. ”Man tager vad man haver och bygger en orgel”, skrev lokaltidningen. Att församlingens egen kantor byggde en orgel för kyrkorummet var något exceptionellt – nu har instrumentet varit till glädje i 35 år. 11.11.2020 kl. 16:49

Kolumn. "Både att ge förlåtelse och ta emot förlåtelse kan vara bland det svåraste vi människor ställs inför. Vi vill jämna ut det som hänt, få hämnd, vi vill ha blod." 11.11.2020 kl. 16:30

Borgå. Att få träffas och prata är viktigt för ungdomarna nu. – Men det är svårt när allt man planerar kan förändras, säger Linda Wahrman. 28.10.2020 kl. 13:31

Kolumn. Livet är ingen självklarhet – många av oss lever på övertid, skriver Mats Edman, kaplan i Nykarleby församling. 29.10.2020 kl. 17:03

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

sorgegrupp. De första gångerna Helena Häggblom åkte hem från församlingens sorgegrupp rann tårarna hela vägen hem. I sorgegruppen delar man sorg och förtvivlan, men också glädje och hopp. 29.10.2020 kl. 16:48

Åbo. Alla barn får inte julklappar. Det är där som församlingarna och frivilliga kommer in och gör ett imponerande jobb. – Hjälpviljan är stor, säger Carita Eklund. 28.10.2020 kl. 14:11

Kolumn. "Sorg handlar om spruckna drömmar, om förhoppningar och förväntningar som inte blir av." 28.10.2020 kl. 14:02