Mikael Busck-Nielsen är den enda svenskspråkiga prästen som jobbar i ett köpcenter i Helsingfors.

Han har köpcentret som arbetsplats

Tillgänglighet.

Kyrkan ska synas i gatubilden och i vardagen, anser Mikael Busck-Nielsen. En dag i veckan promenerar han runt i köpcentret Redi, med prästkragen synlig.

10.1.2019 kl. 00:00

– Några församlingsungdomar frågade mig häromdagen om jag nu ska vara en sådan där präst som går fram till folk och frågar: Vill du tala om Jesus? Men det vill jag inte göra, skrattar Mikael Busck-Nielsen.

Han är församlingspastor i Johannes församling i Helsingfors, men varje tisdag promenerar han runt i det nya köpcentret Redi i Fiskehamnen. Faktum är att han är den enda svenskspråkiga så kallade köpcenterprästen i Helsingfors.

– Jag har inte kommit fram till hur jag bäst ska signalera att jag talar svenska, om det ska vara en fleecejacka med stor text på ryggen eller något annat. Förslag mottages gärna!

Samtalen i köpcentret har inte blivit långa och djuplodande än. Men människor i många olika åldrar har gärna velat byta några ord.

– Småprat har också en funktion. Man vet aldrig vad det föder.

Varför behöver kyrkan vara en del av ett köpcenter?

– Ja, behöver den vara det? Det som behövs är att kyrkan är en synlig del av gatubilden och vardagen. Det här är ett bra sätt att systematisera den synligheten. Men det här är en slags lönsamhet som inte går att mäta.

Det nya köpcentret är långt ifrån lätt att orientera sig i. Kvarteren är rundade i stället för kvadratiska och skyltningen söker ännu sina former.

– En del av mina uppgifter hittills har varit att jag guidat människor som stått med kartor och sett förvirrade ut.

Köpcentret fick en tveksam start, inga kunder strömmade till, företagarna var uppgivna och vd:n fick sparken.

– Men all negativ publicitet väckte nyfikenhet. Nu har det svängt och det är mycket folk här.

Inga stängda dörrar

Mikael Busck-Nielsen anser att jobbet i köpcentret är jämförbart med när en präst tillfälligt vistas i exempelvis skolor.

– Det man åtminstone inte ska göra då är att sitta i ett rum med någon viss besökstid. Det är viktigt att gå runt och synas.

Därför är han också lite tveksam till att sitta och joura i det inglasade rum som har byggts mitt i köpcentret och snart står klart att användas. Det är Paulus finska församling och samfälligheten i Helsingfors som står för den huvudsakliga verksamheten i Redi, och Mikael Busck-Nielsens uppgifter är löst knutna till den finska verksamheten.

Synligheten har också sina sidor.

– En glasbur inbjuder kanske inte till enskilda samtal och jag är lite besviken över att det inte finns något tyst rum.

Ett sådant kunde göra det enklare att utveckla verksamheten.

– Jag har inte uteslutit möjligheten att ordna andakter.

Busck-Nielsen vill att kyrkan gör det han anser den är bäst på.

– Jag är högkyrklig och anser att gudstjänsten är viktig. Samtidigt har jag alltid velat kombinera det med en låg tröskel.

Kaféer och klubbar i församlingens regi hoppas han ska leda till att folk dras närmare det som han ser som kyrkans kärnverksamhet.

– Jag tycker vi ska fokusera på det som är vår grej. Det finns så många andra som gör det andra bättre än vi.

Mikael Busck-Nielsen träffas i Redi på tisdagar mellan kl. 10 och 18. Mer info och hans kontaktuppgifter hittas på www.helsingforsforsamlingar.fi/johannes.

Ulrika Hansson

fadderdagen. Hör du till dem som känner fadderskam? Du kanske inte hinner som du tänkt eller känner att du inte vet hur man bäst finns till för någon annans barn. Men just du är den bästa faddern, säger Eeva Salonen. 16.5.2019 kl. 00:01

fadderskap. "Att få förtroendet från föräldrarna är stort och vackert i sig, men att så småningom få tillit och förtroende från barnet är ännu större." 16.5.2019 kl. 00:01

Ämbetsbevis. Ämbetsbevis, bouppteckning, centralregister … Låter det tråkigt? Kanske det, men de flesta av oss kommer i något skede av livet att behöva ett ämbetsbevis. Så här går du till väga när den dagen kommer! 16.5.2019 kl. 00:01

Hjälpsamhet. Hur skulle du visa en vanlig helsingforsare godhet? Varför inte genom att tvätta fönster eller städa. Frivilliga i Petrus församling gör praktiska sysslor under sin godhetssatsning. 2.5.2019 kl. 00:00

Gärningar. "Jag är väl ändå en rätt god människa? Jag gör mitt jobb bra, går i kyrkan och ställer ofta upp för mina närmaste." 2.5.2019 kl. 00:00

Matsvinn. Gemensamma måltider, matkassar att ta hem, möjlighet att delta i kurser – mathjälpen i Helsingfors utvecklas ständigt. 2.5.2019 kl. 00:00

Minnen. Påsken är Merete Mazzarellas favorithögtid. Den är både mörker och ljus. Hon minns allt från hemlagad memma till en ensam påsk som tolvåring. Och hon brukade älska påskalamm, men det fick ett abrupt slut. 17.4.2019 kl. 00:00

Midnatt. – Om man vill uppleva att kyrkan faktiskt har effekt, att kyrkan kan bidra till upplevelser, ska man komma på midnattsmässan. Och helst på påskens alla tre gudstjänster, säger Mikael Busck-Nielsen. 17.4.2019 kl. 00:00

Program. Hur firar du påsk? Med musik, stillhet eller äggjakt? Eller kanske lite av allt? Här hittar du påskens program i Helsingfors. Klicka på bilden så får du fram en pdf! 17.4.2019 kl. 00:00

lidande. Eric Barco spelar i år rollen som Jesus i passionsdramat Via Crucis: – Det finns otroligt mycket lidande i vår tid. 17.4.2019 kl. 00:00

förbön. ”Vi ber för att en person som fått cancer ska bli frisk”, ”vi ber för en pojke som behöver bli sedd av sin pappa”, ”tack för att relationen mellan två släkter blivit bättre”. Bönerna och tackämnena läses upp ärligt och naket under förbönsgudstjänsten i Munkshöjdens kyrka. 5.4.2019 kl. 13:55

Rannsakan. "Men så blev det inte – funderar jag med hälften av Geishaplattan i handen." 5.4.2019 kl. 13:51

vigsel. Bröllopstrenden ser inte ut att klinga av, tvärtom önskar dagens brudpar allt högre standard på sin bröllopsdag. Av kyrkan önskar man en stämningsfull ceremoni, det ska kännas festligt att gå fram till altaret. 5.4.2019 kl. 13:41

Möjligheter. "Jag tror nyckeln till att få det vi allra mest längtar efter är att våga välja något." 21.3.2019 kl. 20:19

Löften. Många av oss är rädda för att engagera oss regelbundet i en hobby. – Ibland blir kraven bara för stora och då låter vi bli att förbinda oss, säger Daniel Jakobsson. 21.3.2019 kl. 20:03