Jens berg och Hilkka Olkinuora delar erfarenheten att bryta upp från ett jobb med hög lön och prestige.

De visste precis när det var dags att bryta upp

beslut.

Hur mognar vi till ett uppbrott, ett språng från en arbetsplats? Hilkka Olkinuora och Jens Berg säger att beslutet förbereds i det dolda.

22.10.2018 kl. 10:29

Hilkka Olkinuora stod och borstade tänderna en vanlig morgon på väg till jobbet som chefredaktör på Kauppalehti.

– Jag såg mig i spegeln och tänkte: Aldrig mer! Den morgonen var en fråga om liv och död för mig. Ett sådant beslut förbereds i det dolda. Jag har aldrig ångrat mig, säger hon.

Hon beskriver det som att hon och hennes medarbetare var satta som ”råttor i ett laboratorium för att bita ihjäl varandra”.

– Jag ville kunna se mig i spegeln som gammal, tillägger Hilkka Olkinuora som numera är präst och författare.

Hon ser också en tydlig kvinnofälla i trängda arbetssituationer.

– Vi kvinnor biter ihop och försöker. Vi tänker: Det är mitt fel, jag ska vara snällare, jag ska jobba mer.

Jens Berg som varit chefredaktör för Hufvudstadsbladet och vd för KSF Media känner igen sig i att ett uppbrott snarast puttrar under ytan.

– Efter en väldigt tuff period på Husis var det bäddat för ett par lugnare år, så mitt beslut var egentligen helt ologiskt. Jag var ute med hunden en krispig novemberdag och tänkte: Nej, det här ska jag inte göra.

De betonar båda att de varit privilegierade som kunnat fatta beslut om att bryta upp.

– Vi har varit elitistiska i våra beslut. Den som skuffas ut har det väldigt svårt, säger Olkinuora.

– Jag har aldrig blivit knuffad, däremot har jag knuffat många själv. Jag tyckte inte om att säga upp folk. Det var lärorikt, men det är en lärdom jag skulle vilja vara utan, säger Jens Berg.

Hans lön som vd var hög. I dag förtjänar han en tredjedel av den som egenföretagare, och betonar att det verkligen inte går någon nöd på familjen ändå.

– I dag kan jag ha lagat lasagne när barnen kommer hem. Och jag hinner prata mer med vänner.

Han tror inte att något dramatiskt hade hänt om han stannat kvar på sitt gamla jobb.

– Jag hade kanske varit lite surare, lite tjockare och haft lite högre blodtryck.

Tankeövning

Hilkka Olkinuora säger att hon har ett knep som gett henne ledtrådar för att finna ut vad hon vill. Det gäller att föreställa sig en bild där man är lycklig, en övning hon också använt i ledarskapscoachning.

– I min bild såg jag hur jag lämnat barnen på Tyska skolan, den första snön föll och jag stod i Gamla kyrkans park, sedan åt jag morgongröt på Ekbergs för att sedan gå till mitt nya jobb några hus bort.

Hennes föreställning blev sann till 110 procent.

– Vi kan inte alltid förverkliga vår bild, men vi kan syna den noga. Vad innehåller den? Den säger något om vem du är.

Hilkka Olkinuora betonar att det kan räcka med mindre omställningar för att man ska känna sig nöjd.

– Vi behöver inte alla köpa en lantgård och börja föda upp lamm eller odla spelt.

Ytterligare ett samtal

  • Samtalet med Hilkka Olkinuora och Jens Berg var en av några samtalskvällar som ordnas av Johannes församling i S:t Jacobs kyrka på Drumsö.
  • Sofia Torvalds leder kvällarna. Torsdag 15.11 Åsa von Schoultz och Karl Gustav Storgårds: Att verka för det kollektiva i en individualistisk tid.
  • Kvällen inleds med kaffe kl. 18.30, programmet börjar kl. 19.
Ulrika Hansson

Kolumn. Ibland har jag varit med om att ordna katakombmässor på skribaläger. Det handlar om att vi leker oss in i de första kristnas vardag som förföljda trossyskon. 22.7.2020 kl. 17:36

Helsingfors . Kristian Willis växte upp med flera språk. Det har han nytta av när han varje söndag firar gudstjänst med människor från världens alla hörn i Östra Centrum i Helsingfors. 6.7.2020 kl. 14:54

diakoni. Är oron över hur ekonomin ska gå ihop ett stort mörkt moln på din sommarhimmel? Ta kontakt med diakonin – där får du både akuthjälp och stöd i att reda ut situationen på längre sikt. 6.7.2020 kl. 14:40

rasism. "Jag trodde länge att det var ovanligt i Finland, och att det räckte med att jag själv inte sade fula saker." 16.6.2020 kl. 00:01

solidaritet. – Människor i svåra situationer är ofta väldigt handlingskraftiga. Medan utrikesnyheterna vanligen fokuserar på problem och katastrofer lyfter Erik Nyström vid Kyrkans Utlandshjälp fram den normala vardagen och den positiva utvecklingen. 16.6.2020 kl. 00:01

sommaraktiviteter. I sommar landar något av gemenskapen och stämningen från Lekholmen runt om i Helsingfors på tisdagar och onsdagar i form av Barnens tisdagar och ungdomskvällar. 16.6.2020 kl. 00:01

mathjälp. Coronaepidemin har lett till ett ökat behov av mathjälp. De som ordnar matutdelning försöker möta behovet, samtidigt som de fått lägga om verksamheten. 2.6.2020 kl. 15:51

Grönområden. Den här sommaren får många av oss hålla oss närmare hemmet än vanligt. Vi bad två Helsingforsbor tipsa om platser värda att besöka och berätta om sina sommarplaner. 3.6.2020 kl. 00:01

livsöden. "Jag tror på en Gud som vill människorna väl och som ger oss nya möjligheter." 3.6.2020 kl. 00:01

diakoniarbete. Helsingforsarna mår sämre på grund av coronasituationen, det syns i församlingarnas diakoniarbete. 26.5.2020 kl. 15:48

konfirmandläger. I början av juni öppnar Lekholmen – men bara för konfirmandlägren. På grund av restriktionerna blir det inga besöksdagar och ingen öppen verksamhet. 18.5.2020 kl. 13:28

vardagsmöten. "Under hela den här märkliga tiden har jag konstant bett Gud: fyll min vardag med liv." 19.5.2020 kl. 00:01

telefonsamtal. Varsågod, här kommer Kyrkpressens ring-bingo! Spela ring-bingo och fundera på vems ensamhet du kan lindra för en stund genom ett telefonsamtal. 19.5.2020 kl. 00:01

fadderskap. "En alldeles egen vän, med ett livslångt uppdrag att finnas till hands med råd och dåd, som Guds utsträckta armar." 6.5.2020 kl. 00:01

fadderdagen. Fyra personer berättar om hur man kan vara fadder – och om hur man umgås med sitt fadderbarn i coronatider. 6.5.2020 kl. 00:00