Prästkragen bjuder på spänning

Uniformer. Ibland glömmer Stefan Forsén bort att det syns vad han är, inte minst i metron. 11.10.2017 kl. 18:39

Bankens tjänstemän hade oftast de finaste kostymerna. Det var på den tiden när de flesta hade uniformer. På 1960-talet. Jag fick mina första bankupplevelser som åttaåring när jag förtjänade mina första arvoden, och fick ett eget bankkonto på Posten, som på den tiden också var en bank. Postens tjänstemän hade grå uniformer. Man fick intrycket att det var väldigt viktiga personer som skötte om penningtrafiken. Allt skulle införas korrekt i bankboken. Och de rätta stämplarna placerades på rätt ställe i dokumenten. Det var en spännande värld.

Numera besöker jag sällan banken. Jag tror inte att de har enhetliga kostymer längre. Posten har för länge sedan förlorat sin tjänstemannastab och uniformerna finns endast på museer. Också på annat håll har uniformerna försvunnit. Jag tänker på busschaufförer, taxiförare, hälsovårdare ...
Rätt ofta rör jag mig iförd prästskjorta. Så ofta att jag ibland glömmer bort att det syns på mig vad jag är. Och ofta får jag uppleva spännande situationer på grund av det. En ung man kom fram till mig en sommardag och frågade om jag är snäll och välsignar honom. I metron blev jag under en arbetsresa ombedd att be en förbön för en kvinna som skulle iväg på en resa. En ung man i en av affärerna i Östra Centrum frågade mig, efter att jag hade handlat några gånger hos honom, om jag kunde tänka mig att viga honom och hans fästmö.

Uniformen har alltid ett budskap. Polisens uniform säger: Ni kan vara trygga. Läkarens uniform: Du är i kompetenta händer. Min bön är att prästens uniform ska få säga: Välsignelsen finns till för dig. Och: det finns förlåtelse för alla synder. Allt sammanfattat i: Guds kärlek är inte långt borta.
Det är fint att få bära fram ett sådant budskap. Förhoppningsvis är det många som kan ta det till sig.

Stefan jobbar som kyrkoherde i Matteus.

I dag tänker han på hur viktigt det är att ha tid för sig själv och det man tycker om.

Hans tips: Öva dig regelbundet i att vara stilla.

Hans kalenderglimt är kvällsmässan 5.11 kl. 18 i Matteuskyrkan, med temat ”av tro allena”, där bl.a. Kristian Thulesius medverkar.

Stefan Forsén

Helsingfors domkyrka. Päivi Vähäkangas, kyrkoherde i Munkkiniemen seurakunta i Munksnäs, blir ny domprost i Helsingfors. Hon valdes på söndagen med klar majoritet. 8.12.2025 kl. 16:31

JOHANNES FÖRSAMLIG. På julafton är det öppet hus i Johannes vardagsrum, som ligger i Tomaskyrkan på Rönnvägen i Mejlans. – Jag är riktigt taggad, jag har bjudit in bekanta av alla åldrar, också studerande. Och min kollega Gun Geisor kommer ta med sig hela sin familj. Jag tror det kommer bli en rolig kväll med varm stämning, säger diakoniarbetare Viivi Suonto. 2.12.2025 kl. 16:15

Kolumn. I filmen The Accidental Tourist (1988) tappar huvudpersonen orienteringen. Ordet Accidental beskriver en person som oavsiktligt blir något och som inte vet vad det betyder att vara det. I filmen skrev personen paradoxalt nog guideböcker. 2.12.2025 kl. 16:06

musik. Johannes församlings nya kantor Senni Valtonen vill med musiken gå bredvid människor i vardagen och i deras största livshändelser. – Jag tycker om att stöda och hjälpa människor att uttrycka känslor på ett tryggt sätt. Det är den viktigaste delen av mitt jobb. 5.11.2025 kl. 20:13

Helsingfors. Hilkka Olkinuora har med sina julkalendertexter försökt nå fram till alla – också dem som får panik av pepparkaksdoft och julminnen. 19.11.2025 kl. 13:57

Kolumn. Det blir årsskifte i kyrkan. Psalmbokens låga siffror kommer upp på tavlan, och psalm nr 1, Hosianna, ska ljuda i fullsatta kyrkor. Vid sådana milstolpar brukar vi titta bakåt och framåt. I världen har det varit ett bedrövligt år, i många fall en mardröm! Vi tittar på varandra och ser olyckliga ut. Vi funderar hur världen ska se ut för de generationer som nu växer upp. Hur månne året som nu börjar ska bli? 19.11.2025 kl. 14:58

HALLÅ DÄR. Han bjuder på de vackraste julsångerna i familjens hemkyrka. – Tomten där Åggelby gamla kyrka står är donerad av mina förfäder och mormors bror har ritat klocktornet. Vi firar fortsättningsvis gärna viktiga familjehögtider, så som dop och begravningar, i kyrkan, säger pianisten och dirigenten Henrik Wikström. 19.11.2025 kl. 14:52

Kolumn. ”Jag tycker inte jag är särskilt troende och det jag tror på, om jag tror, håller jag gärna för mig själv. Så hur skulle det gå att jobba vid samfälligheten?” 5.11.2025 kl. 20:09

julklappar. Hon vill att alla ska få en julklapp i år. – Det finns ett stort behov av stöd, allt fler har det knapert. Det ser vi tydligt i arbetet inom församlingarnas diakoni, säger Carita Riitakorpi som är diakonissa i Matteus församling. 5.11.2025 kl. 20:05

Kolumn. För oss som samlas till Höstdagarna från olika delar av Borgå stift blir det extra tydligt. Vi bär med oss olika dialekter, olika erfarenheter och olika vardagar. Ändå hör vi ihop. 20.10.2025 kl. 15:25

Alla helgons dag. Lördagen den 1 november, på alla helgons dag, är det många som besöker begravningsplatsen för att tända ljus. – Ifall du vill byta några ord med oss eller dricka en mugg varm glögg tillsammans så finns vi på plats i Månsas urnlund mellan klockan 16–19, säger diakonissorna Gunilla Riska och Tua Sandell i Petrus församling. 20.10.2025 kl. 15:11

Helsingfors. Textilier i kyrkan är inget nytt fenomen. Faktum är att den allra första “kyrkan” som nämns i Bibeln, tabernaklet, var en enda stor textil – ett tält, vävt tätt av tunna, tvinnade linnetrådar. Den som någon gång satt upp en väv vet vilken otroligt tidskrävande och tålamodsprövande process det projektet måste ha varit! 20.10.2025 kl. 15:07

Helsingfors. Kommer vi att upprepa de misstag som begicks under 90-talets depression? frågar familjerådgivare Anna Korkman-Lopes på familjerådgivningens 80-årsjubileum. 14.10.2025 kl. 15:06

HALLÅ DÄR. De bjuder in till sagostund vid orgeln i Matteuskyrkan, för dig som är i åldern 6–100. Orgelsagan När valen slukade Jona tar med lyssnaren på en berättelse i både ord och toner. 14.10.2025 kl. 15:22

Kolumn. Varför behövde en allsmäktig Gud sju dagar för att skapa världen? Om han är allsmäktig kunde det väl ha varit klart på en gång. Men så berättar inte skapelseberättelsen. Den visar i stället hur Gud skapar steg för steg. Först ljuset, sedan himmel och hav, och småningom växter, djur – och till sist oss människor. 14.10.2025 kl. 15:13