Johan Westerlund är kyrkoherde i Johannes församling.

En liten flicka med en egen krona

lucia. "Hela Helsingfors kärncentrum fylls av festen." 12.12.2018 kl. 00:00

I Helsingfors domkyrka ringlar sig köerna långa av små och stora som vill vara med när Svenskfinlands lucia kröns och sänds ut på sitt stora uppdrag. I kyrkan ljuder underbar musik, och lucia själv med sin välsjungande kör får sitt smycke och många goda ord på vägen. Hon skrider sedan ner för kyrkans trappa där en passage hålls fri för henne, men som i övrigt är tätt packad med människor som vinkar och ser glada ut. På Senatstorget nedanför pågår julmarknad, och också där är det smockfullt av folk.

Då jag ska ta mig bort från kyrkan får jag räkna med att det inte går fort. Den vanliga flåsigheten som ofta präglar trottoarerna i Helsingfors har inte utrymme nu. Både trottoarer och gator är fyllda av människor. Ett luciatåg drar långsamt genom stan. Det består av den hästdragna droskan där lucia själv sitter, och sedan av tiotals fordon fyllda av tärnor och stjärngossar, av tomtar, scouter, av små och stora som ropar ut glada julhälsningar. Hela Helsingfors kärncentrum fylls av festen.

Bland allt detta får jag syn på en liten flicka som har en egen luciakrona lysande på huvudet. Hon har varit med inne i kyrkan och kommer nu ut på trappan hand i hand med sin mamma. Hon är en av de tusentals lucior som gör denna dag till vad den är. De finns i dagisar och skolor, de besöker åldringshem och lussar för mormor och morfar eller andra släktingar. De är ljusets budbärare.
För ljuset är någonting stort. Gud själv skapade ljuset först, och ljuset finns i alla sammanhang. Vi kan läsa: Ordet var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det. (Joh 1:5)

Johan Westerlund jobbar som kyrkoherde i Johannes församling.

I dag försöker han tänka att julen, mitt i mörker och stress, är glädje och befrielse.

Hans tips: Tänd ett ljus i lucias anda för alla dem som lämnas ensamma under julen.

Hans kalenderglimt Mässa i julnatten, Johanneskyrkan 24.12 kl. 23.

Johan Westerlund

Kolumn. Min guddotter lever i nuet. Hon behöver knappt fatta några beslut – annat än vilken bok som ska nu ska läsas. Och för en liten stund får jag en glimt av den världen. Den värld där endast det som sker här och nu existerar. 9.4.2025 kl. 17:49

HALLÅ DÄR. Han för fram budskapet om tro och hopp i krisdrabbade Venezuela. 9.4.2025 kl. 17:16

PÅSKANNANDAGEN. Påskannandagen är för mig en riktig knutpunkt i kyrkoåret, och berättelsen om Emmausvägen en av de riktigt stora, säger Anna Maria Böckerman, kantor i Johannes församling. 9.4.2025 kl. 17:10

PÅSKDAGEN. – Tanken om att frälsningen gäller hela skapelsen (och inte enbart människorna) har blivit allt viktigare för mig under de senaste åren, säger Anne Koivula, församlingspastor i Petrus församling. 9.4.2025 kl. 16:57

LÅNGFREDAGEN. Jesu död är ett stort löfte om att Gud är med oss också när allt det onda sker omkring oss. 9.4.2025 kl. 16:42

SKÄRTORSDAG. Om du inte annars brukar gå till nattvarden uppmuntrar jag dig att gå nu. Det firas nattvard i nästan alla kyrkor och kapell, säger Tua Sandell, diakonissa i Petrus församling. 9.4.2025 kl. 16:36

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

HALLÅ DÄR. Han är patrulledare i Munksnäs Spejarna och har fått lära sig både uteliv och sociala färdigheter genom scouterna. 25.3.2025 kl. 17:01

Kolumn. För 60 år sedan, då jag började skolan, höll man morgonbön varje dag. Då sjöngs det alltid någon andlig barnsång eller psalm. Några år senare, i samskolan, tågade alla elever varje morgon till festsalen för att delta i morgonsamlingen. 25.3.2025 kl. 16:58

Helsingfors. Det är fredag förmiddag och full fart i Drumsö kyrkas småbarnsutrymmen: stora och små leker, pratar, äter gröt, eller springer runt i gympasalen. Johannes församlings och Lauttasaaren seurakuntas nya tvåspråkiga familjecafé är i full gång. 11.3.2025 kl. 13:37

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Helsingfors. Hon tycker det aldrig är för sent för dop. Lördagen den 26.4 ordnar de svenska församlingarna i Helsingfors en öppen dopdag för den som vill döpa sig eller sitt eller sina barn. 11.3.2025 kl. 13:26

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06