Stefanie Lindroos är färsk församlingssekreterarvikarie i Matteus församling.

Cirklar sluter sig

Kyrka.

"Långa, djupa diskussioner, gemenskapen, ön där omvärlden försvinner. Något nytt och spännande, men ändå så tryggt."

27.6.2019 kl. 00:01

Det är sommaren 2009. Jag har precis gått ut nian, hela grundskolan är över. Jag väntar med skräckblandad iver på att få höra om jag kommit in till Brändö, mitt gymnasieval nummer ett. Framtiden ser öppnare ut än någonsin förr.
Det är ett år sedan jag för första gången kände en riktig koppling till kyrkan, då jag gick skriban. I församlingen jag hela mitt liv hört till men aldrig vetat något om, på ön som min pappa, faster och kusin alla berättat häftiga historier om från sina egna skriftskolläger. Det är ett år sedan jag på Lekholmens klippor för första gången började fundera på om jag tror och om jag gör det, varför och på vad.

Jag ska jobba som hjälpledare. Hjälpis. Jag vet fortfarande inte om jag tror på Gud eller om kyrkan är något jag vill inkludera i mitt liv, men jag vet att jag en gång till vill uppleva det jag var med om sommaren innan. Långa, djupa diskussioner, gemenskapen, ön där omvärlden försvinner. Något nytt och spännande, men ändå så tryggt.

Det är sommaren 2019. Tio år sedan jag jobbade min första sommar som hjälpis i Matteus församling. Jag sitter vid skrivbordet som sakta men säkert börjar fyllas av överstreckade to-do-listor och felutskrivna programblad, i kansliet jag passerat så oändligt många gånger under åren som gått. Jag sörplar redan kallnat kaffe ur Muminmuggen jag fick av min mamma som gåva och ler. Om Osynliga Ninni var synlig är jag säker på att hon skulle le tillbaka.

Cirklar har en tendens att sluta sig, på de mest oväntade sätt.

Stefanie Lindroos är färsk församlingssekreterarvikarie i Matteus församling.

Hennes favoritplats i stan är alla små skogsgläntor i östra Helsingfors.

Stefanie Lindroos

kris. "Många gånger fylls vardagen av många små saker som ökar den totala arbetsmängden och stressen." 7.11.2017 kl. 11:15

Avsked. Ljuset är en stark symbol. Det följer oss från dopet till döden. Det tröstar, stillar och hjälper oss att minnas. 3.11.2017 kl. 15:31

Nyskrivet. I Petrus församling ska nya lovsånger spelas in. Och i Johannes församling förbereder man en välgörenhetskonsert. 26.10.2017 kl. 00:00

Mässa. Kantor Dag-Ulrik Almqvist fick fyra frågor om ”Glädje!” – en gudstjänstvecka i Johannes församling. 26.10.2017 kl. 00:00

Duga. "Varifrån kommer allt detta skuldbeläggande?", undrar Maria Sten. 26.10.2017 kl. 17:29

Träffpunkt. Nu har målfärgen torkat och möblerna hittat sina platser. Det nya mångkulturella dagcentret är redo att bli en mötesplats för migranter och helsingforsare. 11.10.2017 kl. 18:50

musik. I Johannes församling kan vem som helst försöka sig på orgelspelande. 11.10.2017 kl. 18:44

Uniformer. Ibland glömmer Stefan Forsén bort att det syns vad han är, inte minst i metron. 11.10.2017 kl. 18:39

Tillsammans. Senior-nätverket är en unik sastning för att motverka ensamhet. I oktober blir det festival. 29.9.2017 kl. 12:50

Praktiskt. En gudstjänst kan ibland vara att inte alls sätta sig i kyrkbänken utan i stället besöka ett äldreboende. 29.9.2017 kl. 12:41

Änglar. Har du tänkt på att i kyrkan sitter vi som i en buss? Det är ingen dum tanke. 29.9.2017 kl. 11:16

Volontärer. Nu behövs fler frivilliga ekonomirådgivare i Helsingfors. Utbildning av nya rådgivare startar 17.10, anmäl dig senast 5.10. 29.9.2017 kl. 13:00

Konferens. På Blomma-konferensen i Helsingfors pratar Eva Gädda om att hitta hem i sin kallelse, personlighet och karriär. 14.9.2017 kl. 00:00

Tävling. ”Vår julgran är fruktansvärt tråkig”, sa församlingsborna. Kyrkoherde Johan Westerlund svarar nu med att ordna en dekorationstävling där vem som helst kan presentera sin vision för årets julgran och själv förverkliga den. 14.9.2017 kl. 00:00

Faser. Ibland måste något dö för att något nytt ska komma istället. I naturen accepterar vi det men när det gäller våra egna liv är det svårare att smälta. 14.9.2017 kl. 00:00